- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1063-1064

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - London ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

båda i City, Coventgarden market (for blommor, frukt
och grönsaker), i Westend, den stora kreaturshallen
Metropolitan cattle märket, vid Copenhagen fields
i norra L., samt Leadenhall market (för fågel och
villebråd), i City, samt den af baronessan Burdett
Coutts uppförda Columbia market, i Bethnal Green,
i en af Lis fattigaste trakter (för kött, fisk
och grönsaker). Tattersall’s, nära Hyde park, är
en af de förnämsta marknaderna i England för rid-
och vagnshästar och medelpunkten för allt, som rör
kappränningar. – L:s hamn sträcker sig från Londonbron
till Thamesmynningen, men de berömda dockorna börja
först nedanför Towerbron, där vid flodtid vattnet
stiger 5,3 m., och sträcka sig till Tilbury, midtemot
Gravesend. Inalles är vattenytan i dem 261 har och
deras kajlängd 44,4 km. Högst upp belägna äro S:t
Katharine docks, byggda 1827–28 (10 har); nedanför
dem ligga London docks (fig. 35), de viktigaste,
öppnade 1805 och omfattande 40,5 har, hvaraf 16,2 har
vattenyta, samt omgifna af stora varuhus (mest för
tobak och kolonivaror) och vinkällare. Därpå följa –
alltjämt på norra stranden – West India docks, tre
dockor, öppnade 1802, tillsammans öfver 120 har,
Millwall docks från 1868 (94,5 har, hvaraf 14,5 har
vattenyta), East India docks, öppnade 1806 (omkr. 12
har), R. Victoria and Albert docks, som öppnades 1856
och ha en areal af 256 har (angående Albert docks se
Docka, sp. 602), samt Tilbury docks, öppnade 1886 (238
har), afsedda för oceanångare. På södra flodstranden
ligcra endast Surrey commercial docks (133,5 har),
hufvudsakligen för trävaruhandeln. – Dockorna anlades
af olika bolag, som förr administrerade dem efter
olika regler, men 31 mars 1909 öfvertogos de jämte
hela hamnen af en gemensam styrelse, The Port of
London authority
, som består af 30 ledamöter.

L. är jordens förnämsta hamnstad, bland engelska
städer eger dock Liverpool större handelsflotta,
och värdet af dess export är större. L:s import
öfverstiger nämligen vida exporten, enär L. är
företrädesvis en förbrukningsort och ligger aflägset
från de stora fabriksdistrikten. Exportvärdet
af engelska produkter var 1840: 11,6 mill. pd
st., 1880: 52,6 mill. och 1902–05 i medeltal 60,1
mill. pd (1909 af engelska produkter 70 mill. samt af
utländska och koloniala 46,0 mill.) samt värdet af
importen 1880 141,4, under åren 1902–05 i medeltal
174 mill. pd st. (1909 205,6 mill., 32,9 proc. af
konungarikets). L. har nästan monopol på handeln med
Ostindien och Kina samt har således blifvit förnämsta
nederlagsplatsen för te, kaffe, socker, specerier,
indigo, silke och österländska industrialster. I
handeln på Medelhafvet och Levanten har det fått en
stark medtäflare i Liverpool, men större delen af
Östersjöländernas export (trävaror, ull, spannmål,
boskap och mejeriprodukter) går till L. 1904–08
inlöpte i medeltal årligen från utlandet 8,985 fartyg
om 7,92 mill. ton, från britt. besittningar 1,732
fartyg om 3,11 mill. ton och i kustfart 15,930 fartyg
om 6,26 mill. ton och utgingo resp. 7,315 fartyg
(6,46 mill. ton), 695 (1,74 mill. ton) och 19,104
(8,17 mill. ton).

