- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1055-1056

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - London ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och anskaffande af sunda arbetarbostäder
(för detta ändamål hade intill 31 mars 1910
utgifvits 2,79 mill. pd st.). L. är indeladt
i 31 fattigvårdsdistrikt (unions), i hvilka
s. k. guardians (fattigvårdare) vaka öfver den
allmänna fattigvården. Antalet understödstagare
uppgick vid 1910 års början till 127,678, af hvilka
82,598 tillhörde den slutna fattigvården (indoor
paupers
), d. v. s. voro intagna på anstalter af
olika slag, nämligen 13,790 på sjukhus, 8,679 på
sjukhusafdelningen af arbetsinrättningar, 31,052 på
arbetsinrättningar, 1,376 på tillfällig anstaltsvård,
1,442 i distriktsjukhus, 661 på ålderdomshem, 12,182
i barnhem och 9,605 på epidemisjukhus samt 3,811
icke stodo under fattigvårdarnas uppsikt (i skolor,
blind-, döfstum-, idiot- m. fl. anstalter). Antalet
barn, som åtnjöto understöd (inberäknade i
ofvanstående summa), var 35,619 (oberäknadt
kringstrykande och sinnesslöa), hvaraf 21,321
"indoor", nämligen 10,564 vårdade tillsammans med
sina föräldrar och 10,757 föräldralösa eller vårdade
för sig. Kostnaderna (inberäknade byggnadskostnader,
räntor o. s. v.) stego räkenskapsåret 1908–09 till
3,92 mill. pd, d. v. s. 26,1 proc. af motsvarande
utgifter i England och Wales, hvaraf 2,646,211 för
"indoor relief", 390,522 för "outdoor relief" och
526.076 för sinnessjukvården.

Sjukvård. Under Asylums board lyda 13 epidemisjukhus
(7,088 sängar), å hvilka 1909 voro intagna 22,000
patienter, 3 särskilda koppsjukhus (2,040 sängar)
samt hem och skolor för fattigvårdens barn (med
2,393 barn). Antalet vårdade sinnessjuka vid 1910
års början var 29,606, af hvilka 20,340 vårdades i
grefskapsrådets 10 asyler och citykorporationens
asyl. För sjukvården finnas tre "regular funds",
nämligen King Edward’s hospital fund, bildad 1897
till minne af Viktorias regeringsjubileum (inkomster
1897–1910: 2,114,983 pd, oberäknadt 878,506 pd, som
kapitaliserats), Metropolitan hospital sunday fund
(inkomster 1873–1910 1,751,563 pd) och Hospital
saturday fund (inkomster 1874–1909 603,180 pd);
de båda senare få sina inkomster hufvudsakligen
genom kollekter. Antalet allmänna sjukhus (general
hospitals
) är 33 (med 6,555 sängar), hvaribland 13
(4,816 sängar) äro förenade med medicinska skolor, som
lyda under Londons universitet; sjukhus uteslutande
för barn äro 11 (967 sängar), för kvinnor och barn
1 (90 sängar), för endast kvinnor 6 (239 sängar),
förlossningsanstalter 6 (272 sängar) samt 34 sjukhus
för speciella sjukdomar (ej smittsamma, med 2,257
sängar)

