- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1045-1046

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lommarna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1045

Lomza-London (Läge. Klimat. Areal. Administrativ
indelning

1046

bildats kronopark, hvarjämte efter afvittringen
uppkomna öfverloppsmarker af satts till kronoparker
genom k. br. 20 okt. 1899. Delar af dessa områden
ha enligt Domänstyrclsens beslut 29 april 1902
bildat kronoparken, hvars benämning fastställts
af Kammarkollegium 10 juli 1902. Areal 14.807 har.
M-e-

Lomza [lå’mtsa], po. Lomza. 1. Rysk-polskt
guvernement i nordöstra delen af Polen. 10,561
kvkm. 679,400 inv. (1909). Landet bildar en slätt,
som i nordöstlig riktning genomskäres af låga
åsar, och vattnas af Narev samt gränsfloderna Bobr
och Bug, hvilkas stränder äro omgifna af stora
kärrtrakter. Invånarnas hufvudnäring är landtbruk. –
2. Hufvudstad i nämnda guv., vid Narev, var förr
en af Polens största städer, men sjönk djupt
efter sin förstöring genom svenskarna i början på
1700-talet. 27,343 inv. (1908). I närheten ligga
stora skogar, i hvilka de s. k. kurpiki (po. kurpie),
ett blandfolk af masurer och jatviager, lefva.
1–2. J. F. N.

Lón, isl., stillastående vatten, benämning på de
vid Islands kuster befintliga, långsträckta, grunda,
vanligen af bräckt vatten bestående vattensamlingar,
som af smala sandreflar skilias från hafvet och
endast på enstaka ställen stå i förbindelse med
detsamma. Sådana "lón" förekomma i synnerhet i landets
sydöstra del. Dit höra Lónsfjörður, Papafjörður och
Breiðabólstaðarlón. C. R. (R. N-g.)

Lon, zool. Se Lodjuret.

Lonato flånätå], by i italienska prov. Brescia
(Lombardiet), på en höjd 3 km. s. om Gardasjön. 1,950
inv. (1901; som kommun 7,175 inv.). Vid
L. tillfångatogs 5 aug. 1796 en österrikisk brigad
af fransmännen under Masséna och Junot. J- F. N.

Londa, en gren af bantuspråken (se d. o., sp. 880).

Londe, en af Svenska missionsförbundet 1893 anlagd
missionsstation i Kongo. Se Kongo, sp. 743.

Londemann, Gert, dansk skådespelare, f. 22 april
1718, d. 3 mars 1773, studerade teologi och hade
crlvillit löfte om att en gång få efterträda sin
fader i dennes pastorat, men slöt sig 1747 till
det skådespelarsällskap, som öppnade "den danske
skue-plads". Redan i sin första roll, Henrik i
Holbcrgs "Den politiske kandcstöbcr". visade
han stor talang och tillvann sig rikligt
bifall genom sin oemotståndliga komik. Han
spelade senare med samma framgång en stor
mängd liknande roller, men äfven "Tartuffe",
och var en af teaterns förnämsta stödje-pelare.
E. Ebg.

Londicer, Ernst Johan, orgelvirtuos, f. 1717 i
Stockholm, där fadern var hofkapellist, skötte redan
vid 8 års ålder organisttjänsten i Jakobs kyrka
samt anställdes ett år senare i hofkapellet. Genom
kungligt understöd fick han tillfälle att under 4 år i
utlandet fullkomna sig och blef efter sin återkomst,
endast trettonårig, organist i Maria kyrka (.där han
ännu 1756 tjänstgjorde), senare i Slottskyrkan. Han
omtalades såsom underbarn äfven i tyska tidningar,
och hans spel var i minne ännu 1786, då det af en
recensent sammanställdes med abbé Voslcrs. L:s dödsår
är okändt. A. L.*

Londlnium, latinsk namnform för London.

Londinum gothörum, latiniserad namnform för staden
Lund.