Kommunikationer. Järnvägsstationerna ligga antingen i
det inre af staden eller äro förenade med detta genom
delvis underjordiska banor. Af de 17 hufvudbangårdarna
äro i synnerhet de vid Charing cross och vid King’s
cross storartade. Såsom
redan nämnts, finnes ett helt järnvägsnät under
stadens yta (The underground);, dessa linjer kallas
vanligen tubes. De två största järnvägarna äro
Metropolitan railway (40 km.) och Metropolitan
district railway (nära 40 km.), hvilka ha nära
hälften af sina linjer under jorden. Den förra
går från Eastend genom City till Paddington och
Kensington med bibanor i andra riktningar; den
senare går likaledes från Eastend till Westend,
men har sydligare läge; de mötas v. om Hammersmith
station och bilda tillsammans The inner circle. Midt
emellan dem, i samma riktning, går den 1900 öppnade
Central London railway (10,3 km.) mellan Banken
och Shepherd’s Bush, två, i medeltal 33 m. under
gatunivån liggande parallella tunnlar. En annan bana,
Piccadilly railway, börjar vid Hammersmith, går
genom Piccadilly, passerar Holborn och King’s cross
samt slutar i Finsbury park. Jan. 1911 funnos inom
Greater L. 1,064 km. järnvägar, hvaraf 400 km. inom
County of L., hvarjämte 107 km. voro koncessionerade,
men ej öppnade. – Ett viktigt kommunikationsmedel är
spårvägarna (tramways) sedan 1870, numera mestadels
drifna med elektricitet. Hittills ha sådana icke fått
anläggas i det inre L., utan hufvudsakligen förmedlat
samfärdseln med stadens yttre delar. I tunnel under
Kingsway går en elektrisk spårväg (fig. 5). I
mars 1910 funnos 640 km. spårvägar, af hvilka
grefskapsrådet egde 237 km. Omnibus("bus")-trafiken
är också utomordentligt liflig mellan alla delar
af staden. De gamla hästomnibusarna undanträngas
alltmer af motoromnibusar. Samma reform eger rum
i fråga om droskorna. De för L. karakteristiska
droskorna ("cabs"), antingen tvåhjuliga ("hansoms")
eller fyrhjuliga ("four-wheelers", "clarences"),
ersättas med automobiler. Slutligen trafikeras Thames
af små ångbåtar och färjor. – 1909 befordrades inom
Greater L. 410 mill. pers. på lokaljärnvägarna,
687 mill. på spårvägarna och 311 mill. med omnibus
(endast de största bolagens).

Förvaltning. Intill
midten af 1800-talet hade endast City en
stadsstyrelse, och utanför den fanns knappt någon
ordnad lokalförvaltning. I hvad man då kunnat kalla
Greater L. styrdes hvarje församling (parish) af de
skattdragande invånarna samlade till sockenstämmor
(vestries), hvilkas myndighet närmare fixerades i
Vestry act (1831), men som voro alldeles isolerade
från hvarandra. För att möta skilda lokaliteters
gemensamma behof hade tid efter annan utfärdats
lokala förordningar (local acts). 1855 funnos 250
sådana, tillämpade genom 300 nämnder (bodies) med
10,448 tjänstemän. Nämnderna voro oansvariga och
själfvalda eller valda för lifstid. Två af dem hade
dock myndighet öfver hela hufvudstaden (utom City),
nämligen Sewers body, för renhållning, gatuväsende
etc. (inrättad 1848), och en byggnadsnämnd (inrättad
1844). För att afhjälpa detta kaos utfärdades The
metropolitan management act (1855). Enligt den skulle
vestry väljas af skattebetalarna i hvarje parish
(utom City). Vestries i de 22 största parishes
förklarades vara lokala auktoritetcr; de 56 mindre
parishes grupperades i 15 distrikt, hvartdera under
en district board, hvars medlemmar utsågos af de till
distriktet hörande vestries. Dessutom inrättades en
central Metropolitan board of works, med myndighet
öfver hela L., äfven City, och hvars

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0590.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free