- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
927-928

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Llanos altos ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bilägga den med en vidtutseende kommunikationsstrejk
hotande konflikten mellan de engelska järnvägsbolagen
och deras funktionärer och förmådde därvid genom
stark regeringspåtryckning båda parterna att antaga
ett omfattande förliknings- och skiljedomssystem,
som efter 1911 års än mera hotande järnvägskonflikt
(äfven den, åtminstone temporärt, bilagd af
L.) underkastats grundlig revision genom en kunglig
kommission. Hans bill om engelska patenträttigheters
obligatoriska utnyttjande inom landet vann som
ett afsteg till den inhemska industriens förmån
från Manchestergrundsatserna bifall äfven af
oppositionens ifrigaste tariffreformvänner,
och äfven hans sjöfartslagstiftning fann gillande
utanför partigränserna. När Asquith våren 1908
efterträdde Campbell-Bannerman som premiärminister,
öfverlämnade han skattkammarkanslersposten åt L.,
hvarvid dock Asquith, som förberedt årets budget,
framlade och försvarade denna i underhuset. L. väckte
genom budgeten för finansåret 1909–10 sensation
som radikal skattepolitiker. I budgetförslaget
infördes vissa bestämmelser ur regeringens förut
i öfverhuset strandade förslag till jord-
och nykterhetslagstiftning, och därmed gafs
signalen till en vidtutseende författningskonflikt
rörande begränsningen af öfverhusets rättigheter i
finansfrågor. Budgetförslaget, som af L. motiverades i
ett utförligt tal i underhuset (29 april 1909), angafs
af sin upphofsman som "den fattiges budget" eller
en "stridsbudget mot fattigdomen" och betraktades
af dess motståndare som början till kapitalets
utplundring genom den dryga arfsskatt, de
jordvärdestegringsskatter och den specialbeskattning af
"obearbetad" jord m. m. det innehöll. Som en af dess
omhvälfvande principer framhöllo dess anhängare,
att det ville beskatta förmögenheten ej endast efter
dess värde för ögonblicket, utan äfven efter dess
ursprung och åtkomstsätt. Under budgetkampanjen ute
pä sommarens politiska möten väcktes stort uppseende
af L:s tal i Limehouse (30 juli) genom dess ton af
klasskamp och flera uttalanden, hvilka tolkades som
hotelser mot den enskilda jordeganderätten. I ett
under detaljbehandlingen betydligt modifieradt skick
antogs emellertid L:s budgetförslag definitivt af
underhuset (4 nov.). Då öfverhuset (30 nov.) faktiskt
förkastade budgeten genom att vägra den sitt
samtycke, förrän den underställts folket i val,
växte den af L. inledda budgetstriden ut till en
författningskris, hvilken aug. 1911 slutade med, att
öfverhuset beröfvades allt inflytande i finansfrågor
och i lagstiftningsfrågor fick nöja sig med endast
suspensivt veto. L:s inflytande inom kabinettet och
i partiet växte alltjämt under författningsstriden,
och han är f. n. (1911) den obestridt tongifvande
i fråga om regeringens sociala reformpolitik,
hvars förnämsta uttryck inom lagstiftningen, 1911
års arbetarförsäkringsbill, väsentligen är hans
verk. Inom utrikespolitiken kom L. att göra ett
mycket uppmärksammadt inlägg, då han (21 juli
1911) under de tysk-franska Marokkoförhandlingarna
på kabinettets uppdrag i ett tal i Mansion house
framhöll Englands beslut att i nödfall med vapen
försvara sina lifsintressen med en skärpa, som i
Tyskland, där man i talet såg ett inblandningshot,
framkallade stark och långvarig misstämning. L. har
i sitt politiska uppträdande ofta gett prof på sin
walesiska impulsivitet, och hans folkmötestal få ej
sällan en demagogisk
anstrykning. Hans varma nitälskan för höjande
af de fattigare klassernas lefnadsvillkor
erkännes emellertid allmänt med aktning,
och inom sitt parti är han, särskildt
bland nonkonformisterna, oeihördt populär.
V. S-g.

Lloydska vågen [låTd-] Se Jordmagne-t i s m, sp. 153.

Lloyd’s register of british and foreign shipping
[låTds re’djista ev bri’tij and få’rin ji’pinj,
världens största f artygsklassificeringsinstitut (se
Kla s-sificeringssällskap) med säte i London och lokal
i White Hon court, Cornhill. Det utbröts 1834 som
själfständig anstalt ur assuransföreningen Lloyd’s (se
Lloyd), som förut själf genom ett speciellt utskott
bedrifvit fartygsklassiticering. Sällskapet publicerar
l juli hvarje år en diger "register book" (hvartill
sedan hvar 14:e dag utges ett supplement med rättelser
och tillägg), innehållande förteckning öfver alla
världens handelsfartyg, såväl ångare som segelfartyg,
om 100 registerton brutto och däröfver jämte så vidt
möjligt fullständiga uppg"fter om hvarje fartygs
namn, signalbokstäfver, befälhafvare, material,
rigg, registertonnage, klassificering (utförligt om
fartyget är klassificeradt af sällskapet), byggnadsår
och -plats, redare, hemort, dimensioner, maskiner
m. m. Sällskapet har utarbetat skepps-byggnadsregler,
enligt hvilka fartygen bedömas och klassificeras af
dess inspektörer (surveyors; sådana finnas i alla
mer betydande hamnstäder, i Sverige i Stockholm
och Göteborg) och åtager sig äfven kontrollen
öfver byggandet af såväl fartyg som maskiner och
ångpannor. De af L:s register klassificerade fartygens
"klass" anges som vanligt med vissa bok-stäfver,
siffror och andra tecken. De för vanliga järn- och
stålfartyg använda beteckningarna äro:

100A1,95A1;90A1,85A1;80A1,75A1,

hvarvid talen före bokstafven afse styrkan af
fartygets konstruktion, men i öfrigt icke olika
"klass". Tecknet A1 utan föregående tal anger ett för
speciellt ändamål byggdt järn- eller stålfartyg. Den i
alla dessa beteckningar efter bokstafven förekommande
siffran l anger, att fartyget är väl och tillräckligt
utrustadt; är detta icke fallet, ersattes siffran
l med ett -. (Beteckningen A l, som användts af
Lloyd’s sedan 1775, har sedan länge vunnit burskap i
det allmänna språket för att ange något i sitt slag
utmärkt). Ett svart *J« anger, att fartyget byggts
under speciell kontroll af sällskapets "surveyors";
samma tecken i rödt ar ger, att maskiner och
pannor byggts under sådan kontroll. Registerboken
innehåller äfv^n ett omfattande appen-dix med en
mängd upplysningar af intresse för sjöfarten, såsom
förteckningar öfver skeppsbyggerier, maskinverkstäder,
sjöförsäkringsbolag, dockor, hamnar m. m. samt
talrika statistiska sammanställningar. Utom denna
allmänna registerbok utger sällskapet årligen ett
register öfver lustia kter och ett speciellt sådant
öfver amerikanska lustjakter. Lloyd’s register är det
ojämförligt mest betydande klassificerings-institutet
i världen; 1911 voro här klassificerade 10,400 fartyg
(oberäknadt lustjakter); närmast i ordningen kom
Bureau Véritas (se V é r i t a s) med 4.936 och
Gennanischer Lloyd (se Lloyd) mod 2,698 fartyg.
Å.Wison M.

Lluchmayor [IjokmajåY] 1. Llummayo.r

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free