- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1117-1118

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lorentz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sluttningen af Anderna och den föga kända låga bergskedjan
vid Brasiliens gräns, kallad Andes Conomamas, är
dep. en tätt skogbevuxen slätt omkring Amasonfloden
och dess bifloder Huallagas och Ucayali. Mellan
de båda sistnämnda finnas öppna slätter, kallade
Pampas del Sacramento, men eljest saknas större
luckor i skogen. L:s naturliga rikedomar (olika
träslag, frukter, fibrer, gummi, kinabark och
andra läkemedel) äro föga tillvaratagna till följd
af bristen på transportmedel. Till de odlade
produkterna höra kakao, kaffe, tobak och olika
frukter. Den naturliga utfartsvägen är Amasonfloden,
4,000 km. till kusten från Iquitos. L:s hufvudstad
och enda stad af betydenhet är Iquitos (se d. o.).
(Wbg.)

Lore’tt (fr. lorette], glädjeflicka (finare än
gri-setten). Namnet, som begagnades redan på
1500-talet, lär ha uppkommit af, att i kvarteret
Notre-dame-de-Lorette bodde ett stort antal af
dylika kvinnor.

Lorey Rå^aj], Tuisko von, tysk skogsman,
f. 2 april 1845 i Darmstadt, d. 27 dec. 1901 i
Tubingen, blef 1873 professor i skogsämnena i
Giessen, men kallades 1878 till skogsinstitutet
i Hohen-heim, hvarifrån han öfverflyttade till
universitetet i Tubingen, då skogsundervisningen
förlades dit. 1878-96 var L. föreståndare för den
wurttem-bergska skogsförsöksanstalten. L. utöfvade
stor författarverksamhet i frågor rörande
?kogstaxering m. m. Dessutom utgaf han Handbuch der
forst-wissenschaft (3 bd, 1887-88; 2:a uppl. 1903
under redaktion af H. Stoetzer). Sedan 1878
redigerade L. ’"Allgemeine först- und jagdzei-tung".
G. Sch.

Lorgnette [lårnjä’tt], fr. Se L o r n j e 11.

Lori, zool. Se Lori-aporna och P a p e-g o j o^r.

Loria [låria] 1. L a u r i a’, Roger de, italiensk
sjöhjälte, f. omkr. 1250 i Lauria, d. 1305, gjorde som
amiral i tjänst hos Peter III af Ara-gonien, konung
af Sicilien, viktiga tjänster i krig mot Frankrike,
slog och uppbrände fransmännens flotta nära Res^gio
och i trakten af Malta (1282), besegrade 1282 och
1284 Karls af Anjou son, Karl den halte, samt tog
honom vid senare tillfället till fånga. 1287 vann
han utanför Neapel ånyo en sjöseger, då 42 franska
fartyg och 5,000 fångar föllo i hans händer. L. var
modig och tapper, men grym och trolös.

Loria Haria], A chili e, italiensk socialekonom,
f. 1857 i Mantua, juris doktor i Bologna 1877. är
sedan 1903 professor i nationalekonomi vid Turins
universitet. Af L:s omfångsrika, ofta svårbegripliga
vetenskapliga alstrins: må nämnas La rendita
fondiaria e la sua elisione naturale (1880), La
legge di popolazione ed il sistema sociale (1882; 2:a
uppl. 1897), La teoria economica della costituzione
politica (1886; ny uppl. 1902 under titeln "Le basi
economiche della costituzione sociale"), Analisi della
proprietå cavitalista (2 bd, 1889), ProUemi sociali
contemporanei (1895), La costituzione economica
odierna (1899), La socio-logia (1900), La morvnologia
sociale (1905), Verso la giustizia sociale (1904;
2:a uppl. 1908) och La sintesi economica (1909) -
Utgångspunkten för L:s ekonomisk-sociala uppfattning
är, att s^m-hällets nuvarande gestaltningar bero
på mäktiga

historiska orsaker, som med tiden skola försvinna. Men
han anser ingalunda det kapitalistiska systemet
nödvändigtvis leda till ett allmänt kollekti-vistiskt
samhällsskick. Med Marx öfve/ensstämmer han i fråga
om den materialistiska historieuppfattningen, som han
utvecklar med "bländande paradoxer", men för L. är
ej den industriella tekniken, utan de skiftande
jordegendomsförhållandena själfva orsaksgrunden
för det historiska förloppet. Jordräntan - i fråga
om hvilken han utgår, men också starkt afviker från
Ricardos lära -, kapitalvinsten samt lönarbetssystomet
i trängre bemärkelse äro oförenliga med fri tillgång
på jord. För L., som för sina deduktioner söker
bekräftelse genom en vidlyftig historisk apparat,
är den fria jordens stadium det första i den
ekonomiska utvecklingen. På första klassens jord
arbetar producenten för sig själf och skapar sig
kapital i form af hopsamlade lifsmedel, råmaterialier
etc.; det är den isolerade produktionen. I den
mån mindre fruktbar jord måste tagas i bruk, blir
association nödvändig. Antingen bildas enhetliga
sammanslutningar mellan jordbrukare, som besitta
kapital,eller ock blandade sammanslutningar mellan
sådana jordbrukare samt rena arbetare, utan kapital;
i båda fallen åtnjuta de associerade lika stor andel
af produktionens resultat. Den privatkapitalistiska
ordningen kan först då framträda, när den fria
tillgången till jord upphört eller arbetarna med
våld beröfvats sin frihet och sänkts i slafveri. I
längden blir dock slafveriet för dyrt och olägligt;
det aflöses af lifegenskapens mildare former. Härifrån
leder utvecklingen, med sina öfvergångs-stadier,
fram till det tillstånd, då arbetsaf talet
blir alltmer fritt i rättsligt afseende, men då
arbetaren, ekonomiskt bunden, tvingas att arbeta
för en lön, som alltid håller på att tryckas ned mot
existensminimum. Motståndare till gränsnytteteorien,
gör L. gällande, att under "den fria jordens regim
är arbetet uteslutande värdebestämmande, men under
den andra regimen bestämmes värdet såväl af det i
nyttigheten nedlagda arbetet som af det förmodade
arbete, som inneslutes i det för nyttigheten begagnade
"tekniska kapitalet" (råmaterialier, redskap etc.);
i produktionen användes alltmer sådant kapital i
förhållande till lönekapitalet, öfverbefolkning,
som ej hotar på den fria jorden, åtföljer med
tiden den kapitalistiska ordningen,, enär jorden
ger egaren en tillfredsställande netto-afkastning,
utan att dess produktivkraft behöfver fullt utnyttjas
och massorna med sina låga löne-och lefnadsvillkor
ej förmå åläsrsra sig återhållsamhet (jfr Malthus,
från hvilken L. afviker). Den växande koncentrationen
af jordegendom och jordräntans stegring i samband
med ofverbefolkningen, ökningen af det "tekniska
kapitalet" och framför allt af det "improduktiva
kapitalet", användt vid bankoperationer, rustningar
o. s. v., samt tillväxten af den improduktiva
folkklassen medföra, att produktiviteten förminskas
och att äfven kapitalvinsten tryckes ned mot
minimum. Samhället blir nu nöd-sakadt att småningom
återinföra den fria tillgången till jorden. Det
kapitalistiska systemet aflöses af kooperation i
form af fria, blandade sammanslutningar mellan
kapitalegande producenter och arbetare utan
kapital, med jämn fördelning af produktionens
resultat. Jordräntan bortelimineras ge-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free