- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1061-1062

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - London ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

street, de förnämsta. De mest ansedda klubbarna ligga
vid och omkring Piccadilly och Pall Mall (se Klubb
och jfr fig. 31 o. 32). Både till vederkvickelse
och intellektuell utbildning tjänar People’s palace
i Eastend (se Folkets palats med fig.).

Om L:s folkmängd i äldre tider föreligga inga bestämda
siffror. Före den stora pesten (digerdöden) 1349 anses
staden ha haft minst 90,000 inv. 1377 beräknades
folkmängden till endast 35,000. En folkräkning i
City 1631 gaf till resultat 130,268, och hela L. med
förstäder torde då ha haft 460,000 inv. Oaktadt pesten
1665 och den stora branden 1666 växte folkmängden
så, att L. vid århundradets slut anses ha haft
närmare 600,000 inv. Det hade då hunnit upp Paris,
som dittills varit Europas folkrikaste stad. 1801,
vid den första egentliga census, hade hvad som nu
motsvarar grefskapet L. och Greater L. 959,310 och
1,114,644 inv., 1841: 1,949,277 och 2,235,344 inv.,
1881: 3,830,297 och 4,766,661 inv., 1901: 4,536,267
och 6,581,402 inv. och 1911 (3 april) 4,522,961
och 7,252,963 inv. Befolkningstillväxten är dock
icke någorlunda jämnt fördelad öfver stadens hela
område. L. erbjuder tvärt om ett af de märkligaste
exemplen på en företeelse, som äfven iakttagits i
andra storstäder, nämligen att folkmängden aftager i
de centrala delarna och ökas i de periferiska. City,
som 1801 hade 128,129 inv. och ännu 1891 hade 37,702
inv., hade 1911 endast 19,657, hvilket innebär en
minskning på 20 år af nära 48 proc. Men äfven de
boroughs, som ligga närmast City, ha sedan 1850-talet
minskats i folkmängd, beroende på, att boningshus
omändrats till varuhus och andra affärslokaler. Vid
1911 års folkräkning visade det sig, att endast de
9 boroughs, som ligga mest aflägse från centrum,
ha att uppvisa en folkmängdstillväxt. Denna uppväger
dock icke minskningen i de centrala delarna, utan för
hela L. uppstod en folkminskning af 0,3 proc. från
1901 till 1911. Detta resultat har småningom varit
i anryckande: 1871–81 ökades folkmängden med 17,4
proc., 1881–91 med 10,4 proc., 1891–1901 med blott
7,3 proc., tilldess nu slutligen folkminskning
inträdt. Folkminskningen inom L. motsvaras af en
ännu större ökning af folkmängden i de kommuner,
som ligga närmast utanför grefskapet L., i den
s. k. Outer ring. Befolkningen där, som 1861 var
endast 414,226 pers., steg 1891 till 1,41 mill. inv.,
1901 till 2,045 mill., men 1911 till 2,730,002 inv.,
hvilket innebär en ökning under de sista tio åren af
33,5 proc. eller med 684,867 pers., d. v. s. med mer
än hela befolkningstalet för 40 år sedan. Sammanräknas
folkmängden i det egentliga L. och i Outer ring,
d. v. s. i hela polisdistriktet L. eller Greater L.,
som det ock kallas, blir slutsumman (1911) 7,252,963
inv. I Greater L. är alltså folkmängden fortfarande i
stigande, om ock med aftagande hastighet; ökningen
var 1901–11 10,2 proc. – Under årtiondet 1891–1900
ingingos per 1,000 lefvande 17,9 äktenskap,
inträffade 30,3 födelser (1901–05 28,1) och 20,1
dödsfall (1909 14,1), hvadan de föddes öfverskott
öfver de döde var 10,2. Med afseende på dödligheten
bland späda barn (under 1 år) har L. att uppvisa
betydligt gynnsammare siffror än t. ex. Berlin,
nämligen 1841–1901 omkr. 150 0/00 och 1909 108 0/00,
mot i Berlin under samma tid öfver 200, tidtals
öfver 300 och först efter 1901 under 200. Af hela
befolkningen kommo på 1,000 män
1,118 kvinnor (1911: 1,126), af 1,000 inv. voro
1901 668 födda i L., 260 äro komna från det
öfriga England (med Wales), 13 från Skottland,
14 från Irland, 9 från öfriga delar af brittiska
riket och 36 från utlandet. Af utlänningarna voro
38,117 ryssar, 27,427 tyskar, 15,420 polacker,
11,264 fransmän, 10,889 italienare o. s. v. Af
främmande religionsbekännare finnas omkr. 160,000
katoliker, 550,000 protestantiska dissidenter och
106,550 judar (1903). De öfrige tillhöra statskyrkan
eller ha ingen religion. Med hänsyn till
förvärfskällor voro 1901 af invånare öfver 10 år gamla
31,57 proc. sysselsatta i industrien, 11,18 proc. i
handel eller kommunikationsväsendet, 0,26 proc. i
landtbruk och fiske; 10,61 proc. voro tjänare,
5,27 proc. ämbetsmän, militärer eller lärde och
41,11 proc. utan sysselsättning (16,26 proc. män och
62,62 proc. kvinnor), hvilket motsvarar en siffra af
1,478,953 personer.

