- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
929-930

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Llanos altos ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

[ljum-], stad på spanska ön Mallorca,
22 km. ö. s. ö. från Palma. 8,859
inv. (1900). Ylleväfveri.

J. F. N.

Llullailiaco [ljoljailja’kå], vulkantopp i chilenska
prov. Antofagasta, på gränsen mellan Chile och
Bolivia, 24° 42’’ s. br. Omkr. 6,620 m.

J. F. N.

Llummayor [IjomajåY). Se Lluchmayor.

Llyr [lir], wales. Se Lear.

Lm. och Lmk., vid djurnamn förkortning för franske
zoologen J. B. P. A. de M. de L a m a r c k.

l. m., mus., förkortning för lat. laeva manu, med vänstra handen.

Lmk. Se Lm.

Lmx., vid djurnamn förkortning för franske
naturforskaren J. V. F. Lamouroux. Se Lamx.

Lo, kin. 1. Musikinstrument af koppar i form af
en väldig tambour de basquc (se d. o.), ett slags
gonggong. – 2. Tunt tyg, gas. - 3. Andra personen i
de kinesiska lyckogudarnas triad; förökelsens och
familjefortvarons gud,

Lo, zool. Se Lodjuret.

Loa [låa], spansk benämning på en metrisk prolog
i monolog- eller dialogform, som under 1500-och
1600-talen inledde en teaterföreställning. Enligt
Röjas "Viaje entretenido" (1603) hade en "loa"
till ändamål att prisa utmärkta personer och sporra
andra att följa deras exempel, eller att fästa
publikens uppmärksamhet på efterföljande "come-dia"
eller "auto" och väcka en gynnsam stämning för
skådespelet. Under spanska teaterns glansperiod
stodo dessa små förspel högst, såsom hos Löpe de
Vega, Galderön m. fl. Ett modernt exempel på "loa"
kan prologen till Echegarays "El gran Ga-leoto" anses
vara. Under 1600-talet hade teaterdirektörerna "loas"
på lager och använde dem efter behag till firande
af märkesdagar eller till beröm af vissa spanska
städer eller till vissa meddelanden om scenisk
konst o. s. v. Olika arter af "loas" förekomma,
såsom "patrioticas", "politicas", "apo-teosis" o. a.
Ad. H-n.

Load [låud]. eng., eg. laddning, engelskt mått för
byggnadsvirke, olika vid olika sorter, varierande
mellan" 40 kbf. (1,1326 kbm.) och 50 kbf. Vidare
användes load som beteckning för "läst" (af mjöl, öl,
såpa, pottaska, beck, tjära, sill och torskfiskar 12
barrels, af salt 18, af krut 24, af lin och fjäder
17 och af ull 39 hundredweights, af ordinära hudar
200 styck, af bättre dito 144, af stora tegel 500,
af mindre 1,000).

Loafer [lål^fo], samma ord som sv. luffare, i Amerikas
och Australiens hamnstäder beteckning för strykare
och personer, som ej idas arbeta.

Loam [låum], eng. Se Lera, sp. 229.

Loanda ["låä’da], eg. Sao Paulo da Assump-cäo de
L., hufvudstad i portugisiska kolonien Angola
på Syd-Afrikas västkust under 8° 48’ s. br.,
grundlades 1576 af Paulo Diaz de Novaes midt emot
en liten sandö, som bar namnet L.; det ligger dels
vid stranden, dels högre upp. I den öfre stadsdelen
ligga regeringsbyggnaden, guvernörens och biskopens
af Angola palats, domkyrkan samt ett förträffligt
sjukhus; i den lägre äro handelsklassen och
negerbefolkningen bosatta. Hamnen är visserligen en
af de bästa på Afrikas västkust, men den igengrundas
alltmer. Större fartyg måste ankra 2 km. från
kusten, endast smärre komma öfver sandbarren. 20,100
inv. (1898), hvaraf 4-5 tusen européer och husslafvar,
ehuru slafhandeln är afskaffad. För européer är klimatet mycket
osundt. De flesta gatorna bestå af glödhet sand, och den
grunda stranden utdunstar pestångor; endast de
breda hufvudgatorna äro stenlagda och försedda med
träd. Den förr fullständiga bristen på dricksvatten
har afhjälpts genom en 1877 anlagd, 69 km. lång
kanal från floden Bengo. Handeln är numera, sedan
slafhandcln på Brasilien borttogs, icke synnerligen
stor. Med Lissabon, Liverpool och Hamburg finnes
regelbunden ångbåtsförbindelse, hvarjämte L. genom en
290 km. lång järnväg förenats med Ambaka, högre upp
i platålandet, och där liggande tobaks-, jordnöts-
och andra plantager. Denna järnväg håller f. n. på
att utdragas till Malango ännu längre in i landet.

