- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1013-1014

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lokomotiv ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 5. Lokomotiveldstad.

I mellanrummet mellan roststafvarna sker det för
förbränningen i eldstaden nödiga lufttillträdet. För
att rostytan lättare skall kunna rengöras, är
främre delen numera ofta nedfällbar och bildar
en s. k. fallrost. Asklådan är vid tappar fäst i
bottenringens undersida. Dess ändamål är tvåfaldigt.
Genom asklådan inkommer och regleras luften, som
erfordras för bränslets förbränning, och i densamma
samla sig aska och slagg samt oförbrändt bränsle,
som nedfalla genom rosten. För lufttillförselns
reglering är asklådan fram och bak försedd med från
förarplatsen (hytten) inställbara luckor. I eldstadens
bakgafvel är anbragt ett eldstadshål, hvarigenom
bränslet inkastas. Detta hål tillslutes antingen
medelst en svänglucka eller, vanligast, medelst
skjutluckor. Förbränningen i eldstaden är icke alltid
så fullständig, som önskligt vore, och oförbrända
kolpartiklar medfölja förbränningsgaserna genom
tuberna, orsakande en onödig bränsleförlust. Därjämte
utsattes tubplåten för en omedelbar inverkan af
den kalla luft, som inströmmar, då eldstadsluckorna
öppnas. För att förringa dessa olägenheter insättes i
eldstaden ett hvalf af eldfast tegel. Genom hvalfvet
sättas förbränningsgaserna mera i omlopp och tvingas
att bättre blanda sig med den i eldstaden inkommande
luften.

Rundpannan utföres alltefter storleken af en
eller flera plåtringar eller svep. Dessa äro
cylindriska, mera sällan koniska. Tvärskarfvarna
äro i regel enkelnitade med öfverlappsnitning eller
enkel skarfplåt; längdskarfvarna utföras med dubbel
skarfplåt och äro två- eller treradigt nitade. Stundom
händer äfven, att längdskarfven å ett främre svep
svetsas. De för lokomotivpannor vanligen använda
tuberna ha en yttre diameter, som växlar mellan 45
och 54 mm., och en godstjocklek från 2,6 till 3.5
mm. Å lokomotivpannor med öfverhettare användas
därjämte för öfverhettaren tuber med särskildt stor
diameter, ända till 133 mm. Tuberna göras af mjukt
stål eller götjärn.

Rökskåpet bildar pannans afslutning framtill.
Dess ändamål är dels att för rökgaserna förmedla
öfvergången från tuberna till skorstenen, dels
att uppsamla och förvara den gaserna åtföljande
stybben. Ett stort rökskåp bidrager äfven till
minskad gnistkastning genom skorstenen. För att kunna
aflägsna stybben är rökskåpet på lämplig plats i bottnen
försedt med en tratt, och framtill af slutas
det med en stor lucka af kupig eller konisk form. –
Ångalstringen i en lokomotivpanna kräfver ett starkt
drag. Detta erhålles på konstgjord väg därigenom,
att afloppsångan från cylindrarna bortledes i rör,
som inuti rökskåpet förena sig till ett rör, afslutadt
med ett koniskt munstycke, det s. k. blästerröret
(se d. o.), genom hvilket ångan slutligen utströmmar i
skorstenen. Skorsten och blästerrör stå i ett nära
förhållande till hvarandra. Äfven om blästerröret är
än så väl afpassadt, blir blästerrörsverkan ej god,
om skorstenen ej är den lämpliga. Skorstenens form
är olika, öfvervägande användas numera svagt koniska
skorstenar, hvilka nedtill, där skorstenen är smalast,
öfvergå i en cylindrisk del. För att förhindra
eller åtminstone så vidt möjligt minska den genom
det starka draget uppstående stora gnistkastningen
genom skorstenen användas gnistfångare
(se Gnistsläckare), som uppfånga gnistorna, innan
de lämna skorstenen. För att, då lokomotivet står
stilla, det oaktadt kunna erhålla tillräckligt drag i
skorstenen, om så erfordras, finnes en hjälpbläster
("sotare"). Genom densamma insläppes en ångstråle i
skorstenen, och genom att öka eller minska ångmängden
erhålles ett mer eller mindre kraftigt drag.

Panntillbehör. Till en lokomotivpanna hör den för en
ångpanna i allmänhet föreskrifna armaturen, såsom
manometrar, säkerhetsventiler, matarapparater,
vattenståndsmätare, utblåsningskran m. m. (jfr
Ångpanna). Men därjämte höra till lokomotivpannan
signalmedel, värmeledningsanordning, regulatorn
för ångans tillförsel till cylindrarna samt
öfverhettaranordningen (se Öfverhettare).
För att erhålla så torr ånga som möjligt är regulatorn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free