- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
997-998

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Loire ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

997

Lokal-Lokalitet

998

Lokal (af lat. lo’cu,s, se d. o.), subst., läge,
lägenhet, plats, rum, för ett visst ändamål afscdd
(inredd) plats 1. lägenhet; adj., ortlig, som tillhör
eller är utmärkande för en viss ort, som är inskränkt
till en viss ort eller ett visst ställe (t. ex. om
sjukdomar, åkommor, smärtor o. d., som begränsa
sig till vissa regioner af kroppen, i motsats till
s. k. konstitutionella sjukdomar, som angripa hela
organismen; om lokala perturbalioncr se J o r d m a
g-n e t i s m, sp. 150).

Lo kalaks, kapell under Vchmo pastorat, Vehmo
härad och domsaga, Åbo och Björneborgs län,
Finland. Areal 88 kvkm.; befolkningen, finsk, 1,914
pers. (1909). - Vid L. utfördes en af de planlösa
landstigningar, som efter finska krigets utbrott
egde rum på hösten 1808. Se Lantingshau-sen2.
A. G. F.

Lokalattraktiön, geod., lodafvikningens
(se d. o.) orsak, sålunda jordens genom
förekomsten af berg-massor öfver eller
förtätningar eller förtunningar under jordytan
i en viss trakt ökade eller minskade attraktion.
E. J.*

Lokalbad. Se Bad, sp. 614.

Lokalbana, sådan järnväg, som är af sed d
att ombesörja trafiken inom ett mindre eller
relativt begrän-sadt område eller endast att utgöra
anslutningsbana till hufvudlinje. Med anledning af
denna mera inskränkta uppgift bygges sådan bana äfven
på ett billigare sätt - med lättare öfverbyggnad,
mindre god tracé etc. - än hufvudbana. Häraf
den franska benämningen på lokalbanor: "chemins
de f er écono-miques". Jfr Järnväg, sp. 423.
H. L.

Lokalbref, postv., benämnas, enligt poststadgan,
de bref, "som behandlas å postanstalt utan att
fört-skaffas med post eller af landtbrefbäraie". De
äro sålunda uteslutande afsedda för behandling å
in-lämningspostanstalten och för befordran inom
dess område. De städer, där flera postanstalter
finnas inrättade, såsom Stockholm, Göteborg och
Malmö, anses, hvar för sig, utgöra ett för dessa
postanstaltcr gemensamt område, så att behandling å
två eller flera af dem ej betager ett bref egenskapen
af lokal-bref; och posttransporter dem emellan räknas
ej som postföring i vanlig mening. Till lokalbrefven
hänföras fr. o. m. 1885 (förut kallades de lösbref)
äfven sådana, för handläggning af en enda postanstalt
afsedda bref, som dit inkomma i lösväska (se d. o.),
hvilken till postanstalten fortskaffats af ega-rens
bud eller eljest genom hans försorg utan anlitande
af allmänna posten, liksom ock för befordran i
omvänd ordning afsedda bref, som till postanstalt
inlämnats eller ur dess brcflådor upphämtats. Förslag
är å bane att vidga de gränser, inom hvilka bref
(och korsband) må kunna befordras mot det i
förhållande till vanliga portot ("fjärrportot")
hälften billigare lokalportot. Särskildt är
ifrågasatt, att egnahemsområden och villasamhällen,
åtminstone sådana, hvilkas postutväxling förmedlas
enbart genom landtbrcfbärare och ej af egen fast
postanstalt, skulle få med sitt modcrsamhälle
sammanslås till ett gemensamt lokalpostområde. -
Genom k. bref 22 dec. 1848 medgafs, att bref,
adresserade till i Stockholm boende personer, finge
till stadens postkontors afdelning för ankommande
poster inlämnas f. v. b., emot villkor, bl. a., att
befordringcn sattes i sammanhang med de då bestämda
brcfbäringsturerna. För dylikt bref skulle erläggas
antingen, vid inlämnandet, l skilling

