- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
973-974

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Loganiaceæ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

973

Logaritmsystem-Loge

974

mantéi*a, spådom), metod att spå. Man gaf åt de
bokstäfver, hvaraf ett namn bestod, deras talvärde
(i de klassiska språken hade hvarje bokstaf ett
dylikt värde). Man adderade talvärdena gång på gång,
till dess man kom till en af de nio första siffrorna,
som hvar och en hade sin mystiska betydelse.

Logarrtmsystem. Se Lo g ar1’t m.

Logarrtmtabeller (se Logaritm) kallas numeriska
tabeller, innehållande logaritmer för ett större
eller mindre antal hela tal eller trigonometriska
funktioner och ur hvilka man således omedelbart
kan erhålla logaritmen, då talet är gifvet, och
tvärtom. Logaritmerna äro här för större bekvämlighets
skull uttryckta som decimalbråk. Men den hela siffran
(karakteristikan, se Karakteristika 2) är vanligen
utelämnad, emedan den utan någon kalkyl kan bestämmas,
och blott det egentliga bråket (man-tissari)
upptaget. För beräkning af logaritmer lämnar den högre
analysen särskilda serier, hvilka omedelbart gifva
de naturliga logaritmerna. Härur erhållas do vanliga
logaritmerna genom att man öfverallt multiplicerar
med den s. k. modylen, hvilken är

l

-. Nepper själf uträknade icke några logaritmer

log c

för tal, utan blott för trigonometriska funktioner
{sinus) och använde icke de vanliga logaritmerna. Äran
häraf tillhör i främsta rummet Neppers vän H. B r
i g g s, som 1617 utgaf en tabell för logaritmerna
till talen l-1,000, uträknade med 14 decimaler,
samt 1624 liknande tabeller för talen 1-20,000 och
90,000-100,000. De felande logaritmerna för talen
20,000-90,000 uträknades af A. Vlacq 1628 med 10
decimaler. De trigonometriska funktionernas logaritmer
i det vanliga systemet beräknades först af Gu n t er
(1620), sedermera fullständigare af Vlacq (1628), för
hvarje minut af kvadranten och med 10 decimaler. I de
första tabellerna förekommo naturligtvis åtskilliga
räknefel, men dessa ha småningom blifvit rättade,
så att de nuv. tabellerna torde kunna anses fullt
felfria. För att uppmuntra till felens efterspanande
ha utgifvarna stundom utsatt en viss belöning för
upptäckten af hvarje sådant. De tabeller, som numera
utges, ha vanligen logaritmerna beräknade med 4, 5,
6 eller 7 decimaler och angifna för alla hela tal
till högst 101,000 och i allmänhet för högst hvar 10:e
sekund af kvadranten. Bland de mest använda må nämnas
Vegas (1797) och Sch rön s (1860; 8:e uppl. 1868,
försedd med inledning på svenska) tabeller. -
I Sverige utgåfvos de första logaritmtabellerna
af P. Elvius (Tabula . compendiosa logarithmo-rum
sinuiim ad quadrantis gradus eorumque partes decimas ,
nec non numerorum absolutorum ab unitate ad 1000;
1698). Under 1800-talet har en mängd tabeller
utgifvits, bl. a. af Klint (1842), Wacker-barth
(1867), Bergstrand (1872, 1875), Ekholm m. fl. (1885)
samt Lindman (s. å.). Tabeller, som uträknats medelst
räknemaskin, ha utgifvits af M. Wibcrg (1875).
d-F.)

Logau flå-], Friedrich von, friherre, tysk
.epigramdiktare, f. 1604 i Schlesien, d. 1655 1. 1656,
vardt 1648 medlem af Fruchtbringende gesellschaft (se
P a l m o r d e n). L. författade omkr. 3,600 epigram
och tänkespråk (utg. 1638 och 1654), af Hvilka många
äro i sin art ypperliga, vittnande om .ett flärdfritt
och upphöjdt sinnelag, djup fosterlands-

kärlek samt ovilja mot den rådande skenheligheten,
oredligheten och härmningen af det utländska. Stilen
är kraftig, ofta äfven behagfull. L. utgaf, under
pseudonymen Salomon vonGolaw, Erstes und zweytes
hundert teutscher reimen-spruche Salo-mons v. Golaw
(1638) och Salonwns v. Golaw deut-scher sinn-getiche
drey tansend (1654). Lessing och Ramler utgafvo 1759
"Logaus sinngedichte" (godtyckligt öfverarbetade,
i urval; jfr Heuschkels kritik 1902). Ny uppl. af
Eitner 1872.

Logbalk. Se Loge.

Loge, landtbr., byggnad eller rum för otröskad säds
förvaring och uttröskning, utgöres vanligen af en
afdelning, trösklogen 1. logkistan, hvari tröskningen
sker, samt på ena eller båda sidorna därom sädesgolf,
hvari den otröskade säden inlägges. Dessa af delningar
skildes i äldre logar af logbal k en. I t var logar,
som äro vanligast vid små gårdar, går trösklogen
tvärs genom bygg-

Fig. 1. Plan af tvärloge.

nåden (se fig. 1) och tjänar till genomkörning vid
sädens inläggning i golf ven. Större logbyggnader
äro vanligen längslogar med körgång i husets längd-


1
. : H


TR0SK-
n !

Ii
LdoE:
1


K
iÖ R f Å
NJ! G []

g’ LADUGÅRD
rf f * /.... A
- -VI* n Cl
* i
’L FÅRHUS U 1
| i
––––- __ –––- i

i i , 3

Fig. 2. Plan af längsloge, sammanbyggd med uthus.

riktning (se fig. 2), hvilket möjliggör tröskverkets
flyttning intill olika delar af sädesupplaget. Mindre
vanliga äro numera rundlogar, i hvilka antingen
tröskplatsen är i midtcn rundt om omgifven

Fig. 3. Norrbottnisk åttaknutsloge och kornhässja.

af sädesupplaget eller ock en tröskbana löper
rundt byggnaden. Det senare var förr vanligt i öfre
Norrland, där säden uttröskades med en trösk-vagn
eller "bult" (=. vält), som kördes rundt tröskbanan. I
Norrbotten ha dessa logar van-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0523.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free