London [la’ndn], Englands och Brittiska rikets
hufvudstad, jordens folkrikaste stad, ligger (se
de två till art. hörande färglagda kartorna) på
ömse sidor om Thames, som där är 180–275 m. bred,
omkr. 80 km. från dess utlopp i Nordsjön, under
51° 30’ 48" n. br. och 0° 5’ 48" v. lgd (S:t
Pauls katedral). L. ligger till största delen på
alluviallager af lera och grus, som hvila omedelbart
på den bruna s. k. londonleran från eocen tid, hvilken
har ett maximidjup af 100 (i västra L.) till 140
m. (i östra L.). Under den finnas kalk och krita. Af
äldre formationer har man på några ställen träffat
jurabildningar och på ett ställe (i Tottenham)
devonlager. Däremot ha inga stenkolsbildningar
påträffats i L:s undergrund, ehuru möjligheten, att
sådana finnas, förfäktats af flera geologer. Området
stiger i n. i Highburys kullar till 46 m. ö. h.,
i Highgates till 129 m. och i Hampstead till 134
m. Den södra stadsdelen, fordom mycket sank mark,
omgifves i en krets af Surreys kullar, som vid
Sydenham nå en höjd af 112 m. Klimatet är sundt,
och dödlighetsförhållandena äro bättre än i någon
annan storstad. Ännu 1840–50 förekommo årligen
24,8 dödsfall på 1,000 inv., men 1895–1904 blott
18,2. Årsmedeltemperaturen är 10° (jan. 3,3, juli
18°). Stränga vintrar, då Thames varit isbelagd,
omtalas någon gång ända sedan år 134; de hårdaste voro
1434–35, 1683–84, 1813–14 och 1838. Men isbeläggningen
berodde delvis därpå, att isstycken från flodens
öfre delar hejdades vid den gamla London bridge. I
allmänhet äro snö- och isförhållandena gynnsamma. Den
årliga nederbörden växlar i olika delar af staden
mellan 520 och 700 mm. (i medeltal 613 mm.) till 635
mm. på i medeltal 168 regndagar årligen, tämligen
jämnt fördelade på de olika årstiderna. Egendomlig
för L. är den gula dimman (fog; jfr pl., fig. 4), som
uppstår genom att flodvattnets temperatur är högre än
lufttemperaturen och som får sin färg af stenkolsröken
och sin egendomliga lukt af gasutströmning.

Areal och administrativ indelning. Åt staden
L. ges olika utsträckning. Som förvaltningsområde
(administrative county), grefskapet L., omfattar den,
City (272 har) inberäknadt, 302,8 kvkm., nämligen
128 kvkm. från Middlesex, 93,6 kvkm. från Surrey och
81,2 kvkm. från Kent. Greater L. ("större L."),
bestående af hufvudstadens och Citys polisdistrikt,
omfattar 1,794,3 kvkm., nämligen hela grefskapet L.,
hela Middlcsex samt delar af Surrey, Kent, Essex och
Hertford, hvaribland 29 städer med öfver 20,000 inv. i
hvar och en samt två "county boroughs", nämligen
Croydon och West Ham. Detta utanför grefskapet
L. liggande bälte kallas Outer ring. Området för
"Central criminal court" (första instans i brottmål)
utgör 1,089 kvkm. Grefskapet L. är administrativt
deladt i den äldsta stadsdelen, City of L. (se
nedan), med delvis särskild förvaltning, och 28
s. k. metropolitan boroughs. Af dem ligga följande
norr om Thames: vid grefskapets norra gräns, från
v. till ö.: Hammersmith, Kensington, Paddington,
Hampstead, S:t Pancras, Islington, Stoke Newington,
Hackney; stötande till Thames: Fulham, Chelsea, City
of Westminster – härefter kommer City –, Stepney
och Poplar; de norra boroughs: S:t Marylebone,
Holborn, Finsbury, Shoreditch och Bethnal Green;
s. om Thames: Wandsworth, Battersea, Lambeth,
Southwark, Camberwell, Bermondsey,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:53:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0571.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free