(J. F. N.)

Loango, i vidsträckt bemärkelse ett på Afrikas
västkust beläget område, som sträcker sig från Kongos
mynning (6° s. br.) norrut till 4° s. br. utan bestämd
gräns. I mera inskränkt mening begränsas L. i s. af
floden Kouilou och i n. af floden Loemc. Kusten, som
på sina ställen är låg och sumpig, stupar brant vid
’L. och Kabinda-vikarna; i det inre höjer sig landet
tcrrassformigt. Af floder äro de viktigaste Kouilou,
Xiadi, Loeme och Chiloango med Lukulla. Landet är
till stor del skogbcvuxet, mycket fruktbart, men i
allmänhet osundt. Vid kusten är Pandanus candelabrum
bestämmande för landskapets utseende. Bafioterna
(såsom infödingarna på Loangokusten kalla sig) äro
välväxta, långa och starkt dolikocefala bantu-negrer
med brun hudfärg, som oftast har en svag anstrykning
af purpur. Tron på fetischer och trolldom är
mycket utpräglad. Sedan slaf handeln, som fortfor
längre i L. än på andra ställen af Väst-Afrika,
upphört, utgöra palmolja och kautschuk förnämsta
handelsvarorna. Fordom en del af det stora KoDgorikct,
blef L. själfständigt mot slutet af 1500-talet och var
ännu ganska betydande 1750, ehuru Kakongo och andra
områden voro så godt som oberoende. Portugisiska
och holländska faktorier ha funnits där alltifrån
1600-talet, och sedermera tillkommo engelska och
franska. Vid fastställandet af den nya Kongostatens
gränser på den västafrikanska konferensen i Berlin
(febr. 1885), och genom senare fördrag (särskildt af
1901 och 1903) har landet delats så, att Frankrike
fått hela L. n. om öfre Chiloango, Portugal landet
Kabinda och Kongostaten (Belgiska Kongo) resten,
omfattande en 45 km. lång kuststräcka n. om Kongos mynning.

J. F. N.

Loasa, bot. Se Loasaceae,

Loasaceae, Loasacéer, bot., växtfamilj af serien
Parietales bland choripetalerna utan närmare
släktskap med öfriga hitförda familjer. De
hithörande omkr. 200 arterna äro oftast örter,
stundom slingrande, ofta försedda med brännhår,
alla utom en förekommande i Amerikas varma eller
tempererade trakter, särskildt i Chile. Blommorna
äro ak-tiuomorfa, tvåkönade, kronbladen ofta konkava,
ståndarna äro oftast talrika, ofta delvis omvandlade
till nektarier. Fruktämnet är undersittande, frukten
kapsel. Blommorna äro ofta stora, vackert färgade
och af egendomligt utseende, hvarför flera arter af
släktena Mentzelia (Bartonia}. Loasa, Cajophora och
Blumenbachia odlas som prydnadsväxter i trädgårdarna.

G. L-m

Loasacéer, bot. Se Loasaceae.

Lob (grek, lobo’s, flik). 1. Anat., hvarje 16 b. 30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free