Industri, handel och sjöfart. L. är företrädesvis en
handelsstad, men går i vissa grenar af industrien
i spetsen för alla andra städer i England. Dess
boktryckerier höra till de största i världen och
sysselsatte 1901 37,249 arbetare. Andra viktiga
industrigrenar (med antal arbetare 1901) äro
möbelsnickeri (35,324), maskintillverkning (53,791),
tillverkning af vagnar, velocipeder och motorvagnar
(12,169), skeppsbyggen (3,744), elektricitetsindustri
(12,231), bearbetning af ädla metaller och juveler
(9,007), skrädderi (64,503), tillverkning af
fruntimmerskläder och prydnader (84,187), af
linnevaror (32,577), af skor (30,673) och hattar
(4,568). Dessutom fabriceras i L. utmärkta musik-
och andra instrument, ur, knifvar, sadelmakeri- och
lädervaror, kemiska artiklar, handskar, cigarrer,
glasvaror etc. Särskild uppmärksamhet förtjäna
de stora bryggerierna (3,406 arbetare), hvilka
hufvudsakligen producera porter. Inalles arbetade
i industrien (1901) 1,136,082 pers. – Bland de
anstalter, som tjäna att befordra handeln, intages
första platsen af den 1694 inrättade Bank of England
(kapital 14,553,000 pd st.), ända till 1834 den enda
offentliga banken i landet och fortfarande ensam i
besittning af sedelutgifningsprivilegium. Den är
sedan 1788 inhyst i en stor, oregelbunden, fristående
envåningsbyggnad i City, vid Cheapside (se fig. 16
och interiören i art. Bank, sp. 863–864). Numera
finnas i L. öfver 1,500 privat- och aktiebanker, af
hvilka de förnämsta äro deltagare i Clearing-house
(se d. o.), Post office court. Midt emot Englands bank
ligger den 1839–44 byggda börsen (Royal exchange;
fig. 16), med en ståtlig korintisk portik. I
börsen ligga ock "Lloyd’s (subscription) rooms"
(se Lloyd, sp. 923), medelpunkten för allt, som
tillhör rederiaffärer. Dessutom finnas börser för
särskilda varuslag, såsom spannmålsbörs, ullbörs,
humle- och maltbörs, aktiebörs (stock exchange). Det
k. myntet (Royal mint), byggdt 1805 vid Tower hill,
är det enda myntverket i England för tillverkning
af guld- och silfvermynt. För handclsomsättningen i
själfva staden äro af betydelse de 14 ofantliga
saluhallarna, hvilka emellertid äro färre, än
man af stadens storlek kunde vänta. Orsaken därtill
är, att detaljhandeln nästan fullständigt ligger
i händerna på minuthandlarna och kringvandrande
krämare (costermongers). De förnämsta nu befintliga
salutorgen och hallarna äro Smithfield (fig. 33:
för kött, fjäderfä, fisk och grönsaker), Billingsgate
(för fisk),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0589.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free