- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
963-964

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lodningskvintant ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bildar efter Polens första delning (1772) i förening
med Galizien (se d. o.) en del af den österrikiska
monarkien med titel konungarike.

Lodovico [lådåvikå], italienska namnformen för Ludvig.

Lodrät, mat. t kallas urspr, en rät linje, hvars
riktning sammanfaller med lodlinjens. I öfverflyttad
mening säges en rät linje vara lodrät mot eller
stå lodrät på en linje, om den bildar lika stora
(d. v. s. räta) vinklar med densamma, och på ett
plan, om den är lodrät mot alla linjer i planet,
som gå genom dess fotpunkt. I samma bemärkelse som
lodrät nyttjas orden pcrpendikulär och vinkel-rät.
d.F.)

Lodskott, sjöv. 1. Detsamma som lödning. "Tag ett
lodskott" betyder sal. "’loda en gång". - 2. Det vid
lödning erhållna bottenprofvet jämte anteckning om
bottcndjupet och tidpunkten, då prof vet och djupet
erhöllos. Jfr Lödning. H. \V-1.

Lodskottskorrektion, sjöv. Se Lödning, sp. 959.

Lodtalg, sjöv. Se Lödning, sp. 961.

Lodur, nord. myt., en asagud, hvilken namnes som
den siste uti trilogien Oden, Höner och Lodur vid
människans skapelse, hvarvid L. gaf henne blod och
lifsfärg. På andra ställen nämnas Oden, Höner och Loke
som en trilogi; man har därför identifierat Lodur och
Loke. Med orätt har namnet L. ansetts besläktadt med
ty. lodern, fladdra. L. är kanske af samma rot som
lat. Vulcanus och namnet på den uti indiska mytologien
förekommande Vrtra, en de himmelska vattnen fängslande
och mot såväl gudar som människor fientlig demon, som
slutligen dödas af guden Indra. Jfr Norcen i "Nordisk
tidsskrift for filologi", ny följd IV: 28 ff., och
K. M. Meyer, "Altgerma-nische religionsgcschbhte"
(1911). Th. \V. (B-e.)

Lodyn 1. H l o d y n. Se J o r d, nord. myt.

Lodz, po. Łódz [ωo’ds] l. Łodzia, kretsstad
i rysk-polska guv. Piótrkow, medelpunkten för
Polens textilindustri, var i början af 1800-talet
en obetydlig ort. 1834 anlades där den första
större fabriken, ett ullspinneri, och sedan dess
har staden tack vare stor inflyttning af tyska
kapitalister och arbetare växt i stor skala (i
synnerhet sedan en bibana 1866 förenat den med
Warschau–Wien-järnvägen), &å att den 1908 beräknades
ha 393,520 inv., af hvilka 40 proc. voro tyskar och
22 proc. judar (175,160 voro rom. katoliker, 89,015
lutheraner). I L. och omgifvande trakt funnos 1901
664 industriella verk med 53,079 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 88 mill. rubel, däraf kommo på
L. själft 400 fabriker, 45,000 arbetare och 73 mill. i
produktionsvärde. Viktigast är bomullsindustrien (45
spinnerier och väfverier), därnäst ullspinnerierna och
klädesfabrikerna (inalles 111 verk). Dessutom finnas
sidenväfverier, kemiska fabriker, järngjuterier
och maskinfabriker m. m. – Staden genomskäres af
en enda 11–12 km. lång hufvudgata (Piótrkowskaja),
vid hvilken nästan alla större affärer ligga och
från hvilken utgå smärre gator åt båda sidor.
J. F. N.

todzia. Se L o d z

Loé [låe], W a 11 e r v o n, friherre, preussisk
militär, f. 9 sept. 1828, d. 6 juli 1908 i Bonn,
deltog 1848 som löjtnant i slesvig-holsteinska
kriget, blef 1858 adjutant hos prins Vilhelm af
Preussen (sedermera Vilhelm I), 1861 major och
kunglig flygeladju-t’;nt samt var 1863-67 preussisk
militärattaché i

