- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1069-1070

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - London ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bridge) anläggas, hvilken refs först i början af
1800-talet. Under striderna mellan Johan utan land och
baronerna stod L. på de senares sida och dess gamla
privilegier bekräftades i Magna Charta (1215). L:s
handelsförbindelser voro redan under medeltiden mycket
vidsträckta, och i staden bodde många flandriska,
italienska och tyska köpmän (de sistnämnde mest från
Köln och de nordtyska hansestäderna). Utvecklingen
under medeltiden af L:s kommunalförvaltning, i spetsen
för hvilken sedan 1190-talet stod en lord mayor,
är svår att i detalj följa. På till- och afsättandet
af Englands konungar öfvade Londonborna från Edmund
Järnsidas dagar till slutet af "rosornas krig"
(1485) stort inflytande. – Införandet af reformationen
medförde en ofantlig förändring i L:s utseende. Först
upptogos 2/3 af stadens område af kyrkor, kloster
och hospital, och 1/3 af dess befolkning säges ha
bestått af munkar och nunnor. Nu försvann större
delen af dessa byggnader, och klosterfolket utdrefs
(1538). Under Tudordynastiens välde tillväxte staden
snabbt, och redan under kriget med Spanien (1588)
kunde den utrusta 20,000 man och 38 skepp. Den
alltsedan medeltiden lifliga förbindelsen med
hansan, öppnandet af affärsförbindelser med
Ryssland i senare hälften af 1500-talet, bildandet
af Ostindiska kompaniet och af ett levantiskt kompani
samt anläggandet af brittiska kolonier i Nord-Amerika
bidrogo till utvecklingen af L:s storhet. 1566 lades
grundstenen till Börsen; palats byggdes i mängd,
inne i staden var värdshusens och i förstäder och
utkanter teatrarnas antal ganska stort. Under Karl I
(1625–49) började den förnäma världens utflyttning
från City till Westend, och efter restaurationen
(1660) blef societetslifvets skilsmässa från
affärslifvet fullständig. Under inbördeskriget stod
L. på parlamentets sida. Åren 1664–66 rasade den stora
pesten ("the plague of L.") och bortryckte närmare
100,000 människor, och kort därefter, 2 sept. 1666,
utbröt den stora branden ("the great fire"), som
lade 5/6 af staden i aska (mer än 13,000 hus). Staden
uppbyggdes därefter i förbättrad gestalt, men förblef
ytterst oregelbunden. De flesta offentliga byggnaderna
voro mycket smaklösa, och L. kallas i förra hälften
af 1700-talet "den fulaste bland städer". Först mot
midten af 1700-talet började staden få ett vackrare
utseende, och många af dess ståtligaste gator och
hus härstamma från den tiden. De gamla portarna till
City (Moorgate, Aldersgate, Aldgate, Cripplegate och
Ludgate) nedrefvos 1760–62. Först på 1800-talet, då
staden växte med jättesteg, insåg man nödvändigheten
af gaturegleringar och offrade ofantliga summor på
stadens förskönande.

