- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1047-1048

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lommarna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Deptford, Lewisham, Greenwich och Woolwich (hvaraf
en liten del ligger n. om Thames). – Dessa boroughs
äro delade i kvarter eller stadsdelar, af hvilka
många ha kända namn, såsom Mayfair, Belgrave
(Belgravia), S:t James och Pimlico (i Westminster),
Christchurch och S:t John (i S:t Marylebone),
Brompton (i Kensington), Holloway, Barnsbury och
Highbury (i Islington), Clerkenwell (i Holborn),
Whitechapel (i Bethnal Green), Shadwell, Ratcliff
och Limehouse (i Stepney), Bromley (i Poplar), Kent
road (i Southwark), Kennington, Stockwell, Brixton
och Norwood (i Lambeth), Clapham, Springfield och
Putney (i Wandsworth), Peckham (i Camberwell),
Eltham och Sydenham (i Lewisham), Charlton och
Plumstead (i Woolwich). Vanligast delar man dock
L. i City, Eastend, Westend och Surrey. City,
beläget ungefär midt på norra stranden af Thames,
är grosshandelns centrum, där affärshus och människor
äro tämligen packade samt trafiken och affärsrörelsen
störst. Lombard street är sedan århundraden säte för
bankaffärer, vid Mark lane bo spannmålshandlande, vid
Mincing lane kolonialvaruhandlande, vid Paternoster row
bokhandlare, och i närheten af Fleet street finnas
de största tryckerierna. Med sina affärslokaler,
banker, magasin, varf och dockor upptager City en
areal af endast 2,7 kvkm. De flesta af dem, som ha sin
dagliga verksamhet i City, bo dock annorstädes, så att
dess fasta befolkning utgör endast 19,657 inv. (1911)
och minskas årligen. Till City gränsar i ö. det till
största delen af arbetare bebodda Eastend, hvars
dockor och andra för oceanhandeln afsedda inrättningar
förläna L. karaktären af sjöstad. I Eastend ligga
bl. a. Whitechapel med stora tobaksfabriker och
sockerbruk, Houndsditch, judekvarteret, Spitalfields
och Bethnal Green, fabriksdistrikt, bebodda till stor
del af sidenväfvare, möbelsnickare och skomakare,
Clerkenwell räknar bland sina inbyggare många
urmakare, juvelerare och mekaniker. Ett område, som
upptages af advokaternas Inns och domstolarna, skiljer
City från Westend, det politiska lifvets, nöjenas
och det förnäma sällskapslifvets medelpunkt. Dess
affärscentrum är Charing cross och Trafalgar
square. De vackraste delarna af Westend äro S:t
James med den liknämnda parken och gatan Pall Mall
med dess många klubbar, Belgravia s. om Hyde park,
Mayfair och trakten kring Grosvenor square ö. samt
Tyburnia n. om Hyde park. De förnäma stadsdelarna
vandra alltjämt mot väster, och gator och öppna
platser, som ännu för hundra år sedan ansågos för
aristokratiska, såsom Russell square, äro nu lämnade
åt medelklassen, affärsvärlden eller åt fattigdomen,
ty äfven i Westend finnas områden, där fattigdomen
eller lasten har sitt tillhåll, t. ex. S:t Giles, i
närheten af Leicester square, delar af Westminster och
Chelsea. De förnämsta butiksgatorna här äro Regent
street, Oxford street, Piccadilly och Strand. Surrey
eller de s. om Thames liggande stadsdelarna är mest
upptaget af arbetarbostäder och fabriker. I Lambeth
och Wandsworth finnas lergods-, glas- och kemiska
fabriker, i Southwark bryggerier, i Bermondsey
garfverier, limsjuderier och ullnederlag. – De
yttre stadsdelarna voro ursprungligen förstäder, som
småningom växt ihop med L. och nu delvis inkorporerats
därmed till grefskapet L. Men däromkring har åter
en ny rad förstäder uppstått, den s. k. Outer ring,
hvilka väl höra till L:s polisdistrikt, men ej ännu
till grefskapet, och strax utanför denna Outer ring
ligga andra samhällen. Det är praktiskt sedt omöjligt
att afgöra, hvar den verkliga gränsen mellan L. och
landsbygden går.

