- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1067-1068

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - London ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och s. om Thames till det 1904 bildade biskopsstiftet
Southwark (med 202 församlingar), hvars katedral
är S:t Saviour’s church. Två församlingar tillhöra
stiftet S:t Albans. Westminster är säte för en
romersk-katolsk ärkebiskop och Southwark för
en katolsk biskop. Dessutom har ärkebiskopen af
Canterbury sitt residens i L. (i Lambeth palace,
som tillhör hans stift; se Lambeth med fig.).

Rättskipning. De högsta kriminala domstolarna äro
Central criminal court och Quarter sessions (med
olika kompetens). Den förra inrättades 1834 och
residerade förr i Old Bailey vid Newgate, numera
i en nybyggnad från 1906 (fig. 18). Den håller 12
sessioner om året. Quarter sessions för grefskapet
L. hållas 36 gånger årligen, för kvarteren norr om
Thames i Clerkenwell (Finsbury) och för den södra
sidan i Newington causeway (Southwark) – City har
en särskild domstol under lord mayor och aldermen
i Guildhall. Polisdomstolarna äro 14; i City hållas
de i Mansion house, när lord mayorn och en alderman
sitta som domare, och i Guildhall, när en alderman
presiderar. – I civila mål döma 13 county courts
och 19 petty sessional courts (en af hvardera i
City). – I L. finnas 5 fängelser (Brixton, Holloway,
Pentonville, Wandsworth och Wormwood scrubbs).

Finanser. Hela summan af lokala utgifter steg under
det finansår, som slutade 31 mars 1907, till något
öfver 24,7 mill. pd (10 år förut var den blott 14,8
mill. pd). Denna utgiftssumma fördelades på följande
hufvudtitlar: grefskapsrådet 9,5 mill., metropolitan
boroughs 5 mill., fattigvården (board of guardians)
3,6 mill., vatten (water board) 2,3 mill., polisen
(omfattande 1909: 18,683 man) 1,9 mill., City
corporation 1,27 mill., Asylums board 934,000 pd,
andra utgifter 187,500 pd. Grefskapets skuld uppgick
31 mars 1908 till 114,2 mill. pd. För räkenskapsåret
1911–12 beräknades grefskapsrådets inkomster och
utgifter till 11,831,879 pd, oberäknadt inkomster
af och utgifter för affärsföretag (spårvägar,
arbetarbostäder m. m.). Af inkomsterna utdebiteras på
de skattebetalande 7,06 mill. pd efter en skattesats
af 1 sh. 9 1/4 d. per pound för undervisningsändamål
och 1 sh. 2 3/4 d. för andra ändamål i hela grefskapet
(City inberäknadt) och dessutom inom grefskapet
utanför City 2 1/4 d. pr pound. Största utgiftsposten
var för undervisning, 5,011,032 pd för folkskolor
och likställda läroanstalter samt 1,006,761 pd
för högre skolor. Det för kommunalskatt taxerade
värdet å fastigheter var 6 april 1911 39,004,436 pd
i grefskapet L. och 5,672,277 pd i City samt Inner
och Middle Temple. En utdebitering af 1 d. pr pound
öfver hela grefskapet ger 186,152 pd.

Egendomsförhållanden i L. Liksom Storbritanniens
jord i allmänhet tillhör ett ringa antal jordegare,
så innehafvas stora sträckor af L., hela kvarter och
stadsdelar, af några få magnater. De fyra förnämste af
dem äro viscount Portman samt hertigarna af Bedford,
Portland och Westminster. Viscount Portman eger 2,000
hus i den värdefullaste delen af Westend. Hertigen
af Portland eger bl. a. hela den gata, hvilken såsom
en nordlig förlängning af Regent street under namn
af Portland place för till Regent’s park. Hertigens
af Bedford domäner ligga något östligare; de omfatta
omkr. 50 har i Bloomsbury (kvarteret omkring British museum). I
Covent garden stå operahuset och saluhallarna
på hertigens mark, och han uppbär provision
på allt hvad där säljes. Men störst äro
hertigens af Westminster besittningar,
omfattande öfver 250 har, däribland Westends
båda dyraste stadsdelar, Belgravia och Mayfair.
J. F. N.

Historia. Namnet L. (lat. Londīnium) är af keltiskt
ursprung, men dess yttersta härledning är mycket
osäker. Redan före den romerska eröfringen af
Britannien torde strax ofvanför Thames’ mynning ha
funnits en jämförelsevis betydande handelsplats,
som småningom öfverflyglat en äldre sådan, belägen
på den lilla ön Thorney, där handelsvägen från Dover
passerade det längst ned belägna vadstället öfver
Thames. L. omtalas af Tacitus (61 e. Kr.) och bar
som romersk koloni äfven namnet Londinium Augusta,
men fick aldrig rang af municipium och var icke
det romerska Britanniens hufvudstad. Det anses
på romartiden ha sträckt sig från det nuv. Tower
i ö. till Ludgate i v. och från Thames till
den kärrtrakt, som sedan kallades Moorfields och
Finsbury l. Fensbury. Redan i 1:a årh. e. Kr. var
L. en samlingsplats för köpmän från främmande länder
och medelpunkt för en betydande sjöhandel. Romarna
byggde där ett citadell, och spår af dess grundmurar
samt af flera stadsmurar från romersk tid ha upptäckts
vid gräfningar under de senaste årtiondena. Det anses
sannolikt, att romarna äfven byggde den första bron
öfver Thames, men om dess ålder och läge ha stridiga
åsikter uttalats. Sedan de romerska legionerna lämnat
England, omtalas L. 457, då Kents undan angelsaxerna
flyende befolkning säges ha sökt skydd där eller
satt sig i säkerhet öfver bron till Thames’ södra
strand. Därefter omtalas L. i krönikorna ej förr än
604, då ett biskopssäte inrättades där. Det var då
en af östsachsarnas hufvudorter och blef med tiden
en allt lifligare handelsplats, oftast lydande under
Mercia. L. plundrades under 800-talet två gånger
af danskarna, men Alfred den store dref undan dem
(886), återuppbyggde L:s murar och möjliggjorde
för de flyktade Londonborna att återvända till
sin stad, där de till 912 lydde under Ethelred,
alderman öfver Mercia. De tillfogade därpå (896)
danskarna ett kännbart nederlag. Staden erhöll gång
på gång vidsträckta privilegier af de angelsaxiske
konungarna. Den brändes 982 af danskarna och
utstod 994 en svår belägring af vikingar under Olof
Tryggvesson och Sven Tveskägg. L:s invånare stridde
tappert mot Sven äfven 1009 och 1013 och valde i
april 1016 efter Ethelreds död Edmund Järnsida till
konung samt uthärdade s. å. en svår belägring af
danskarna under Knut den store. Efter Edmunds död
(nov. s. å.) måste äfven L. hylla Knut, som då blef
hela Englands herre. Danskar blefvo från denna tid
bofasta i L., troligen i Aldwych mellan det egentliga
L. och Westminster. – Efter den normandiska eröfringen
(1066) byggde Vilhelm Eröfraren citadellet Tower
längst österut i staden för att stadga sitt välde
öfver L. Han gaf L. ett privilegiebref, och 1083
började den gamla S:t Paulskatedralen byggas på den
plats, där en troligen redan under 600-talet grundlagd
kyrka legat. Henrik I kröntes 1100 i London och gaf
staden ett utförligt privilegiebref. Allt flera kyrkor
och kloster byggdes i L., och 1176 började den stora
stenbron öfver Thames (London

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free