banko och, vid aflämnaudet, likaledes l skilling banko
("brefbärarskillingen"), eller ock vid inlämnandet
2 sk. b:ko, då bref vet af bref bäraren aflämna-des
utan lösen. Dessa medel skulle tillfalla: hälften
vederbörande posttjänstemän och andra hälften
brefbärarna. 1855 utsträcktes tillämpningen af hvad
sålunda förordnats till öfriga postkontor i riket,
där lokalbrefbäring kunde förekomma. Genom k. br. 9
nov. 1861 förordnades, för tillämpning fr. o. m. 1862
års början, att lokalbrefsportot - dåmera 3 öre
- skulle ingå till postkassan. Fr. o. m. 1883
af skaffades h. o. h. "brefbärarskillingen"
(denna hade för beställning inom hufvudstaden
af de post-befordrade brefvcn fastställts redan
1836 samt er-lades för dem städse af adressaten),
och portot för lokalbrefven röjdes i motsvarande
mån. Fr. o. m. 1885 utgör det 5 öre för enkel
viktsats. 1910 förekom lokalbrefbäring vid 145
af rikets postkontor, då uppgående till 242. -
Lokalbrefkort såsom ett särskildt slag af försändelser
infördes fr. o. m. 1873. Portot sattes till 6 öre,
och någon brefbärar-afgift fick icke upptagas för
dessa försändelser. För inrikes bref kort i öfrigt,
införda fr. o. m. 1872, var portot första året 12 öre
(= brefpoitot) och blef fr. o. m. 1873 nedsatt till
10 öre. Lokalbrcfkorten som säregen försändelsetyp
upphörde vid 1877 års början, då för alla inrikes bref
kort portot fastställdes till 6 öre. Fr. o. m. 1885
är det 5 öre. - Postverkets uteslutande rätt att mot
afgift besörja regelbunden befordran af förseglade
eller eljest tillslutna bref äfvensom af brefkort
ej blott mellan in- och utrikes samt mellan inrikes
orter, utan äfven å de särskilda inrikes orter,
där postverket anordnat lokalbefordran, fastslogs
uttryckligen genom k. kung. 21 dec. 1888. Dessförinnan
hade postverket i sistbe-rörda hänseende vid
åtskilliga tillfällen lidit intrång i sin
verksamhet. Se S t ad s p o s t R. L-n.

Lokalbrefkort, postv. Se Lokalbref.

Lokalfärg. 1. Målark., den färg, som ett föremål
"eger i sig själf", som man säger, d. v. s. på
vanligt afstånd från ögat och under normal
belysning. Lokalfärgen modifieras genom starkt
ljus. skuggor, reflexer o. s. v. - 2. Litt. I motsats
mot den jämförelsevis abstrakta allmänmänsklighet,
som utmärkte det fransk-klassiska litterära
sträfvandet, sökte den romantiska riktningen betona
de af olika länders förhållanden framkallade
säregenheterna och kräfde därför "lokalfärg",
d v. s. karakteristiska landskaps- och fclkdrag,
af författaren. Detta kraf har sedan ytterligt
skärpts af realistiska och naturalistiska
skolor, som kraft rent af "fotografisk trohet".
2. R-n B.

Lokalförsändelse. Se F ö r s ä n d e l s c, sp. 509.

Lokalhistpria, ortshistoria.

Lokalisatiön. Se Lokal i ser a.

Lokalisera (se Lokal), lämpa efter ortliga eller
inhemska förhållanden (t. ex. en utländsk teaterpjäs);
göra hemmastadd; inskränka till en viss ort, begränsa
inom ett visst landområde (t. ex. en smittsam sjukdom,
ett krig); med., bestämma, hvilket organ i kroppen
en sjukdom begränsat sig till eller hufvudsakligen
angripit. - Lokalisatiön, fysiol., förläggande af
olika nervfunktioner till bestämda ställen (centra)
i det centrala nervsystemet. Jfr Hjärnan, sp. 839.

Lokalitet, fr. localité (se. Lokal), lägenhet,
ställe,, plats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0535.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free