- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
961-962

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lodningskvintant ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fjäder invid trissan fastklämmer klotsen vid linan
(fig. l c), då lodet ej längre drager klotsen
nedåt jämte den vid denna fästa, med luft fyllda
segeldukspåsen (se fig. l d o. fig. 2). När linan
inhalas och man fått bojen ombord, afläses djupet
vid denna.

Lodning med det vanliga djuplodet är å större
fartyg, i synnerhet å segelfartyg under länsning
i hårdt väder, förenad med mycken tidsspillan och
stort besvär. Häraf förklaras den alltför ringa
användning dylik lodning erhållit. Numera, sedan
synnerligen bekväma och pålitliga lodapparater kommit
i bruk, är underlåtenhet att loda, när lodning är
af behofvet påkallad, knappast ursäktlig. Redan
1835 konstruerades af John Ericsson en lodapparat,
som grundade sig på vattnets med djupet tilltagande
tryck, men vann ringa spridning likasom Masseys och
Walkers lod, som äro försedda med propellrar, hvilkas
kringvridning under sjunkandet registreras. Däremot ha
nyare lodapparater, konstruerade efter J. Ericssons
princip, vunnit mycket vidsträckt användning, emedan
man med dem kan utan tidsspillan och utan synnerligt
besvär finna djupet äfven under hög fart (upp till 16
knop). I samtliga dessa apparater - Thomsons (lord
Kelvins), Bambergs, Cooper & Wigzells, Bassnets,
Hechelmanns, Henzes m. fl. - erhålles vattendjupet
genom uppmätning af längden af den luftpelare,
som af vattnets tryck sammanpressats i en cylinder,
vanligen ett glasrör. Deras linor bestå merendels af
galvaniserad ståltråd, som är upprullad på en med
bromsinrättning och vefvar försedd vals. När lodet
hänger öfver relingen akterut och bromsinrättningen
lossas, faller lodet ned, dragande linan med sig,
tills lodet når botten, då linan för ett ögonblick
slappnar och bromsen tilldrages, hvarefter lodet
hemvindas. - För djupsjölodningar finnas särskilda
större apparater (någon gång benämnda batometer),
såsom Brooks, Beeknap-Sigsbees och Bailies. Som
lodet måste vara mycket tungt för att tillräckligt
hastigt nå bottnen på mycket stora djup, är det
knappast möjligt att erhålla en lina, stark nog
att medge lodets hemvindning. Man använder därför
en järncylinder, belastad med vikter, som utlösas,
när lodet når bottnen. Och i stället för lodtalgen,
hvilken på grund af den stora friktionen mot vattnet
vid hemvindningen från stora djup faller bort,
betjänar man sig af en ventil i järncylinderns nedre
ända, hvilken ventil står öppen, när lodet sjunker,
men sluter sig, så snart hemvindningen börjar. För
hemvindningen användes vanligen ångspel. Djup
till 3,000 m. mätas med fördel medelst Masseys
djupregistrator. Närmare beskrifning öfver de
brukligaste lodapparaterna finnes bl. a. i "Handbuch
der nautischen instrumente". De flesta lod äro i nedre
ändan halfsfäriskt urholkade, utskölpade. I håligheten
fastsmetas s. k. lodtalg, en blandning af talg
och rifven krita, på det att sand, snäckskal o. d. på
hafsbottnen må fastna däri och man således må kunna
utröna bottnens beskaffenhet, hvilket ofta kan vara
af stor betydelse.

För att undersöka, huruvida ett visst minimidjup
förefinnes i en farled eller för att varna mot
uppgrundning, använder man s. k. släplod, hvilka
äro konstruerade efter samma princip som luftdraken,
men vid framsläpning genom vattnet "skära ned" till
visst djup, beroende på apparatens konstruktion och
den utfirade linans längd. När
släplodet berör bottnen, skär draken upp mot
vattenytan. Släplod äro konstruerade af James
(submarine sentry), Sjöstrand (signallod), Heyn m. fl.

Äfven medelst undervattenssignalering har man
lyckats utröna afståndet till hafsbottnen, dock
endast ungefärligen och på stora djup. "Lod i
bottnen" och en man på post vid lodlinan använder
man ofta under hårdt väder å förankrade fartyg för
att upptäcka, om fartyget drifver. Härvid måste
man emellertid uppmärksamma linans riktning, då
den vill löpa ut, ty detta kan likaväl orsakas af
fartygets svajning som af att ankarna "dragga med".
H. W-l.

Lodningskvintant, sjöv Se Lodning, sp. 959.

Lodoicea Sechellarum Labill., bot., en endast på
Seychellerna växande ståtlig palm, hvars solfjäderlika
blad äro så stora, att 100 sådana äro tillräckliga för
att åstadkomma en rymlig bostad, och hvars frukter
äro de största trädfrukter på jorden, vägande 10-25
kg., med en tvärlinje af mer än 30 cm å. största
bredden. De äro stenfrukter, omgifna af ett fibröst
hölje, liksom kokosnöten. Inom detta

illustration placeholder
Stenkärna af Lodoicea Sechellarum.


hölje finnes den stora stenkärnan (se fig.),
hvars form starkt erinrar om den nedersta delen
af en människobål. Innan frukten är mogen,
innehåller stenkärnan en söt, angenäm, mjölklik
saft, som är mycket närande. Den fasta fröhvitan
är mycket hård. Till mognaden åtgå 10 år. Innan
Seychellerna voro upptäckta, hade man träffat
denna frukt dels flytande i Indiska oceanen, dels
uppkastad på Malediviska öarnas stränder, ditförda
af hafsströmmarna, hvaraf namnet
malediviska nötter. Då denna underliga frukts härstamning
var okänd, antogo äldre botanister, att densamma
ledde sitt ursprung från någon under hafvet lefvande
palm. Eumphius kallar frukten Mirum miraculorum
naturæ
, "naturens under öfver alla under". Det
besynnerliga utseendet och det antagna mystiska
ursprunget föranledde, att man tilldelade denna frukt
de märkvärdigaste egenskaper som ett universalmedel
mot alla lidanden och ett ofelbart motgift. Man gjorde
dryckeskärl af det hårda skalet, hvilket förlänade
vatten, som stod någon tid i ett dylikt kärl, de
mest hälsobringande egenskaper. Scychellerpalmen
är numera öfverflyttad till andra tropiska
länder och till botaniska trädgårdar.
O. T. S. (G. L-m.)

Lodomerien, latiniserad benämning
på det fordom själfständiga furstendömet Vladimir
i Volynien,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free