Med Englands växande makt och inflytande blef L. ofta
säte för underhandlingar emellan de europeiska
makterna. Bland sådana diplomatiska förhandlingar må
nämnas: 16 jan. 1756 defensivförbund emellan England
och Preussen mot Österrike och Frankrike; 1793
Englands allianstraktater mot Frankrike, 4 mars med
Hannover, 25 mars med Ryssland, 10 april med Hessen,
30 aug. med Österrike, 26 sept. med Portugal; 14
jan. 1809 subsidiefördrag med Spanien; 6 juli 1827
fördrag emellan England, Frankrike och Ryssland,
hvarigenom dessa förpliktade sig att återställa
freden emellan Turkiet och grekerna; 3 febr. 1830
konferens emellan västmakterna och Österrike, då
Grekland förklarades
själfständigt; 1 nov. 1830–15 febr. 1831 konferenser
emellan stormakternas och Nederländernas sändebud
rörande Belgiens skiljande från Nederländerna; 7 maj
1832 fördrag emellan England, Frankrike, Ryssland
och Bajern rörande tronföljden i det nyupprättade
konungariket Grekland; 22 april 1834 kvadruppelallians
emellan England, Frankrike, Spanien och Portugal
för återställandet af lugnet på Pyreneiska halfön;
19 april 1839 definitiv fred emellan Belgien och
Nederländerna; 15 juli 1840 fördrag emellan England,
Ryssland, Österrike och Preussen om fred emellan
Turkiet och Egypten; 13 juli 1841 fördrag emellan
stormakterna rörande spärrningen i fredstid af
Dardanellerna för främmande krigsfartyg; 10 april 1854
alliansfördrag emellan England och Frankrike; 11 maj
1867 fördrag emellan stormakterna rörande Luxemburgs
neutralitet; jan.–mars 1871 konferens af stormakterna,
som 13 mars undertecknade ett fördrag, genom hvilket
Svarta hafvet förlorade sin i Parisfördraget 1856
erkända neutralitet. Särskild betydelse i den
skandinaviska nordens historia ega de konferenser,
som 1850, 1852 och 1864 höllos i L. rörande Danmark
och den slesvig-holsteinska frågan. (Se om dem
Londonprotokollen och Londonkonferensen.) Om den
i folkrättens historia betydelsefulla konferens,
som dec. 1908–febr. 1909 hölls i L. för reglering
af internationellt giltiga bestämmelser om
krigskontraband och andra omtvistade frågor i
sjökrigsrätten, se Londondeklarationen. L. har
ock varit sätet för de flesta i brittiska rikets
historia betydelsefulla kolonialkonferenserna,
numera kallade rikskonferenser, mellan moderlandets
och de själfstyrande koloniernas ledande statsmän,
liksom äfven för en mängd kongresser af vetenskaplig
eller socialpolitisk art. – En världsutställning
hölls i L. 1851, och under de senaste årtiondena
ha andra stora utställningar där ofta anordnats.
(V. S-g.)

Litt. Bland arbeten om L:s topografi, minnesvärda
byggnader, folklif o. s. v. märkas: H. B. Wheatley,
"L. past and present" (3 bd, 1891), W. Besant,
"London" (1892), "Westminster" (1895), "South
L." (1899), "East L." (1901) och "Holborn and
Bloomsbury" (1903), A. Hare, "Walks in L." (7:e
uppl. 1901), Walford, "Greater L." (s. å.), Sims,
"Living L." (2 bd, 1902–03), Ch. Booth, "Life
and labour of the people in L." (1903), Barton,
"Familiar L." (1904), Norman, "L. vanished and
vanishing" (1905), Marshall och Mitton, "The scenery
of L." (s. å.), Hueffer, "The soul of L." (s. å.),
Cavling, "London" (sv. öfv. från danskan, 1905) samt
den årligen utkommande "The L. manual". En ordbok
öfver Londonspråket är tysken Baumanns "Londinismen"
(2:a uppl. 1902).
– Om L:s förvaltning se bl. a. Firth, "Municipal
L." (1876), J. Hunt, "L. local government" (2 bd,
1897), Scager, "Government of L." (1899), Ditchfield,
"The city companies of L." (1904), och G. Unwin,
"The gilds and companies of L." (1908).
– Bland arbeten om L:s historia märkas:
Loftie, "A history of L." (2:a uppl., 2 bd, 1884),
W. Besant, "Early L., prehistoric, roman, saxon and
norman" (1908), "Medieval L." (2 bd, 1906), "L. in
the time of the Tudors" (1904), "L. in the times
of the Stuarts" (1903) och "L. in the eighteenth
century" (1902), samt H. B. Wheatley "The story
of L." (1904).
V. S-g.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0593.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free