- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1043-1044

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lommarna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1043

Lommaån-Lomträskvattnet

1044

bildar med Bälaryd ett regalt pastorat i Linköpings
-stift, Norra Vedbo kontrakt. Lommaån [lw-]. Se H
ö j e å n. Lomme, bot. Se Gapsella.

Lommeland, socken i Göteborgs och Bohus län, Vette härad. 3,341
har. 1,047 inv. (1910). Annex till Näsinge,
Göteborgs stift, Vikornas norra kontrakt.

Lomond, Loch [låch låu’mənd], Skottlands största
och vackraste sjö, belägen i grefsk. Dumbarton och
Stirling, 71 kvkm., 34 km. lång; största djupet
177 m. Den ligger endast 6 m öfver hafvet och har
sannolikt förr varit en vik af detta. På östra sidan
reser sig Ben L., 973 m. ö. h.; i v. skilja höga
berg sjön från Loch Long. Sjön har 30 holmar. Den
utfaller genom Leven i Clyde.
J. F. N.

Lomono^ov,
M i c h a i l Vasiljevitj, rysk lärd och skald,
f. omkr. 1711, på en ö i floden Dvina, i byn
Dcuisovka, där fadern var bonde och fiskare, d. 1765,
kom medellös till Moskva, där han 1731 fick studera
vid den slavo-latinska akademien. Efter fem års
studier blef han som statsstipendiat skickad till
Tyskland, där han studerade matematik och filosofi
för Chr. Wolf i Marburg och kemi och metallurgi för
J. Fr. Henkel i Freibcrg. Härifrån insände han till
ryska vet. akad. en öfv. af ett ode af Fénclon och ett
ode om Chotins eröfring (1739). Vid sidan af trägna
studier förde han ett oregelbundet lif, gifte sig
1740 med Elisabet Kristina Zilch, en borgardottcr
i Marburg, måste rymma för skulder, tog värfning
som soldat och kom efter en äfventyrlig flykt från
en preussisk fästning hem til1 Ryssland 1741. Året
därpå blef han admnkt i fysik och 1745 professor
i kemi och fick 1748 medel till ett vetenskapligt
laboratorium. Trots ett starkt dryc-kcnskapsbcgär,
som bragte honom i många konflikter med de akademiska
myndigheterna, hann L. utveckla en mångsidig,
i vissa afseenden cprkgörande verksamhet som
naturvetenskapsman, språkforskare .och poet. På
geografiens, fysikens, kemiens och metallurgiens
områden blef L. banbrytande för den ryska forskningen:
han uppställde nya, om ock af den tyska vetenskapen
redan bildade teorier rörande värmet och kölden, om
luftens "elasticitet", om luftströmning i grufvor, om
metallers uppkomst genom jordbäfningar, om bärnstcnens
och stenkolens .vegetabiliska ursprung, påvisade
tillvaron af en Ve-nus-atmosfär m. m. 17~)3 anlade han
en fabrik för tillverkning af mosaiker och glaspärlor
(själf utförde han i mosaik en ännu befintlig bild af
Poltava-.slagct); han medverkade vid inrättandet af
Moskvas universitet 1755 och uppgjorde planen till
en arktisk expedition till Berings sund 1764, sedan
han redan 1755 i en skrift påvisat möjlighoten af
den s. k. nordrjst-passagen (Om en nordlig väg till
Ostindien genom Norra ishafvct). Dessutom författade
han en först 1781 delvis publicerad samhälls-lära,
hvari han ifrade för folklig hygien, barnhus

och andra praktiska reformer. 1761 blef han utländsk
led. af svenska Vet. akad., i hvars handlingar
publicerades hans från latin of nersatta skrift
"Tankar om isbergens ursprung uti de nordiska
hafven" (1763). Han ligger bcgrafvcn på Alexander
Nevskij-klostrcts kyrkogård vid Petersburg.

Ännu mer betydelsefull blef L. i litterärt afseende
som "den nya ryska litteraturens fader". Han
författade en retorik (1748) och en rysk grammatik
(1755; 14 uppl.) samt en kortfattad rysk historia
(1763). Besjälad af glödande tro på Rysslands stora
framtid, gick han som språkforskare till samma löjliga
öfverdriftcr som t. ex. Rudbcck i Sverige, och i sin
nationella öfverskattning förlöpte han sig ofta mot de
tyske akademikerna i Petersburg, särskildt den lärde
G. Fr. Muller, hvars riktiga teorier om varjagcruas
skandinaviska ursprung L. lyckades undertrycka. Äfven
med den lärde Nestor-forskaren Schlözer hade L. mången
dust, icke alltid med ärliga vapen. I sin stillära
gjorde L. alltför stark åtskillnad mellan skrift- och
talspiåk, i det han fastställde tre olika stilar: en
"h’jg’’ för oden o. d., en "mellanstil" för satirisk
vers och litterär prosa samt en "låg" för det verkliga
talspråket. Åtskilliga af L:s slova (Föreläsningar
och tal) äro emellertid stilistiska mästerverk for
sin tid, fulla af tankedjup och formell skönhet. -
Som poet står L. högst i ode-diktningen. Hans hyll
lingsdikter till de fyske monarkerna äro servila
och stundom andefattiga, men formen är utmärkt,
och hans ryska fosterlandskärlek tar sig äfven
här ståtliga uttryck. Ett par af hans poetiska
naturbctraktelser förenar en varm, religiös lyrik
med naturforskarens verklighetstrohet. Mindre
lyckad var L. däremot som dramatiker och epiker,
ehuru han äfven här angaf tonen för den följande
"pseudoklassicitoten", och hans hjältedikt om den
store tsaren, Pel er Velikij. hvaraf endast 2 sånger
blefvo färdiga (1761), är misslyckad. - 1751 trycktes
l:a uppl. af hans blandade skrifter på vers och prosa
(nya uppl. 1768, 1775, 1840, 1847; fullständigt,
kritiskt 1891). Bland den rika litteraturen om L. på
ryska märkas Pokar-skijs, Biljarskijs och Kuniks
biografier (1865), Pono-marevs (1872), studier ai
Gröt, Lamanskij, Lav-rovskij och Budilovitj samt
Pckarskijs utförliga arbete i "Istorija impcratorskoj
Akademii nauk" (1873), samtliga utgifna af ryska
vet. akad. Nämnda akademi har till L.-jubileet 1912
låtit utarbeta en fullständig L.-bibliografi. På
svenska finnas öfvcrsätt-ningsprof af R. Lindquist
; "Ur Rysslands sång" samt i A. Jensens "Ryska
skaldcporträtt" (1898) och "Rysk kulturhistoria", TI
(1908). A-d J.

Lomontbefästningarna [låmå’-] i franska dep. Doubs,
30 km. s. om Belfort, mellan Doubs och schweiziska
gränsen, ha 9 km. utsträckning och afsluta Trouée
de Belfort (se d. o.) samt bestå af i ö. verket La
Roche-Géla och nära invid gränsen batteriet Estabons,
i centern fort Lomont med defensionskasern och
2 annexbatterier samt batteriet Pillmaye och i
v. Pont-de-Roide-befästningarna: 2 verk vänster
och 1 höger om Doubs på behärskande bergstoppar.
L. W:son M.

Lom-Palanka, stad. Se Lo m 2.

Lomsl^ktet. zool. Se L o m m a r n a.

Lomträskvattnet, kronopark i Arvidsjaurs socken,
Öfre Byske revir, Norrbottens län, Enligt k. br. 24
okt. 1871 har före afvittring inom socknen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0558.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free