- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
935-936

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lobanov ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

935

Loberad-Lobstein

936

liga linjen Reuss-L., har ett sundt och naturskönt
läge nära Saale. 2,990 inv. (1905). Höjdkurort,
500 m. ö. h.; tre kraftiga järn-källor; säsong frän
början af maj till slutet af sept.; frekvens omkr. 900
patienter. J-
F. N. Ln.

Loberad (af grek. lobofs, flik), löt., säges om ett
blad med föga djupa inskärningar och hvars flikar äro
trubbiga eller af rundade; exempel härpå äro ekens,
särskildt vinterekens, blad. G. L-m.

Lobe Tobisundet. Se Fi öres 1.

Lo;bi olfactörii, L u k 11 o b e r, anat. Se H j ä
r-n an, sp. 829.

Lobisa [låbi’sa], landskap. Se B a b i s a.

Lo’bkowitz (tjech. Lobkowic), gammal bömisk
adelssläkt, som 1410 tog sig namn efter slottet L.,
har delat sig i flera linjer, af hvilka en ännu
lefver i Österrike, en friherrlig gren af en annan i
Bajern. Den förra erhöll 1624 riksfurstlig värdighet
och 1786 hertigtitel af R a u d n i t z.

1. W en z el (tjech. Våclav) Eusebius,
furste af L., österrikisk minister, f. 20 jan.
1609, d. 22 april 1677 i Raudnitz, tjänade
under 30-

åriga kriget i kejserliga hären, blef 1647
fältmarskalk och 1652 president i hofkrigsrådet,
arbetade 1658 för Leopold I:s kejsarval och
vardt 1669 efter furst Auerspergs fall ledande
minister. Som sådan verkade han för godt förhållande
till Frankrike och kejserligt envälde i Österrike och
i Ungern, där han med blodig stränghet undertryckte
en resning. Brytningen med Frankrike octi fiender
vid hofvet framkallade den frimodige och fritalige
ministerns anklagande för högförräderi och 1674
hans förvisning till Raudnitz. - Jfr A.’ Wolf,
"Furst Wenzel L." (1869).

2. Georg (tjech. Jifi) Kristian, furste af
L., hertig af Raudnitz, österrikisk politiker,
f. 14 maj 1835 i Wien, d. 22 dec. 1908 i Prag,
invaldes 1865 i bömiska landtdagen och 1873 i
riksrådets deputeradekammare, där han jämte
öfriga tjecher dock först 1879 tog säte och’ 1881
blef förste vicepresident. 1883 blef han
ärftlig medlem af herrehusct samt geheimeråd
och var under Hohcn-warts ministär 1871 samt åter
från 1883 öfverste-landtmarskalk i Böhmcn; 1890
deltog han i underhandlingarna om den s. k. bömiska
förlikningen (se Bohm e n, sp. 883). I denna
politiska verksamhet framträdde L. som ledare
för den klerikalt och tjechiskt sinnade
bömiska godsegaradeln vid kampen med tyskarna.
Han verkade äfven för främjandet af folkundervisning
i landthushållning, för den tje-chiska litteraturen
och för inrättandet af en bömisk vetenskapsakademi
(1890) 1-2. G. W-k.

Loblinje, suturlinje. Se A m m o n i t e r, sp. 859.

Lo’bnoje mjesto, ry. Se M o s k v a.

Lob-nor. Se Lop-n or

Lobo [lå’bå], Francisco Rodriguez, portugisisk skald,
d. omkr. 1625, författade de tre herderomanerna O
pastor peregrino, A primavera och O desenganado,
enformiga och konstlade alster,

i hvilka L. emellertid instrött herdepoesier af mycken
friskhet. Dessutom märkas O condeslabre de Portugal
(1610-17), ett epos i 20 sånger på ottave rime, och
Corte na aldea (1619), en samling prosa-kcnversationer
med historiska inledningar, hvilka ansågos som mönster
af prosastil.

Lobo [lårbå], Eugcnio Gerardo, spansk skald, f. 1679
i Cuerva (Toledo), d. 1750, utmärkte sig på den
militära banan samtidigt med att han skref poesi
och kallades därför "capitån cop4ero", avancerade
till generallöjtnant och blef generalguvernör i
Barcelona. I sina första dikter var L. gongorist,
skref sedan graciösa coplas, eleganta de-cimas. Hans
författarskap omfattar såväl dramatik som epik
och lyrik. I Rivadeneiras "Biblioteca de au-tores
espanoles", bd 37, har Cueto m. fl. gett en
litterärbiografisk studie öfver L., och där finnas
intagna komedierna El tejedor Palomeque y marlires
de Toledo och El mds fusto rey de Grecia förutom ett
stort antal sonetter, romanser och decimas. L:s Obras
poéticas utkommo 1858 (flera uppl.). Ad. II-n.

Loboit, miner., en vid Gökum i Uppland i
urkalk-sten förekommande varietet af mineralet
idokras, som blifvit uppkalladt efter en
portugisisk minister i Stockholm, I. v. Lobo.
P. T. C.*

Lobos [lå’bås]. 1. ö vid kusten af Uruguay, vid La
Platås mynning, 120 km. ö. om Montcvideo, 28 m. hög. I
maj och juni besökcs den mycket för sälfångst. -
2. En af Kanarieöarna. - 3. I si as de Lobos, ögrupp
utanför Perus kust, bestående af tre öar L. de T i
er ra, 25 km. från fastlandet, och de två L. de A f
u e r a, 50 km. s. ö. om den förra och 80 km. från
kusten. De hade förr mycket stora guanolager; ensamt
de på L. de Afuera ha skattats till 8 mill. ton.
_1~~3- J> F’ N-

Lobos de Afuera [lå’bås de afoä’ra], L. d e Tierra
[-t£’rra]. Se L öbo s 3.

Lobositz [lå’b-]. tjech. Lovosice, stad i norra
Böhmen, vid Elbe.’ 4,583 inv. (1901). Vid L. stod en
strid l okt. 1756 mellan preussarna under Fredrik II
och österrikiska armén under fältmarskalken Browne,
som lämnade slagfältet, ehuru striden blef oafgjord.
C. O. N.

Lobre [lå’br], Maurice, fransk målare, f. 1862,
har sin specialitet i att måla tomma rum och fånga
ensamhetens stämning och minnenas poesi. Bland hans
arbeten äro interiörer från Versailles och Trianon,
från katedralen i Chartres m. fl. L. är representerad
i Luxembourgmusect, i staden Paris’ samling m. fl.
G-g N.

Lobscouse [lå’bskaTis], eng. Se L a p s k o j s.

Lobstein [lå’bstajn], Jean Frédéric, fransk författare
af uppbyggelseskrifter, f. 1808 i Strass-burg,
d. 1855 i Basel, var 1832-41 lärare i klassiska språk
vid lyceet i Mulhausen (öfre Elsass) och därefter
predikant vid reformerta församlingar i Freiburg
(Schweiz) 1842, Odessa 1843-48, dep. Vcsges 1849-52
och Basel. Bland L:s omtyckta och-mycket öfversatta
arbeten må nämnas Qudques maladies spirituelles
("Stötestenar på salighctsvä-gen", 1860), L’anatomie
de coeur (’’"Blickar i men-niskohjertat", 1862;
2:a uppl. 1864), Uannée chré-tienne (1856, lire
uppl. 1895; "Det christliga året", 1864-65; 3:e
uppl. 1871), Täglichs weck-stimmen (orig. på tyska;
"Dagliga väckelseord", 1872, 3:e uppl. 1887) och
Derniéres meditations

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free