- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
999-1000

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Loire ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

999

Lokaljack-Loke

1000

Lokaljack. Se Centralstation, sp. 1457.

Lokalmissvisning, den afvikning en magnetnål gör
till följd däraf, att de magnetiska polerna icke
öfverensstämnia med jordens verkliga nord-och
sydpol. Se Deklination 3 och K o m-

p a s s.

L. H.*

Lokalstrid 1. Ortstrid, krigs?., kallas hvarje strid,
som utkämpas om ett ort föremål, en by, en skog,
ett vattendrag c. d., vare sig att hela styrkan
på ena sidan tagit ställning i eller vid detta
föremål för att därigenom vinna ökad styrka, eller
att lokalstriden ingår som del i ett större slag,
på hvilket den inverkar mer eller mindre afgörande. I
våra dagar, då den försvarande söker all möjlig hjälp
af marken och på densamma befintliga ortföremål och
då de kämpande styrkorna utbreda sig öfver ett stort
område, förekomma lokalstrider ganska ofta. De äro
vanligen ytterst sega och blodiga samt bli af rätt
stort inflytande på slagens utgång (t. ex. striden
i Swiepskogen vid Könisgrätz. i byn Bazcilles vid
Sedan). 7 c- °- ’N-

Lokalsuperior. Se Kon gr ega t i ön, sp. 747.

Lokaltecken, psyk., kallas efter Lotzcs föredöme
de förnimmelseclement, som möjliggöra vår
uppfattning af tingens rumsförhållanden. Lotzc
ansåg, att synsensationerna ej såsom sådana ega
rumsbestämdhct, utan få sådan i vår uppfattning på
grund af de rörelsesensationer (muskel-sensationer)
eller ineffektiva rörelsetendcnser, som regelbundet
åtfölja hvarje synsensation i följd af behof vet och
benägenheten att inrikta ögat så, att ljusstrålarna
från det observerade föremålet träffa det tydligaste
seendets område på näthinnan. Denna genetiska
rumsteori bestrides af Ebbinghaus, Witasek m. fl.,
hvilka försvara en nativistisk rumsteori och antaga,
att sy n sensationerna själfva äro kvalitativt
olika alltefter de olika punkter på näthinnan,
som träffats af irritamentet. En förmedlande
ståndpunkt intager Wundt, som uppställt teorien om
komplexa lokaUecken. Enligt denna hypotes skulle
rumsuppfattningen vara resultatet af en sorts
"psykisk kc-mism", en syntes mellan vissa kvalitativa
bestämningar hos synsensationerna och de dem
åtföljande, i grader af intensitet inbördes åtskilda
spännings- och känsclscnsationerna. Eumsbestämdheten
skulle enl. Wundt icke kunna grundas på någondera
sensationsarten i och för sig, utan komma till som
något specifikt nytt vid deras syntes. Lipps bekämpar
den Lot-zeska lokal teckensteorien, men icke till
förmån för en natidstisk uppfattning, utan han söker
genom en särskild anpassningsteori genetiskt förklara
rumsuppfattningens uppkomst hos människosläktet, låt
vara att den i viss mån är medfödd hos individen. Det
sagda hänför sig närmast till frågan om lokalteckcn
för förläggandet af våra synscnsationcrs innehåll
till olika riktningar. Det skulle bli för långt
att här antyda de olika hypoteserna äfven om
lokaltecken för afstånd samt för känselsensationcrnas
hänförande till rumsförhållanden. Inom den svenska
litteraturen har E. Geijer lämnat en kritisk
framställning af "Lotzes lära om rummet" (i Svensk
tidskrift", 1880). hvarefter han i "Philosophische
monatshefte" publicerat "Darstcllung un d kritik
der lotzeschon lehre von den localzeichen" Q885h
S-e.

Lokaltid. Se Tid.

Lokaltrafik, järnr., ur taxcsynpunkt den trafik,
som sker med tillänipninjr af lokaltariffer; i mera

yttre bemärkelse den trafik, som eger rum på kortare
sträckor af ett bannät inom ett \isst område.
H. L.

Lokalt veto, rättighet för en kommuns medlemmar
(därför stundom kalladt kommunalt veto) att
själfva genom omröstning (i hvilken deltaga alla
myndiga kommunmedlemmar, såväl män som kvinnor)
afgöra, huruvida minuthandel med och utskänkning af
spritdrycker må ega rum inom samhället. Utfaller
omröstningen med minst två tredjedelar af de
af-gifna rösterna för upphäfvande af rätt till dylik
minuthandel och utskänkning, länder beslutet till
efterrättelse, och frågan får sedermera ej upptagas
förr än efter viss tid. Lokalt veto är inf örat i
Norge (se därom Brännvinslagstiftning, sp. 445). ’Vid
svenska riksdagen ha sedan 1907 motioner om lokalt
vetos införande väckts, vunnit bifall af Andra
kammaren, men af slagits af Första kammaren. 17
nov. 1911 tillsatte K. M:t en kommitté af 12 personer
(hvaribland l kvinna) för att bl. a. utarbeta nödiga
bestämmelser för genomförande af lokalt veto för
försäljning och utskänkning af brännvin, vin och öl.

Lokaltåg, järnv., sådana en banas tåg, som ha till
uppgift att ombesörja den speciella trafiken mellan
ett större samhälle eller trafikcentrum och dettas
närmare omgifningar. Lokaltågen äro för det mesta
lätta tåg, som gå ofta och på regelbundna tider samt
framföra för trafikan i fråga särskildt lämpliga
personvagnar. Exempel på liflig trafik med sådana
tåg erbjuder i vårt land linjen mellan Malmö och Lund
m. fl. närbelägna orter. H. L.

Lo-kao. Se Kin a gr ön t.

Lokasenna, Loketrätan, en eddadikt i Ijodahåttr,
i hvars prosaiska inledning förtäljes, att Ägir
inbjöd åsar och alfer till ett gästabud och att
Loke, då han hörde gästerna prisa, hur goda tjänare
Ägir hade, dödade den ene och därför bortjagades
af gudarna, men återkom och trängde in i salen,
hvarefter en ordväxling uppstod, under hvilken
Loke förevitade gudar och gudinnor, hvad som låg
hvar och en till last, men slutligen vek därifrån
för Tor, som nu först kom till gästabudet från
sin färd i östervåg och hotade Loke med sin
hammare. L. anses författad vid midten eller mot
slutet af 900-taiet. L. kallas äfven Lokaglepsa och
sEfjisdrekka. "Ägirs gästabud". - Litt.: F. Jönsson,
"Den oldnorske og oldislandske litteraturs histo-rie",
I; M Hirschfcld, "Untcmichungen zur Lokasenna" (i
"Acta germ.". I. 1890). B-e.

Lokativ (lat. loc.ntivus. af lo’cus. ort. ställe). Se
Kasus 2, sp. 1237.

Lokatter, zool., namn på undersläktet Catolynx af
kattdjuren (se d. o.).

Loke [lake] är en af hufvudpersonerna i den nordiska
mytvärlden. Han räknas visserligen till asagudarna,
men bildar i själfva verket en oförsonlig motsats till
både gudar och andra goda makter samt är den egentliga
orsaken till asavärldens undergång. Den poetiska
Eddans upplysningar om L. äro följande. I Lokasenna
(se d. o.) säges, att han i begynnelsen blandat blod,
alltså slutit fostbrödra-lag, med Oden, att han åtta
år varit under jorden som kvinna, att han vållat
Balders död. att han haft en son med Tyrs hustru och
varit älskare till Skade och Sif, att han varit främst
verksam vid dråpet af jätten Tjatsc. och han hotas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free