Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua / 923-924 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Llanos altos ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

L. är en originell skald, samvetsgrann historieforskare,
utmärkt öfversättare, intelligent och bildad
journalist med fin takt, tolerans och stilistisk förnämhet.
Då därtill kommer, att han är en karaktär af hög

moral, var han väl
förtjänt af den
entusiastiska och uppriktiga
hyllning, som från nästan
hela Spanien kom
honom till del 1909. L:s
debutarbete, vid 17 års
ålder, var versdramat
Dilicios de amor. Sin
tidningsmannaverksamhet
började L. med
"La Opinion" 1861—65, som
efterföljdes af "Las
Provincias", som genom
rikhaltigt och
omväxlande innehåll vann
stor spridning. Under Silvelas regering afslog L.
flera anbud om inträde i ministären. I det
historiska arbetet La España, som ännu ej är
afslutadt, har L. skrifvit Valencias historia. L. är
förnämligast skald och har skrifvit på både
kastiljanska och limosinska, Los versos de la juvenlud
(1853—66), Llibret de versos. Till kastiljanska har
L. öfversatt Byron, Goethe, Schiller, Longfellow,
V. Hugo och Lamartine; särskildt anses hans
Faustöfversättning mästerlig. Ad. H—n.

Lloyd [låi’d], numera ett särskildt inom
sjöförsäkrings- och rederirörelsen rätt ofta användt
firmanamn, var egentligen namnet på en irländare,
Edward Lloyd, som under slutet af 1600- och början
af 1700-talen höll ett kaffehus i London
(Lloyd’s coffee house, Lloyd’s). Detta kaffehus, som
först låg vid Tower street, där det fanns redan
1668, och 1692 flyttades till hörnet af Abchurch
lane och Lombard street, synes från början ha
varit en samlingsplats för skeppare, redare och alla
slags affärsmän, som egde sjöfartsintressen, särskildt
assuradörer af skepp och skeppslaster, och blef snart
en medelpunkt för sjöförsäkringsväsendet (den äldsta
bevarade, här utfärdade polisen är från 1680).
Lloyd började 1696 att i sina kunders intresse
utgifva en tre gånger i veckan utkommande tidning,
"Lloyd’s news", innehållande allehanda
sjöfartsunderrättelser. Tidningen upphörde dock att
tryckas följande år och ersattes af ett handskrifvet
nyhetsblad, men började åter tryckas 1726 under
namn af Lloyd’s list och utgafs sedan under detta
namn ända till slutet af 1800-talet. Emellertid
visade sig kaffehuset med tiden vara en olämplig
lokal för mäklarnas och assuradöremas alltmer
omfattande verksamhet, och dessa flyttade därför, med
bibehållande af namnet "Lloyd’s" eller "Lloyd’s
underwriters" (assuradörer), sin samlingsplats först
1770 till Pope’s head alley och hyrde kort därefter,
1774, en lokal i Royal exchange (Kungl. börsen),
där "Lloyd’s" fortfarande är inrymdt (Lloyd’s
rooms). Denna sammanslutning, som sålunda
alltjämt kallas "Lloyd’s" och 1871 erkändes som
laggill korporation, utgör en förening (icke ett bolag)
af köpmän, skeppsredare, assuradörer och mäklare,
och dess uppgift är dels att genom medlemmarna
bedrifva försäkringsaffärer, dels att tillvarataga
medlemmarnas intressen i fråga om skepps- och
fraktfart, dels att insamla och sprida alla slags
sjöfartsunderrättelser. Lloyd’s har länge utgjort
icke blott Englands, utan äfven hela världens
viktigaste sjöförsäkringsbörs. Sällskapet räknar omkr.
800 "underwriting members" (assurerande
medlemmar) förutom ett stort antal "non-underwriting
members", "associates" och "subscribers". Blott
enskilda personer kunna bli "underwriting
members", och försäkringarna afslutas endast under
börstiden i Lloyd’s lokal. Hvarje "underwriting
member" har att såsom säkerhet för de förbindelser han
kan ikläda sig deponera en summa af minst 5,000
pund. I öfrigt operera medlemmarna fullt
själfständigt, och hvar och en ansvarar ensam för de
förbindelser han ingår. Försäkringstagandet tillgår
på ett enkelt sätt och skötes alltid af mäklare. Dessa
lämna alla nödiga upplysningar om
försäkringsföremålet, och därefter teckna sig de assurerande
medlemmarna en för en för så stort belopp af risken,
som han vill gifva assurans för, tills totalsumman
är fylld. Lloyd’s styrka ligger dels i dess
förträffligt organiserade ombudstjänst — på hvarje mera
betydande hamnplats har sällskapet en agent, som
ofördröjligen inrapporterar alla viktiga
sjöfartsunderrättelser och i händelse af sjöolyckor bevakar
assuradöremas intressen (öfver 1,500 sådana
agenter finnas; i Sverige hade L:s 1911 43 agenter och
underagenter), hvarförutom det eger ett 100-tal egna
öfver hela världen spridda signalstationer, som
upptaga meddelande från förbipasserande fartyg (f. ö.
äro enligt lag af 1896 engelska fartygsbefälhafvare,
som på öppen sjö påträffat ett öfvergifvet fartyg,
skyldiga att på första plats de anlöpa inrapportera
detta till L:s agent där eller, om sådan ej finnes,
direkt till L:s i London) — dels i dess nära
förbindelse med Lloyd’s register (se d. o.), dels
slutligen i möjligheten att med det stora
medlemsantalet snabbt och relativt billigt kunna försäkra
utbjudna risker. En svaghet är å andra sidan den
jämförelsevis ringa säkerhet, som enskilda
assuradörer erbjuda gentemot ett aktiebolag. Lloyd’s
underwriters ikläda sig stundom äfven andra
försäkringar än sjöförsäkringar, och särskildt har
sällskapet på senare tid i rätt stor utsträckning bedrifvit
brandförsäkring, i synnerhet återförsäkring. Ett
annat slag af försäkring, som ofta afslutas af L:s. är
försäkring af bankdepositioner. "Lloyd’s list",
som 1800 blef daglig tidning, utkommer sedan 1884
under namn af "Shipping and mercantile gazette
and Lloyd’s list". Dessutom utger L:s ett
veckoblad, "Lloyd’s weekly shipping index", med
färdedata för alla transmarina fartyg samt ett par
konfidentiella, endast för "underwriters" afsedda
publikationer m. m. L:s såsom korporation åtnjuter
mycket stort anseende, och dess
förvaltningskommitté tages ofta till råds af regeringen i fråga om
viktigare sjöfartsangelägenheter. — Om Lloyd’s
register se d. o. — Bland de många
icke-engelska företag, som upptagit namnet Lloyd, må följande
nämnas. Förnyade ångfartygsaktiebolaget
Svenska Lloyd, stiftadt 1869, ett
af de mera betydande svenska ånirbåtsrederierna
med säte i Göteborg (ångbåtsflotta 1911: 13 båtar
om tillsammans 14,685 registerton brutto). —
Danske Lloyd, ett 1899 grundadt
sjöförsäkringsaktiebolag med säte i Köpenhamn. —
Germanischcr Lloyd, tysk fartygsklassificerings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>