Undervisningsväsende. Före 1870 fanns ingen offentlig
undervisning för de fattige, utan denna upprätthölls
uteslutande af enskilda föreningar, af hvilka de
viktigaste voro British and foreign school society
(1808), The national society (1811) och Ragged schools
union (1844). 1870 fick L. en skolöfverstyrelse
(School board), och offentliga folkskolor började
inrättas, i hvilka undervisningen sedan 1891 är
kostnadsfri. Från 1904 öfvergick uppsikten öfver
skolväsendet till grefskapsrådet (County council), som
för denna gren af förvaltningen utser en Education
committee
af 38 medlemmar från rådet själft och
12 valda utom detsamma (äfven kvinnor). Antalet
offentliga folkskolor 1905 var 963 med 752,500
inskrifna barn. Utgifterna för folkskolorna stego i
staten för 1910–11 till 4,75 mill. pd st. och till
972,900 pd st. för den högre undervisningen, till
hvilken nu räknas aftonskolor såväl som
sekundära skolor (allmänna läroverk),
seminarier, tekniska skolor och tekniska
institut. Grefskapsrådet underhåller äfven
arbetsskolor och förbättringsanstalter både i L. och
på landet för vanartade barn, och Citykorporationen
betalar till dylika anstalter, men har inga egna
skolor. Dessutom finnas många af staten erkända
och understödda privata skolor, hvaribland de, som
egas af de ofvannämnda sällskapen National society
och British and foreign school society. Dessa
privata skolor tillhör omkr. en tredjedel af
hela antalet skolbarn. Särskildt skötes den
sekundära undervisningen till stor del af privata
anstalter. Jämförliga med våra allmänna läroverk
äro 5 offentliga skolor (public schools), nämligen
S:t Paul’s (inrättad 1509, nu i Hammersmith),
Christ’s hospital ("Blue coat school", 1552, nu
i Horsham, Sussex), Westminster school l. S:t
Peter’s college (1560), Merchant tailors school
(1561), Dulwich college (1619; fig. 21), hvartill
kan läggas Charterhouse school (1611), som förr
låg i Finsbury, men nu flyttats till Godalming i
Surrey. Till dess äldre läroverk sluta sig City of
London schools (1835, vid Victoria embankment), Mill
Hills school och ett 40-tal s. k. grammar schools,
äfven de till stor del äldre stiftelser. Af högre och
speciella läroanstalter märkes först L:s universitet
(jfr fig. 27; nu väsentligen inrymdt i Imperial
institute), upprättadt 1836. Det var urspr. blott
en examensanstalt för meddelande af lärdomsgrader
(sedan 1875 voro kvinnor lika berättigade med män),
men reorganiserades 1900, så att det jämte
pröfning äfven utöfvar lärarverksamhet på det sättet,
att University college (fig. 28) och King’s college
blefvo integrerande delar af detsamma och att de
förnämsta högre läroanstalterna i L. såsom "skolor"
blefvo medlemmar däraf. Vid många andra institut
verka af universitetet särskildt erkända lärare
("recognised teachers"). Ograduerade vid dessa skolor
och institut kallas "internal students", de andra,
som icke studera vid dem, "external students". Antalet
af året 1909–10 nyinskrifna var 4,053, antalet af
"internal students" vid universitetsskolorna och
studerande vid andra anstalter med "recognised
teachers" 4,205. I spetsen för universitetet stå
såsom högsta förvaltande och verkställande myndighet
en senat, bestående af kanslern och ordföranden i
convocation (se nedan) samt 54 andra medlemmar, af
hvilka 16 utnämnas af "convocation", 16 af lärarna
vid de 8 fakulteterna och återstoden af kronan,
grefskapsrådet, University och King’s college samt
åtskilliga andra korporationer. Inom senaten finnas
tre särskilda councils: 1) "academic council", som har
hand om organisationen och kontrollen af den högre
undervisningen i de olika skolorna och instituten;
2) "council for external students" och 3) "board
to promote the extension of university teaching",
som har under sig anstalter för lokala föreläsningar
samt examination och inspektion af sckundärskolor. Den
ofvannämnda "convocation" består af graduerade, som
vistats vid universitetet tre år, och af medlemmarna
af de tre nämnda councils. Den sammanträder tre
gånger om året och väljer, som nämndt, 16 medlemmar
af senaten samt universitetets representant i
parlamentet. Universitetets lärarpersonal består
af två kategorier: 1. "appointed teachers", som
omedelbart anställas af universitetet och aflönas
af dess medel, samt 2. "recognised teachers", lärare
vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0582.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free