- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1129-1130

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lorimer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1129

Losslinje-Los-öarna

1130

hvilka han själf illustrerade, om sitt lands historia
m. m.

Losslinje, skpsb., den vattenlinje, efter hvilken
fartyget ligger, då det är fullt utrustadt, men ej
har någon last inne. Se D r ä k t i g h e t. J. G. B.*

Lossna, bergsv., mindre spricka eller
rämna i bergarten eller malmen i en
grufva, efter hvilken rämna bergarten
är lätt att bryta. Jfr F ö r-klyftning.
Th. N-m.*

Lossnings- och lastningsanordningar, sjöv.,
särskilda mekaniska hjälpmedel, som användas
för handterande af fartygs last vid lossning och
lastning. Sådana hjälpmedel ha sedan länge varit i
bruk och ha tid efter annan undergått förbättringar
och förändringar. Under segelfartygens tid användes
för detta ändamål en s. k. handvinsch (handspel),
som under långliga tider endast obetydligt
förändrades. Med segelfartygens växande storlek
och särskildt för laster af tyngre slag inrättades
så, att denna vinsch kunde drifvas medelst ånga. I
fråga om ångfartygen nyttjades äng-vinscharna mycket
tidigt, och nutidens ångare använda med få undantag
ännu dessa lossnings-och lastningsanordningar. Den
rådande skarpa konkurrensen har emellertid medfört
nödvändigheten af, att tiden för fartygens lossning
och lastning i största möjliga mån förkortas, hvadan
såväl antalet ångvinschar som storleken af fartygens
lastrumsluckor förökats. Förutom masterna, som numera
alltid tagas i bruk för lossning och lastning, ha
äfven s. k. hissbomstöttor med tillhörande vinschar
vunnit stor användning för samma ändamål och ofta
å ångare helt ersatt fartygsmasterna. Mångfaldiga
försök ha på senare tider gjorts att införa olika
system för lossnings- och lastningsanordningar
ombord på fartyg, såsom hydrauliska kranar,
vridbara ångkranar m. m. Anskaffningskostnaden
har emellertid varit det förnämsta hindret för det
allmännare införandet af desamma, särskildt å fartyg,
som göra långa resor, under hvilka vinscharna ej
användas ofta nog för att berättiga kostnaden för
installationen. På allra senaste tid ha elektriskt
drifna vinschar kommit i bruk särskildt för vissa
slag af fartyg, såsom malmångare m. m. Äfven större
och dyrbarare passagerarångare använda numera ofta
elektriska vinschar och då närmast för att undvika
det störande bullret från ångvinscharna. Frågan
om last-behandlingsmedlen ombord på stora ångare,
som gå på reguljära trader, är ej af fullt så
stor vikt, ty dessa ha i regel egna kajplatser
vid hvarje hamn, hvilka kajer oftast äro försedda
med nödiga hjälpmedel, såsom fasta eller på spår
gående kranar, drifna af ånga, elektricitet eller
hydraulisk kraft. I spannmålstraden reguljärt gående
fartyg lossa nämligen sin last vid kajer försedda med
spannmålselevatorer, som snabbt upptaga spannmålen
och föra den till magasinen. Samma sak gäller äfven
kolångare, som ofta lossas medelst å land anbragta
maskiner eller mottaga sin kollast under å land
anbragta s. k. kolsprutor eller andra stationära
mekaniska lastningsanordningar. På fartyg, som ej gå
till hamnar, där goda anordningar för snabb lossning
och lastning finnas, har man sökt genom särskilda
metoder nedbringa tiden för fartygens stillaliggande
i hamn. Den mest kända af dessa lossningsapparater
utgöres af

en af svenske sjökaptenen Sieurin uppfunnen och
patenterad ångvinsch (fig. l o. 2), användbar så-

Fig. 1. Sienrins ångvinsch.

väl för styckegodslast som för massgodslaster.
Också har ett stort antal ångare försetts med Sieurins

Fig. 2. Lastning medelst Sieurins ångvinsch.

ångvinsch, som äfven kan med lätthet anbringas å äldre
fartyg. Jfr Kran. Ax. L.

Lösta, bot., namn på gräs af släktena Bromus och
Brachypodium.

Los-öarna (af sp. Islas de los idolos,
"afguda-öarna"), en grupp af fem vulkaniska, af porfyr
och basalt uppbyggda, ända till 200 m. höga öar vid
kusten af Franska Guinea (Väst-Afrika) under 9,5°
n. br. De största äro Tamara och Factory. Omkr. l,SCO
inv., inflyttade negrer från Senegam-bien. öarna, som
förr voro ett stamhåll för slaf-handlare och pirater,
fingo 1812 en brittisk gar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0623.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free