- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
995-996

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Loire ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

995

Lojo-Loka brunn

lojalister grepo till vapen för moderlandets sak. I
många stater förde lojalisterna gerillakrig, ofta i
förbund med indianer. Stränga lagar antogos mot dem i
alla stater; vanligen förvisades de, och deras egendom
konfiskerades. Omkr. 60,000 lojalister beräknas ha
gått i landsflykt 1775-87, de fieste till Canada och
Nova Scotia, där de och deras efter-fcommande plägade
kalla sig United empire loyalisls. I Parisfreden 1783
stadgades, att Förenta staternas regering skulle
hos de särskilda staternas legislaturcr förorda,
att lojalisterna skulle få lejd under ett år för att
söka återförvärfva sin egendom och medborgarrätt samt
att de mot dem stiftade lagarna skulle revideras,
konfiskeradt gods på vissa villkor återställas och
inga nya åtal anställas eller konfiskationer företagas
mot deltagare på engelska sidan i kriget. Kongressens
anmaningar till Icgislaturcrna hade emellertid
ingen verkan, och engelska regeringen undandrog
sig därför å sin sida till 1796 att återställa
forten i Nordvästterritorict. Först efter 1812-15
års cngclsk-amerikanska krig upphäfdes de sista
anti-lojalistlagarna. Parlamentet anvisade 6
mill. pd st. till skadeersättning för lojalisternas
förluster. Den hårda behandlingen i Förenta
staterna af lojalistcrna bidrog väsentligt att
bland Canadas befolkning, där de dit utvandrade
och deras efterkommande intogo en inflytelserik
ställning, underhålla en bestämd motvilja mot
alla söderifrån kommande unionsanbud. Litt.:
L. Sabine, "Biographical skctches of loyalists of
the american revolution" (2 bd. 1864), A. C. Flick,
"Loyalism in New York" (1901), och C. H. van Ty ne,
"The loyalists in the american revolution" (1902).
V. S-g.

Lojo [lw’jw], fi. Lohja. 1. Sjö i Nylands län,
Finland. Areal 110 kvkm. Afledes genom Svartån
till Finska viken. F. n. äro L.-bäckenets
bildningsförhållanden, hydrografi och etnografi
ra. m. föremål för vidtgående forskningar, hvilkas
resultat offentliggöras i en serie skrifter. -
2. Socken i Nylands län, Lojo härad och domsaga. Areal
259 kvkm.; befolkningen blandad, men öfvervägande
finsk, 7,808 pers. (1909). L. utgör ett imperiellt
pastorat af 2:a kl., Borgå stift, Rascborgs östra
prosteri. Bland egendomar i socknen må nämnas G er knä
s* dubbelt berustade säteri, bland hvars egare i äldre
tid märkas åtskilliga medlemmar af familjen T ött,
en Fleming, Aug. Ehrensvärd och K. T. Adlcrcrcutz
(nuv. egaren är K. G. V. v. Christierson). Inom
socknen ligger äfven L a x p o j o säteri, Gustaf
I:s afvelsgård med underlydande Lojo och Vihtis
socknar. Det hörd 3 till Johan III:s förlä-ning och
har under 1700-talet varit inom friherrliga armfeltska
ätten samt nyligen inom familjen Linder. Nuv. egare
Gilse van der Päls. - 3. Domsaga under Åbo hofrätt,
omfattar 7 socknar och är delad i 3 tingslag. Areal
2,104 kvkm. 39,993 inv. (1909). Se E. Nervänder,
"L. kyrka och dess medeltidsmålnin-gar" (1896). -
4. Härad, omfattar 8 kommuner. Areal 2,409
kvkm. 47.198 inv. (1909). 1-4. A.G.F.

Lojsta, socken i Gottlands län, Gottlands södra
härad. 2,205 har. 303 inv. (1910). Annex till Fardhcm,
Visby stift, Södra kontraktet.

Lojstahed, kronopark i Etelhems, Gerums, Hejde,
Klinte, Levide, Linde, Lojsta, Stånga, Väte och
Fröjels socknar i Gottlands revir och län, har bildats
genom flera inköp på grund af k. br. l okt. 1897,
30 juni 1899. 29 mars 1900. 18 april 1902. 30 mars

och 20 april 1906, 20 sept. och 6 dec. 1907,
22 maj och 6 nov. 1908, 11 juni 1909 samt 17
febr. 1911. L. är till arealen Gottlands största
kronoskog och omfattar omkr. 2,570 har. Benämningen
fastställdes af Domänstyrelsen 22 okt. 1903.
M-g.

Lok, gängse förkortning för lokomotiv. Jfr
Lokpersonal.

Loka brunn, kungl. bad- och brunnsanstalt i
Grythyttans socken af Örebro län, 2 km. från
hållstationen Loka i Bergslagernas järnvägar, nära
gränsen mellan Västmanland och Värmland. L. ligger
omkr. 200 m. ö. h. i dalen mellan två parallellt
löpande skog-

Loka brunnskyrka och entrén till brunnen.

klädda bergshöjder på en tvärs öfver dalen löpande
grusås, mellan två sjöar Norra och Södra Loken. Där
finnas två hälsokällor: Nybrunnen och Ögonkällau,
med svagt järnvatten, men L. är mnst bekant för
sin utmärkta badgyttja, som undergått fullständig
för-multuing och är till sin konsistens homogen samt
luktfri och vid bakteriologisk undersökning har visat
sig fullständigt fri från alla bakterier och lefvande
mikroorganismer (steril). Den upphämtas ur ett 3-4
m. under jordytan beläget lager af förmultnad mossa
och håller en stor mängd kiselinfusoricskclctt,
hvarpå den af alla landtgyttjorna är rikast. På
detta beror till en del dess verksamhet vid en mängd
sjukliga förhållanden. Om själfva metoden för dess
användande vid baden se Gyttjebad. - Källan, förut
begagnad som offerkälla, kom i allmännare bruk på
1720-talet, och efter en af arkiatcrn M. von Bromell
1725 gjord undersökning förordnades d:r Victorin till
brunnsmedikus. Den tiden ansågs drickningen som det
viktigaste, och först ett 50-tal år därefter blef
gyttjcbehandlingen mera bekant. L. är kronans egendom
(Adolf Fredrik lät omge brunnen med stängsel och
förklarade denna inhägnad för sin borg) och står under
förvaltning af riksmarskalksämbctet, till hvilket
brunnens högste styresman, med titel ofver-intendent,
har att afge en ekonomisk redogörelse. Konungen utser
öfverintendent, men riksmarskalken öfverläkare och
kamrer. Sedan läkaren en tid skött sin syssla, har han
hittills alltid af konungen erhållit n. h. o. v. af
lifmedikus. (Daniel Sommelius, läkare 1803-30,
var den förste, som erhöll denna titel.) Säsongen
vid L. räknas från 7 juni till 7 aug., fördelad på
två lika långa terminer. L. står som prototyp för
våra svenska gyttjcbad och anse? som ett af de bästa
medlen vid behandlingen af reumatiska åkommor. Där
finnas nu flera nya badhus, och där serveras alla
slags medikamentösa bad. Antalet kurgäster 700
(1910). Ln*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free