Samfärdseln mellan de å ömse sidorna af Thames
liggande stadsdelarna förmedlas inom grefskapet
L. (som i allmänhet afses i denna art) af 14
för gatutrafik afsedda broar, 4 tunnlar samt af
ångfärjor. De viktigaste broarna äro: Londonbron
(L. bridge; fig. 2), som ligger vid öfre gränsen af
hamnen och förenar City med Southwark. Ända till 1769
var det den enda bron öfver floden, ursprungligen
byggd 1176–1209. Den ombyggdes 30 m. högre upp
1825–31 af John Rennie, far och son, och gjordes
bredare 1903 och består af 5 granitbågar samt är
283 m. lång och 19 m. bred. Den var den nedersta
bron öfver floden till 1894, då Towerbron (fig. 3)
fullbordades, som har tre öppningar, de båda närmast
stränderna hvardera 82 m. vida, med hängbroar, den
mellersta 61 m. vid. med körbana, som kan lyftas
för att genomsläppa fartyg, och en 42,5 m. öfver
högvatten belägen gångbana, till hvilken man kommer
genom hissar i de banan och klaffbron uppbärande
väldiga tornen och som är afsedd att användas,
då klaffbron är öppen. Högre upp ligga den 1815–19
af järn byggda Southwarkbron, 216 m. lång, i tre
bågar, och Waterloobron, byggd 1811–17 (båda af sir
J. Rennie), en stenbro med nio bågar, ansedd att vara
en af de vackraste broar i världen, 420 m. lång,
13 m. bred, Westminsterbron (sju bågar af järn),
353 m. lång, 26 m. bred, byggd 1856–62. Bland de
öfriga är Chelseahängbron eller Victoriabron,
290 m. lång, byggd 1857–58, den viktigaste. Några
broar äro byggda af bolag, som uppburo bropenningar,
t. ex. på Southwarkbron till 1866 och på Waterloobron
till 1878. Den en gång som ett världens underverk
betraktade Thamestunneln (byggd 1825–43 under sir
M. I. Brunels ledning), 3 km. nedanför Londonbron,
sedan 1865 järnvägstunnel, består af 2 jämlöpande
murade båggångar, hvardera 4,2 m. bred, 4,8 m. hög
och 396 m. lång. En mindre tunnel (subway) vid Tower,
för persontrafik, byggdes 1869, men afstängdes
1897. Däremot fullbordades 1898 en nv tunnel af
gjutjärn (omkr. 1,362 m. lång, hvaraf 372 m. under
vattnet), afsedd för såväl kör- som gångtrafik, under
Thames mellan Blackwall och East Greenwich, 1902 en
tunnel mellan Isle of dogs och Greenwich, 1908 en
tunnel mellan Shadwell och Rotherhithe och 1911 en
fjärde för fotgängare och åkdon vid Woolwich. Den
underjordiska, 1890 öppnade City and South London
electric railway (5,2 km.) går under Thames genom två
tunnlar strax ofvanför Londonbron, och den likaledes
elektriska Waterloo and City railway (2,4 km.) går,
underjordiskt, från Waterloostationen genom två
tunnlar under Thames ofvanför Blackfriarsbron till
Mansion house. För öfrigt har L. ett helt nät af
underjordiska järnvägar, kalladt "the underground",
tillhörande olika bolag och numera framdrifna med
elektricitet. Om kommunikationerna se vidare sp. 1063.

Gator och öppna platser. L. är ytterst oregelbundet
byggdt. Den fullkomliga bristen på byggnadsplan för
City har utan tvifvel bidragit att förvärra oredan
utanför dess gränser, och äfven de yttre stadsdelarna
saknade i århundraden hvarje reglerande kontroll
af någon myndighet. Den längsta sammanhängande
gatusträckan i L. är den, som bildas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free