- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1035-1036

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lollarder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1035

Lombardi-Lombardiet

1036

Den förste, som namnes, är M ar t in o L o inbar d
o, arkitekt, omnämnd 1425, d. 1479 eller 1481. Hans
son Mor o var likaledes byggnadskonstnär. Pietro
Lombardo, f. mellan 1435 och 1440, d. 1515, en af
ungrenässansens förnämsta konstnärer i Yenezia,
som där utvecKlat och befäst den från Lombardiet
införda stilriktningen, var både arkitekt och
bildhuggare. Han utförde flera kyrkor, såsom
S. Maria del Miracoli (1480-89), berömd för sin
rika graciösa marmordekoration, och S. Fanlino
(från 1506), som vanligen tillskrifves Pictro. Men
sin största berömmelse vann han genom utvecklingen
af renässansens palatsbyggnad ur medeltidens gotiska
traditioner. Det yppersta exemplet i detta hänseende
är det berömda Palazzo Vendramin-Calergi (1481), ett
af Yenezias-skönaste palats. Som bildhuggare utförde
han ett par stora grafvårdar, bl. a. Dantes (se Danje
Alighieri, sp. 1369), med biträde af sönerna. Den
förnämsta af dessa vårdar är den öfver dogen Pictro
Mocenigo (d. 1476), i S. Giovanni e Paolo, utförd
1484-88. - . Af hans söner var Antonio Lombardo
bildhuggare. Han arbetade tillsammans med sin broder
Tullio och A. Leopardo i Cappella S. Zeno (i S. Marco)
samt utförde för egen del en af de 9 relieferna i
Cappella del Santo i kyrkan S. Antonio (Padua). Tullio
Lombardo var, liksom fadern, både arkitekt och
bildhuggare. Han afslutade den 1506 af Giorgio
Spavento påbörjade kyrkan S. Sakalore (i Yenezia),
hvars utförande afbrutits med anläggarcns död. Denna
kyrka är märklig genom sin vackra förening af
basilikaform med rik kupolanläggning, eller förening
af långhus med ccntral-system. Som bildhuggare
arbetade han tills, med sin fader och sin broder,
hvarjämte han deltog med Leopardo i utförandet af
grafvårdeu öfver dogen Andrea Vendramin i S. Giovanni
e Paolo. Själfständigt utförde han 4 änglar för en
dopfunt i S. Martino, en altarrelicf, Marias kröning,
i S. Giovanni Crisostomo. och på fasaden till Scuola
di S. Marco ett par reliefer med ämnen ur helgonens
lif. märkliga för sin genomförda perspckti viska
bakgrund. Alla dessa arbeten finnas i Yenezia. Under
sina senare lefnadsår utförde Tullio (1525) 2 reliefer
i det ofvannämnda kapellet i S. Antonio (Padua), af
hvilka den senast utförda behandlade det egendomliga
ämnet, huru Paduas helgon, S. Antonio, i en girigbuks
lik fann en sten i stället för ett hjärta. I dessa
konstnärers verk har man velat finna en förening af
Bellinis trohjärtade uppfattning med flo-rentinaren
Donatellos oroliga, kantiga draperifall. F. ö. finnes
i Yenczia en mängd arkitektoniska och plastiska verk,
om hvilka intet annat kan sägas, än att de hänvisa på
"Lombardernas skola".

En särskild grupp af konstnärer, som med de nämnde
ej har någon annan gemenskap än tillnamnet Lombardo,
bildade de skulptörer, som voro sysselsatta med
utsmyckandet af Casa santa, den berömda vallfartsorten
i Loreto Den förnämste bland dem var Girolamo
daFerrara, kallad Lombardo, som rönt inflytande af
Jacopo Sanso-vino. Han utförde ett och annat i Yenczia
(t. ex. å Biblioteket och, enligt några, äfven å
klocktornets underbyggnad, La losetta) samt fortsatte
den goda tidens traditioner i det afläsrse liggande
Loreto långt in i manierismens tidehvarf. För arbetets
gång anlade han med sina 4 söner, Antonio, Pietro,

Paolo och Giacomo, ett gjuteri i det närliggande
Recanati, och därifrån utgingo hans mästerliga
arbeten i brons. Dessa äro dörrarna till Casa santa
(se Loreto), med bilder ur Kristi lif i kraftig
relief stil, hufvudportalen till kyrkan i Loreto,
under mästarens ledning utförd af haas söner och
framställande bilder ur gamla testamentets berättelser
om Adam och Eva, samt madonnan öfver hufvudportalen,
hans sista verk, som i ädel uppfattning påminner om
den äldre tiden. Söner och lärjungar fortplantade
uppfattningens ädelhet till 1500-talets slut.
C. R. N.*

Lombardi [låmba’rdi], Al f ön so, kallad Cit-t ad
el l a, italiensk bildhuggare, f. 1487 i Lucca,
d. 1537, lutade i sina äldre arbeten starkt åt den
från 1400-talet ärfda kraftiga realismen, t. o. m. i
samma ytterlighet, som representeras af Maz-zoni från
Modena, hvilken naturalistiskt efter verkligheten
målade sina terrakottagrupper. Sådana verk af L. äro
grupperna Kristus och apoMarna. i Fcrraras dom,
Krislus som död, begråten af de sina, ’ i kryptan till
S. Pietro i Bologna. I denna stad började Qucrcias
stil och hans samtida Tribolos gratie att inverka på
honom, såsom terrakofctagruppcn Marias Yita.

i den 1519 fullbordade död, i Oratoriet vid S. L:s
ungdomstid räknar

Maria della Yita. Till Liibke äfven tre helgon i
Cesenas dom, som i stil närma sig högrenässansens
bästa verk. Till hans bästa tid hör bl. a. en grafvård
öfver en berömd härförare, capitano Eamazotto,
i S. Michcle in Bosco, utförd före 1526. Detta år
började han arbeta på fasaden till Bolognas stora
dom, S. Petro-nio, där han på sidoportalerna utförde
Bebådelsen, Syndafallet och Kristi uppståndelse (i
vänstra portalens bågfält). Därjämte gjorde han efter
1532 små marmorreliefer under helgonens sarkofag
i S. Dome-nico, byster af apostlar och helgon för
flera kyrkor samt en kolossal Herkules med hy dr
an (af lera), i öfre salen till Palazzo publico i
Bologna. C R. N.*

Lombardia [låmbardīa], it. Se Lombardiet.

Lombardiet (it. Lombardia), landskap (compartimento)
i norra Italien, emellan Alperna och Po, genom
Ticino och Sesia skildt från Piemont och genom Mincio
från Venezien. 24,085 kvkm. 4,282,728 inv. (1901),
178 inv. på 1 kvkm. L. omfattar de 8 prov. Como,
Milano, Pavia, Sondrio, Bergamo, Cremona, Brescia
och Mantova. Det är ett af Italiens bördigaste
landskap. Med afseende på naturbeskaffenheten utgör
den nordligaste delen ett alpland; sträckan emellan
Lago maggiore, Luganosjön, Lago di Como, Iseo och
Garda är ett bergland, och återstoden bildar den
rika lombardiska slätten. Somrarna äro torra och
heta. Regn faller sällan; men genom en rikt utgrenad
kanalisation, som ej har sin like i Europa, är sörjdt
för fältens bevattning. Härs och tvärs, öfver och
jämte hvarandra löpa ledningar. Missväxt är möjlig,
endast om somrarna äro ovanligt kalla. Gräset växer
året om, och ängarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0554.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free