- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1079-1080

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - London ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1079

Longford-Longinos

1080

spelen New England tragedies. På ett besök
i Europa 1868-69 emottogs han med stora
hedersbetygelser. (Bl. a. blef han då i England
hedersdoktor vid universiteten i Cambridge och
Oxford.) Ytterligare dramatiska arbeten voro The
divine tragedy (1871, en föga märklig behandling af
Kristi historia) och Judas Maccabceus (1872). Under
de följande 10 åren, de sista af sin Icfnad, utsände
L. flera samlingar af dikter, bland hvilka många,
icke minst sonetterna, i afseende på upphöjd känsla
och genomskinligt skön form nästan öfverträffa allt
hvad han förut frambragt. Här må nämnas The masque of
Pandora (1875, i dramatisk form), Morituri saluta-mus
(s. å., till de forne studentkamraterna), Kéra-mos
(1878), Vltima Thide (1880) och den högtidliga
dikten Hermes trismcgistus (1882). L:s byst restes
1884 i "Poets’ corner" i Westminster abbey. En staty
öfver honom, modellerad af Franklin Simmons, restes
1888 i Portland. Den bästa uppl. af hans arbeten är
"Riverside edition" i 11 bd, 1886-^90. Hans biografi
skref s af hans broder Samuel L., med bifogade
utdrag af hans dagböcker och bref (2 bd, 1886; ny,
tillökad upplaga i 3 bd 1891), samt af Higginson i
"American men of letters" (1902) m. fi. På svenska
har vidare Hj. Edgren öfversatt en större samling
"Valda dikter" af L. (1892). Om L:s förhållande till
de skandinaviska litteraturerna se en uppsats af
A. Johnson i "Valkyrian" (maj 1907, New York).

L:s hälsofulla och fint anlagda personlighet
företedde en förening af alla en mans dygder, en
verklig mönsterbild af ädel humanitet. Sällspordt
renhjärtad och kärleksfull, lefde han i fullaste
samklang med de läror hans diktning förkunnar. "Hans
lif var det största af hans poem." - Som skald
saknade L. kraftig, nyskapande ursprunglighet. Af
det specifikt amerikanska blef han icke någon
klirnfull tolkare, och den moderna psykologiso
och analyserande diktningen låg ej för hans
väsen. Han bröt sig.ej fram på obanade stigar,
upptäckte icke några förut ej afslöjade hemligheter
i naturen eller människosjälen. Men bägge områdenas
välbekanta företeelser framstå genom hans vidrörande
i förklaradt ljus. Han lär oss älska aet goda och
sköna bättre än förr. Ur sin starka förnimmelse
af den andliga världens realitet hämtar han etiska
grundsatser, som han ofta helt omedelbart utsäger,
utan att dock förefalla didaktisk. I religiöst
hänseende hyllade han en allmänlig kristendom,
fri från dogmväsen och sekterism, samt ifrade för
oinskränkt fördragsamhet. En väsentligen religiös,
hymnartad stämning, i hvilken lefnadsmod blandas
med resignation, hvilar öfver hans skaldskap och hai
nog sin del i dettas vidsträckta popularitet. Jämte
hemmets och barnavärldens ljufhet besjunger han
helst uppoffrande handlingar och hjältedåd ur sägnen
eller historien. Han trifs väl bland europeiska
kontinentens naturscenerier och dess ålderdomliga
städer. I balladen är han förträfflig. Hans diktning
har formella förtjänster af framstående art. Bilderna
äro osökta, originella, mycket behagfulla, om ock
stundom något oegentliga, versen spänstig och full af
välljud, språket konstnärligt genombildadt och städse
kristallklart i uttrycken. Som poetisk öfversättare
till engelskan har L. knappast sin like. I kraft
af sin diktnings universalitet vardt han en viktig
kuUurförmedlare mellan Amerika och Europa. Haas
arbeten ega en

ofantlig spridning. I Amerika finnas de i
de ringaste hem, i England såldes de länge i
flera exemplar årligen än någon annan skalds.
E. P-t.

