Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - London ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medlemmar valdes af Common council i City, vestries
och district boards. Vidare fixerades då för första
gången den areal, som hufvudstaden skulle omfatta
för kommunala ändamål. Denna Board of works hade
ett visst öfverinseende öfver vestries, district
boards och Sewers board såsom högsta myndighet för
afloppsledningar och byggnadsväsendet.
Genom Local government act af 1888 ändrades allt
detta, i det att hela L. blef ett administrativt
grefskap med gemensam förvaltning i en mängd
frågor. Detta väckte likväl snart missnöje hos de
rikare parishes, och 1897 petitionerade Westminster
och Kensington att få bli egna boroughs enligt
gällande municipal Corporation acts. Detta ansågs dock
ogörligt, men det stadgades genom London government
act (1899), att grefskapet L. skulle delas i City
och 28 metropolitan boroughs med särskilda lokala
myndigheter vid sidan af grefskapets. Såsom allmän,
karakteristisk olikhet mellan dessa båda slag
af myndigheter fasthölls, att alla rättigheter
och plikter, som fordra likhet i verkställigheten
öfver hela staden, skulle tillhöra grefskapet och
dess råd, medan allt, som var af rent lokal natur,
skulle tillhöra ofvannämnda metropolitan boroughs’
representationer (Borough councils).
Grefskapet L:s högsta myndighet är grefskapsrådet
(The London county council), inrättadt genom 1888 års
act. Rådet består af en ordförande (chairman), 19
aldermen och 118 councillors, tills. 138 pers. eller,
om ordföranden är en vald councillor eller ålderman,
hvilket förekommit, 137. Councillors väljas i
58 valkretsar direkt af de skattebetalande för 3
år och välja i sin tur aldermen för 6 år, halfva
antalet hvart tredje år. Båda korporationerna ha
samma myndighet. Rådet har alla de uppgifter, som
förr tillkommo Board of works i fråga om gator, torg
och parker, byggnadsväsen, brandväsen etc., vidare
tillsynen öfver sjukvård, fattigvård, den offentliga
undervisningen (såväl folkskolor som sekundärskolor,
tekniska läroanstalter och seminarier), teatrar
och förlustelseställen, slakthus, öfver historiska
byggnader och monument samt f. ö. allt, som kan gagna
L:s befolkning. Rådet upptar lån äfven för utgifter
beslutade af metropolitan boroughs. Det uppdrager en
mängd af dessa uppgifter till olika valda kommittéer,
bland hvilka de viktigaste äro finanskommittén,
utan hvars betänkande rådet icke kan anslå en
utgift af öfver 50 pd, the Asylums committee,
arbetarbostadskommittén, undervisningskommittén,
kloakledningskommittén, eldsläckningskommittén och
"highways"-kommittén, som inköpt de viktigaste
spårvägslinjerna. – I hvarje metropolitan borough
finnes en mayor, aldermen och councillors (mot 1
ålderman 6 councillors; dock minst 30 och högst 60
councillors), hvilka väljas för 3 år. Valrätt vid
utseende af councillors ha de, som ega valrätt till
underhuset, men äfven kvinnor (dessa äro dock ej
valbara); alderman väljes för 6 år af councillors
och mayorn för 1 år. På Borough council, den af
ofvannämnda personer bestående lokala myndigheten,
ha de rättigheter öfverflyttats, som förr tillhörde
vestries och district boards. – City är visserligen en
del af grefskapet och väljer ombud i grefskapsrådet
samt är alltså underkastadt dess myndighet i de
frågor, som tillhöra detta, men har för öfrigt
behållit sin gamla organisation. Citys stadssamhälle
(City Corporation) är äldre än den
normandiska eröfringen. Det styres af lord mayor,
aldermen och common councillors. Lord mayorn, som
väljes årligen 9 sept. af aldermen på förslag af
Common hall (se nedan), är ex officio ordförande i
alla Citysamhällets föreningar och kommittéer, lord
lieutenant i City, fredsdomare och Citys representant
vid alla högtidliga tillfällen samt åtnjuter i
ersättning för den gästfrihet man fordrar af honom
10,000 pd i årlig lön, godtgörelse för extra utgifter
samt ämbetsbostad i Mansion house. 8 nov. aflägger
den nyvalde lord mayorn ed inför Court of aldermen;
följande dag beger han sig i högtidlig procession
(lord mayor’s show) från City till Westminster hall,
där han svär kronan trohetsed, hvarefter på aftonen
följer en stor festmåltid i Guildhall, som bekostas
af honom och de båda sherifferna. Sherifferna väljas
af Common hall och tillträda ämbetet samtidigt
med lord mayorn. City indelas i 27 wards, och för
hvarje ward utses årligen 4–16 common councillors af
ett ward-mote, i hvilket endast borgare (freemen)
ha säte och stämma. Aldermen utses likaledes af
ward-mote, men för lifstid och till ett antal af 26
(en för hvarje ward, utom att för de två wards i
Cripplegate utses en gemensam). De bilda Court of
aldermen, d. v. s. Citys magistrat, och tillsammans
med common councillors Court of common council
(motsvarande ungefär de svenske stadsfullmäktige),
som inalles räknar 232 medlemmar med lord mayorn som
ordförande. Denna court fördelar sig på 30 kommittéer
för handläggning af olika slags ärenden. Ett tredje
råd är Common hall, som består af lord mayorn, 4
aldermen och samtliga "livery men" i Citygillena; den
uppsätter två aldermen på förslag till lord mayor,
bland hvilka Court of aldermen väljer denne. En
betydande roll i förvaltningen spela de 79 Citygillena
(City companies), af hvilka 76 äro s. k. livery
companies (se d. o.). Dessa gillen kvarstå från den
tid, då ernående af borgerskap i City var bundet vid
medlemskap i ett skrå. Många af dem ha under tidernas
lopp samlat stora rikedomar, som de frikostigt
använda för välgörande ändamål och särskildt för
undervisningen. Enligt en vidlyftig rapport öfver
dessa gillen, som 1884 publicerades i 5 delar,
beräknades då deras årliga inkomster till 750–800
tusen pd, värdet af deras hallar till omkr. 55,000
pd, af deras skolor och välgörenhetsinrättningar
till 18,000 pd, värdet af deras silfver och möbler
till 320,000 pd, och den årliga afkastningen
från de pastorat, som de ha rätt att bortgifva,
till 12,300 pd. Femton af dem ha mer än 10,000
pd i årlig inkomst (för köpmannagillet, mercers,
stiger den till 111,000 pd). Deras "livery" eller
ämbetsdräkt, som formligen antogs på Edvard III:s tid,
bäres numera endast af medlemmar i en högre grad,
s. k. "livery men". Gillenas betydelse har genom
senare tiders förändringar på det ekonomiska området
mycket reducerats. – För parlamentsval är L. deladt i
29 parliamentary boroughs, inalles 19 n. om Thames
och 10 s. om floden. Som dessa äro äldre än de 1899
upprättade metropolitan boroughs, sammanfalla de icke
med dessa. Hvarje borough bildar 1–7 divisions,
som hvar och en väljer en parlamentsledamot,
utom City, som utser två, så att L. har att utse
61 parlamentsledamöter. – I kyrkligt hänseende hör
L. n. om Thames till biskopsstiftet London (med 408
församlingar), hvars domkyrka är S:t Paul,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
