Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lochaber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
monografier öfver L. ha utgifvits af
Fowler (1880) och Fraser (1890). V. Cousins
"Philosophie de L." hade 1873 utkommit i 6
upplagor. F. ö. finnes rörande enskilda frågor
en mycket omfattande Locke-littcratur. L:s
namnteckning meddelas å pl. I till art. Autograf.
S–e
Locke [lå’k], David Ross, nordamerikansk författare,
f. 1833, d. 1888, har under pseudonymen Petroleum
V. Nasby skrifvit en mängd med bifall mottagna
humoristiska arbeten, af hvilka på svenska öfversatts
"Österländsk frukt i vesterländska skålar" (1876).
Lockes stålbandkedja [lå’ks]. Se Kätting, sp. 600.
Lockes vätska [lå’ks], kem., en lösning af blodets
mineraliska beståndsdelar i samma koncentration
som i själfva blodet med en tillsats af 0,1
proc. drufsockcr. Lösningen användes vid
fysiologiska undersökningar, emedan djuriska
organ och särskildt muskler behålla längst sin
funktionsförmåga i sådana lösningar. För hjärtat af
en kanin användes t. ex. följande sammansättning:
1,000 gr. vatten, 9-10 gr. klornatrium, 0,2
gr. klorkalium, 0,2 gr. klor-kalcium, 0,1
gr. surt natriumkarbonat och l gr. drufsocker.
H. E.
Locketorp, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad. 3,262 har. 849 inv. (1910). Annex till Väring,
Skara stift, Södra Vadsbo kontrakt.
Lockhart [lå’kät], John Gibson. skotsk skriftställare,
f. 1794, d. 1854 på Abbotsford, inträdde 1816
i advokatståndet och vardt 1817 medarbetare i
"Blackwood’s magazine", då tories i Skottland uppsatte
denna tidskrift som motvikt mot det inflytelserika
whigorganet "Edinburgh review". S. å. öfversatte
han F. Schlegels "Geschichte der alten und neuen
literatur". L. äktade 1820 Walter Scotts äldsta
dotter. 1826 flyttade han till London och öfvertog
efter Gifford redaktionen af den konservativa
tidskriften "Quarterly review", hvilken" han ledde
till 1853. L. svängde skoningslöst kvickhetens gissel
öfver sina motståndare. Bland hans arbeten förtjäna
nämnas Peter’s letters to his kinsfolk (1819),
innehållande satiriska skildringar från Edinburghs
sällskapsvärld, de fyra romanerna Valerius (1821;
förlagd till Trajanus’ tid). Some passages in the life
of Adam Blair (1822), en stark och dyster målning af
mänskliga lidelser, Reginald Dallon (1823; skildringar
af engelskt universitetslif), och Matlhew Wald (1824),
Ancienl spanish ballads (1824; 4:e uppl. 1853;
förträffligt öfversatte), Life of Napoleon (1829;
"Napoleon Bonapartes historia", 1871) samt de hö°:t
skattade biografierna Life of Robert Burns (1828;
5:e uppl. 1853) och Life of Sir Walter Scott (l bd,
1837-39; senaste uppl. 1903). Biogr. i 2 bd af Andrew
Lang 1896.
Lock haven [låch hei’vn], stad i nordamerikanska staten
Pennsylvania, vid en arm af Susquehanna.
7,210 inv. (1900). Normalskola
(1877). Sågverk och trävaruhandel.
J. F. N.
Lockkapsel, bot. Se Kapsel.
Lockne, socken i Jämtlands län, Refsunds, Brunflo
och Näs tingslag. 18,610 har. 1,675 inv. (1910). Annex
till Brunflo, Härnösands stift, Jämtlands östra
kontrakt. Jfr Loftarsten.
Locknevi, socken i Kalmar län, Södra Tjusts
härad. 17,360 har. 2,028 inv. (1910). L. bildar med
Blackstad ett konsist. pastorat i Linköpings stift,
Södra Tjusts kontrakt.
Lockout [låkau’t], eng., afstängande från arbete,
användt som socialt kampmedel af arbetsgifvarna. I
sträng mening är hvarje arbetsinställelse,
förorsakad af arbetsgifvarna, en lockout, hvarje
arbetsinställelse åter, där arbetarna äro den
angripande parten, en strejk. I verkligheten visar
det sig emellertid ytterst svårt att afgöra,
hvilkendera parten varit den anfallande, och med
den utveckling, som den sociala krigföringen tagit
på senare tider, torde det bli allt omöjligare
att upprätthålla den gamla distinktionen
mellan lockout och strejk. Se vidare Strejk.
G. B—e.
Lockpipa, jaktv. Se Lockskytte.
Lockport [lå’kpåt], stad i nordamerikanska
staten New York, 33 km. ö. om Niagarafallen, där
järnvägen till New York korsar Eriekanalen. 17,970
inv. (1910). Stora kalk- och sandstensbrott, pappers-
och pappersmassefabriker, järngjuterier m. m.
J. F. N.
Lock-pulka. Se Ackja.
Lockroy [låkkrwa’]. 1. <sc>Joseph Philippe L.</sp>, fransk
teaterförfattare, f. 1803, d. 1891 i Paris, hette
eg. Simon, skref i medarbetarskap med Arnould,
Bourgeois, Scribe m. fl. dramer, lustspel,
operett-texter och vådeviller, bl. a. Passé minuit
(1839; "Nattäfventyret", s. å.; "En faslig natt",
1860), Trois épiciers (1840; "Tre kryddkrämare",
1845), Charlot et le mattre d’école (1831; "Charlot",
1845), Bonsoir, monsieur Pantalon (1851; "Morgens
Fischer!", 1854), Les dragons de Villars (1856;
"Villars’ dragoner", 1863).
2. Édouard Étienne Antoine Simon L., son till L. l,
fransk politiker, f. 1838 i Paris, hörde till yttersta
vänsterns ledare i deputeradekammaren, af hvilken han
var ledamot sedan 1871 och där han 1892 och 1902-05
valdes till vicepresident. L. var en af deltagarna
i Garibaldis expedition till Sicilien (1860) och
följde 1860–64 Renan som sekreterare på dennes
forskningsresa i Heliga landet. L. var handels- och
industriminister i Freycinets och Goblets ministärer
1886–87. förste organisatör af världsutställningen
i Paris 1889, undervisningsminister i Floquets
kabinett april 1888–febr. 1889 och sjöminister
i Bourgeois’ radikala kabinett nov. 1895-april
1896 liksom i Brissons (juni—nov. 1898) och Dupuys
(nov. 1898–juni 1899). 1909 lämnade han det politiska
lifvet. L. har författat ett stort antal arbeten, dels
reseskildringar, dels arbeten rörande Frankrikes och
andra länders sjöförsvar (La défense navale 1899,
Les marines française et allemande, Lettres sur la
marine française) m. m.
Lockskytte, jaktv., kallas det slags jakt,
hvarvid skytten lockar till sig villebrådet genom
efterhärmande af dess egna locktoner. Som exempel må
nämnas det sedan gammalt af vår allmoge använda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
