- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1097-1098

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Loomis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1097 Lopez-Lop-nor 1098

Lopez [lå^eth], José Hilario, president i republiken
Nya Granada 1849-53. Se Colombia, sp. 559.

Lcpez de Ayala [lå’peth de ajfilaj. 1.
Ade1ardo L. Se Ayala. - 2. Pedro L. Se Ayala.

Lapez de Mendoza [lå’peth de mendå’tha],
Frey Inigo. Se Mendoza, Frey I.
L. de.

Lopez de Recalde [lå’peth], Iñigo Se
Jesuitorden, sp. 1385.

Lopez de Zárate [lå’peth de thara’te], Francisco,
spansk skald, f. omkr. 1580 i Logroiio, d. 1658 i
Madrid, var en tapper krigsman och en tin hofman,
som skref "rimas amorösas y heroicas, funebres y
sacras" på rent språk och i elegant form. L:s V arias
poesias utkoramo 1619 och Obras rarias 1651. Sonetten
A la rosa väckte samtidens beundran, och tragedien
Hercules Furente är ej utan förtjänst. Kivadeneiras
"Biblioteca de autores espanoles" bd 35 och 42
upptaga några arbeten af L., som vunnit plats äfven i
Spanska akad:s "Gatålogo de autoridades de la lengua".
Ad. H-n.

Lopez Garcia [lå;peth garthi’a], Bernardo,
spansk skald, f. 1840 i Jaén, d. 1870 i Madrid,
väckte hänförelse genom sina eldande politiska
tal i demokratisk anda och genom sin lyrik, som
flödade af djärfva bilder i ett välljudande språk,
som i synnerhet framträdde i hans religiösa,
fri-hetsälskande och fosterländska dikter, af
hvilka särskildt böra nämnas Öda d Asia, Polonia, El
Medilerrdneo, Apio Herdonio, El dos de May o och La
fe y la razon. Som medarbetare i "El eco del pais"
gjorde sig L. en tid mycket bemärkt. L:s Poesias
utkommo 1867 och 1880. Ad. II-n.

Lopez-Gonsalvi, udde. Se Lopez, sp. 1096.

Lopezviken l"lå’peth-]. Se Lopez, sp. 1096.

Lopez y Dominguez [lå’pcth i dåmi’ngeth], José. Se
Dominguez, J. L. y.

Lopez y Pla’nes flå’peth i-]. 1. Vi c en t e L.,
argentinsk skald, f. 1784 i Buenos Aires. d. 1856,
blef 1827 republikens president, sedan han förut
spelat en stor politisk roll för Argentinas
oafhänsfi^het, president i Högsta domstolen 1852
och slutligen guvernör i prov. Buenos Aires. L. har
blifvit mest känd som författare af nationalsången,
Himno nacional argentino, som eldade folket till
entusiasm för patriotismens sak. - 2. Vicente Fidal
L., argentinsk författare, f. omkr. 1820. professor
i juridik och en tid minister. L. nödipdes emellertid
af politiska skäl gå i landsaVkt till Chile, där han
blef rechktör nf "Ravista de Valparaiso" 1842. L. har
utgifvit flera historiska och litterära arbeta, af
hvilka Historia de la rewWica Arnentina (ISS0)1)
blifvit mycket berömd och den historiska romanen
La noria del It er ej e vunnit s+or popularitet.
l-2. Ad. II-n.

LonHo.etus, 200?. Se T o f s ö r n s l ä k t e t.

Lophi’odon, paleont., ett utdödt däggdjurssläkte,
tillhörande de opartåiga hofdiuren, hvars många
arter und^r den äldsta tertiärtiden (eccenperioden)
bebodde Europa. De bakre kindtänderna äro försedda
med hvard°ra två snedt gåonde tväråsar; de främre
kindtänderna äro enklare än de bakre; kindtändernas
antal i öfverkäken å hvardera sidan är sex. I öfrigt
ansluta sig Lophiodonarterna,

hvilkas storlek växlade emellan ett
svins och en noshörnings, bland nu
lefvande djur närmast till tapiren.
L-e.

Lophi’omys, zool., ett gnagarsläkte, som
är representanten för en särskild grupp inom
råttfamil-jen. Stortån är motsättlig, nyckelbenet
ofullständigt, och den senhinna, som bekläder
tinningmuskeln, är förbenad, så att tinninggropen
betäc-kes af ett benhvalf. Svansen är ungefär lika
lång som kroppen och liksom denna täckt med långt
hår, som på ryggen blir 7 cm. långt och bildar ett
slags man. Äfven sidorna äro försedda med långt hår,
hvilket skiljes från manen genom en fåra, i hvars
botten finnas korta, grönaktiga borst. Den äldsta
kända arten (L. imhausii), som till storleken står
mellan en kanin och ett marsvin, har anträffats i
nordöstra Afrika; den lefver i träd. L-e.

Löphlus piscatörius, zool. Se Mar-ulk.

Lophobra’nchii, zool. Se Tofsgälade fiskar.

Lophocomi [låfå;kåmi; af grek. lo’jos, tofs, och
kofme, hår], t o f s h å r i g a. Se H u d, sp. 1199.

LophodeYmium, bot., svampsläkte af ordn. HysteriinecB
bland askomyceterna. Fruktkropparna äro
långsträckta, svarta och försedda med en
längdspricka. Flera hithörande arter åstadkomma
farliga växtsjukdomar genom att förorsaka bladens
förtidiga affallande. L. Pinastri, som lefver
på tallens barr, hvilka dödas och blifva bruna,
är orsaken till s. k. skytte, en af detta träds
mest fördärfliga sjukdomar; unga tallplantor i
plantskolor dödas ofta i stor mängd af svampen. En
liknande sjukdom på gran förorsakas af L. Abietis.
G. L–m.

Lophohelia, zool. Se Cœlenterata, sp.
490.

Lophophorus impeyanus, zool. Se Glansfasanen.

Lophorhina superba, zool. Se Kragparadisfågeln.

Lophornis ornata, zool. Se Kolibrierna,
sp. 535, med fig.

Lophortyx californicus, zool. Se Tofsvakteln.

Lophospermum, bot. Se Maurandia.

Lophura, zool. Se Agamidæ, sp. 322.

Lophyrus, zool. Se Barrsteklar och
Sågsteklar.

Lop-nor (af mong. nor, sjö; hvad lop betyder,
är osäkert), riktigare än Lob-nor. Tarimflodens
mynningssjö i Öst-Turkestan, 800 m. ö. h.
Kinesiska källor från omkr. 1,500 år tillbaka tala
om Tarims utlopp i en sjö, vid hvars stränder
lågo blomstrande städer, bildande ett helt
konungarike, Lôu-lan. Przjevalskij, den förste
utforskaren af Tarimbäckenet, ansåg sig 1876 ha
återfunnit Lop-nor i den omkr. 100 km. långa, 21
km. breda, grunda sötvattenssjön Karakoschun,
men v. Richthofen bevisade, att L. såsom ökensjö
utan aflopp måste ha salt vatten, och påvisade
med stöd af kinesiska kartor, att Przjevalskijs sjö
låg omkr. en breddgrad sydligare än den gamla
kinesiska Lop-nor, hvadan denna måste ha ändrat
läge. Under sina forskningsresor i dessa trakter
fann Sven Hedin, att så var förhållandet samt att
en hel serie sjöar ligger i nedre Tarimbäckenet.
Orsaken till lägeförändringen är vindens starka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free