Longford [lå^fod]. L Nordvästligaste grefskapet
i irländska prov. Leinstcr, ett af de minsta
på ön, har en areal af 1,090 kvkm. med 43,794
inv. (1911). Södra delen är ett slättland, vattnadt
af floderna Shannon och Inny samt Lough Ree; norra
delen, omkring floden Camlin, är lågbergig. Omkr. 28
proc. af arealen äro odlad mark. Boskapsskötsel är
hufvudnäring. - 2. Hufvudstad i nämnda grefskap,
vid Camlin, järnvägen till Dublin samt en gien
af Royal canal. 3,747 inv. (1901). Vacker katolsk
katedral (för biskopsstiftet Ardagh), byggd 1840-93.
lo. 2. (J. F. N.)

Lo ng h an d [lå^händ], eng., den vanliga engelska
skrifstilen i motsats till s h orthand [jå^händ],
den stenografiska stilen.

Longhena [låggena], Baldassare, italiensk arkitekt,
f. i början af 1600-talet i Venezia, d. där 1682,
byggde i sin födelsestad den berömda kyrkan
S. Maria della Salute (1631-87), som bildar en
åttkant, med fasader åt alla sidor och krönt af
två kupoler, en större och bakom denna en mindre,
hvilka omges af oerhörda voluter. Den bildar den
präktigaste dekoration fram åt Canal grande,
under det att det inre är underordnadt och
baksidan obetydlig. L. utförde äfven ett par af
senrenässansens yppersta palats i Venezia, nämligen
Palazzo Pesaro (1679) och Pål. Rezzonico (1680).
C. R. N.»

Longhi [lå^gi]. 1. Luca L., italiensk målare af
Bolognaskolan, f. 1507 i Ravenna, d. 1580, arbetade
mest i sin fädernestad, där arbeten finnas af honom
i flera kyrkor, utmärkande sig för den ålderdomliga
uppfattning, som tillhörde Francia i Bologna, men
med ett uttryck af vek fromhet. Hans bästa arbete
är Bröllopet i Kana i camaldulensernas refektorium,
måladt 1563 med biträde af hans dotter och sonen
Francesco. - 2. Pietro L., italiensk målare af
venezianska skolan, f. 1702, d. 1762, sysselsatte
sig med genremåleri. Akademien i Venezia eger af
honom en rad af bilder ur tidens förnäma lif, kalla,
men fint satiriserande, t. ex. framställningen af
en förnäm dams toalett. - 3. Giuseppe L., italiensk
kopparstickare, f. 1766 i Monza, d. 1831 i Milano,
studerade i Milano och Rom, där han stod på vänskaplig
fot med Raphael Morghen. 1798 blef han professor i
Milano och utbildade flera lärjungar samt arbetade
flitigt i sin konst. Han gjorde studier efter
Rembrandt, Correggio, Michelangelo och Rafael, hvars
"Sposalizio" anses vara hans bästa framställning.
l-3. (A. L. E.)

Longico’rnia, zool. Se Långhorningar och Cerambycidse.

Longimetri (af lat. lo’ngus. lång, och grek. metréirn,
mäta), mat., kallas stundom den del af geometrien,
som behandlar linjer och deras egenskaper, äfvensom
sättet att mäta deras längd, till skillnad från
planimetrien och stereometrien, hvilka sysselsätta
sig med ytor och solida figurer. (I. F.)

Longinos (AoyyTvos, lat. Longlnus, med förnamnet
Cassius), forngrekisk filosof och retor, f. omkr. 213
e. Kr. i Aten (enligt annan uppgift i Emesa i
Syrien), idkade dels i Aten och Alexandria, dels
under vidsträckta resor omfattande studier och intog
en ansedd ställning bland de nyplatonske filosoferna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0598.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free