Paris. L. deltog 1862 i ryssarnas fälttåg i Kaukasien,
1864 i fransmännens i Algeriet, bevistade 1866
som öfverstelöjtnant i konungens svit fälttåget
mot Österrike och anförde under tysk-franska
kriget 1870-71 ett husarregemente. Han blef 1873
generalmajor, 1879 generallöjtnant och divisionschef,
var 1885-93 chef för 8:e armékåren samt blef 1893
generalöfver-ste och 1904 generalfältmarskalk. Afsked
ur aktiv tjänst erhöll han 1897. L., som tillhörde en
gammal katolsk släkt från Westfalen, sändes 1893 och
1903 i förtrolig beskickning till Vatikanen. Hans
memoarer, Erinnerungen ans meinem berufsleben,
utgåfvos i "Deutsche revue" 1901-05.

Loeb [ty. utt. iöb, amer. utt. ofta låjb], Jacques,
tysk-amerikansk biolog, f. V7 april 1859 i May en
i Eiffelområdet, studerade vid olika högskolor i
Tyskland och i Neapel vid den biologiska stationen,
blef docent v\å Bryn Mawrs universitet i Förenta
staterna 1891, assistant professor 1892 och
ord. professor 1900 i biologi i Chicago samt 1907 vid
kaliforniska universitetet i Berkeley, hvarifrån han
1910 kallades till professor vid Rockefellerinstitutet
i New York. L. har utfört en massa arbeten inom
fysiologiens olika områden, särskildt inom hjärnans
fysiologi läran om tropismer, om salters fysiologiska
inverkan, om elektriska urladdningars fysiologiska
verkningar samt bastard-bildning och artificiell
partenogenes (jungfrubörd). De sistnämnda arbetena
ha väckt allmänt intresse. Först lyckades L. att
medelst behandling under någon tid af obefruktade
ägg af hafsdjur, t. ex. sjö-borrar, med hafsvatten,
hvari något salt lösts, få äggen att utveckla sig utan
inverkan af sperma från motsvarande djurhanne. Ännu
fullkomligare blefvo resultaten, då äggen först under
en kort tid behandlats med en lösning af en organisk
syra (t. ex. ättik- eller smörsyra). De så utvecklade
embryonerna synas i allo likna naturliga. Hans arbeten
på detta område finnas samlade i Untersu-chnngen
uber känstliche parthenogenese (1906) och Die
chemische entwicklungserregung des tierischen
eies (1909). F. ö. har han utgifvit i bokform
Com-parative physiology of the brain (1903), Studies
in general physiology (2 vol., 1905) och Dynamik
der lebenserscheinnngen (1906). L. är en utpräglad
anhängare af den åsikten, att de processer, som
förlöpa inom organismerna, äro af samma art som de,
hvilka göra sig gällande inom den oorganiska naturen;
han är sålunda en motståndare mot "vitalismen". Han
har också lyckats att medelst ytterst enkla
fysikalisk-kemiska hjälpmedel, såsom salter, syror
o. s. v., frambringa processer, som man förr ansåg
bero på ytterst invecklade verkningar af lefvande
organismer och deras mycket sammansatta produkter. L:s
arbeten ha därigenom haft ett mycket stort inflytande
på den moderna uppfattningen af lifvets problem.
S. A-s.

Loebell [Iöb-], J. W. Se Löbell.

Loéche [IcoäJ], L.-l a-v il l e [-vi’l] och L.-1 e s -
b a i n s [-’lä bä’]. Se L e u k.

Loeff [löf], Aloysius Johannes, juris doktor,
nederländsk jurist och statsman, f. 1858 i Baard-wijk
(prov. Brabant), var medlem af Andra kammaren
1896-1901, justitieminister i Kuypers ministär
1901-05, åter medlem af Andra kammaren från 1905. Som
led. af andra fredskonferensen 1907 utmärkte L. sig
särskildt i den kommission,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free