- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1139-1140

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lot ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1139

Lotsbarnskolor-Lotsdirektör

1140

lärlingar. Till lotslärlingar må antagas ynglingar,
som fyllt 12 år, försåvidt de visat fallenhet och
lämplighet för yrket samt kunna läsa och skrifva;
dessutom skola de ha god hälsa och synförmåga samt
normalt färgsinne Sedan lotslärling under tillräcklig
tid of väts vid lotsplatsen, skall han genomgå
s. k. lotsexamen inför lotskaptenen och i närvaro af
platsens lotsförman jämte en eller två examinerade
kronolotsar. Pröfningen omfattar bl. a. räkning
med hela tal och decimalbråk, erforderlig
författningskunskap, kännedom om lots-ningsområdets
sjömärken, farleder, hamnar, under-vattensgrund
m. m. Har lotslärling på ett tillfredsställande sätt
bestått prof vet, erhåller han s. k. styrsedel, som
berättigar honom att lotsa fartyg antingen af alla
djupgåenden eller af mindre, i styrsedeln bestämdt
djupgående. Försåvidt han fyllt 18 år, kan lärling vid
inträffande ledighet och sedan han erhållit styrsedel
för fartyg af alla djupgåenden antagas till extra
lots eller lots. Extra lots förordnas att tills
vidare förrätta lotstjänst, lots utnämnes medelst
af Lotsstyrelsen utfärdadt konstitutorial. Till
mästerlots må nämnas välfrejdad och skicklig lots,
som tjänstgjort som sådan i femton år. Då antalet
mästerlotsar i riket icke uppgår till halfva antalet
af alla i tjänst varande lotsar, må till mästerlots
nämnas äfven lots med kortare tjänstetid. Till
lotsförman vid lotsplats antages därtill lämpligaste
mästerlots eller lots, som fyllt 21 år. Lotsförman är
i allmänhet lotsningsskyldig. Yid större lotsplatser
tillsättas s. k. öfverlotsar, som fullgöra lotsförmans
åligganden, men äro befriade från skyldighet att
lotsa. -. Utom kronolotsar finnas s. k. Var erlotsar,
antagna af Vänerns seglationsstyrelse, samt vid större
hamnar, s. k. h a m n l o t s a r (se d. o.). .-. I
utlandet äro lotsarna antingen anställda af staten
eller bilda, där så är tillåtet, ett slags bolag
eller skråföreningar för verkställande af lotsning i
sådana farvatten, där sjöfarten är liflig och alltså
utsikt till god förtjänst förefinnes. Något liknande
förefanns ända tills in i våra dagar äfven här i
Sverige, där de s. k. öresundslotsarna utgjorde en
fristående skråförening. Se vidare L o t s v er k e t.
U. G.

Lotsbarnskolor. För att bereda barn till lots-och
fyrbetjäning å aflägse belägna platser tillfälle
till undervisning finnes å lotsverkets stat
anvisadt ett mindre belopp, f. n. (1911) 10,500
kronor. Detta användes enligt af Lotsstyrelsen
årligen fastställd stat till aflöning åt särskilda
lärare eller lärarinnor eller som bidrag till
underhåll af skolor, som af kommuner inrättats,
men icke utan detta bidrag kunna vidmakthållas. På
sådant sätt underhöllos eller understöddes år 1910 27
s. k. lotsbarnskolor, i hvilka 251 barn erhöllo vanlig
folkskolundervisning. De första skolorna af detta
sias: inrättades på grund af k. br. 19 juni 1845. ^
A. G.*

Lotsbrieka, en mässingsbricka, hvarå under
en kunglig krona finnes anbragt ordet
"kronolots" och som lots under tjänstgöring
skall bära å bröstet utanpå kläderna.
U. G.

Lotsbyrån. Se Lotsstyrelsen.

Lotsbåt för som igenkänningstecken vid dager p,n
till hälften hvit, till hälften blå flagga, hissad
på masttopp, sprinock, gaffel eller på särskild

stång af sådan längd, att flaggan må vara väl synlig,
hvarjämte seglande lotsbåt igenkännes genom en röd duk
i storseglet eller ordet "Lots" anbragt å detsamma; i
mörker en lanterna försedd med ett hvitt och ett rödt
glas, hvarmed omväxlande hvita och röda ljussignaler
gifvas till ankommande fartyg.

Beträffande de signaler lotsbåt skall
föra i farvatten, där internationella
bestämmelser äro gällande, stadgas i den
s. k. ombordläggningsförord-ningen (k. kung. 26
okt. 1906) följande. Lots-fartyg, som äro i
lotsningstjänst på sin station, skola icke visa de
för andra fartyg föreskrifna ljusen, men skola på
masttoppen föra eller i vissa fall på annat sätt visa
ett rundt omkring horisonten synligt ljus med hvitt
sken och skola dessutom visa ett eller flera blossande
sken (eng. flare-up lights] med korta mellantider, som
aldrig få öfverskrida 15 minuter. Yid nära annalkande
till andra fartyg skola lotsfartyg ha sina sidoljus
tända färdiga till begagnande samt blänka med dem
eller visa dem med korta mellantider för att därmed
ange, i hvilken riktning de stäfva. Lotsan gfarty g
(benämningen ångfartyg innefattar hvarje fartyg,
som framdrifves medelst maskineri), som ligga på sin
station för lotsuppassning, skola, såframt de icke äro
till ankars, jämte det ofvan-nämnda hvita ljuset föra
dels omkr. 2,5 m. under detta ett ljus med rödt sken,
synligt omkring hela horisonten, dels de för fartyg
under gång föreskrifna färgade sidoljusen. Då sådant
fartyg ligger till ankars, skall det på masten föra
det röda ljuset under det hvita ljuset, men icke de
färgade sidoljusen. Lotsfartyg, som icke användas i
lotsningstjänst, skola föra likadana ljus, som för
andra fartyg är föreskrifvet. Ända från 1600-talet och
till 1881 fördes å lotsverkets fartyg örlogsflagga,
hvarjämte befälet egde att föra örlogsvimpel, l maj
1881 stadgades, att lotsverkets flagga skulle vara
svensk örlogsflagg med ett ankare och där-öfver en
stjärna, anbragta i hvitt fält i det gula korsets
midt, äfvensom att befälstecknet skulle vara en
örlogsvimpel med ett ankare och däröfver en stjärna
i hvitt fält närmast stående liket. 12 dec. 1894
upphäfdes befälets rätt att föra vimpel. Genom
k. kung. 7 maj 1897 borttogs för lotsverket liksom
för andra statens civila verk den gula tungan i
örlogs flaggan, hvarjämte lotsverkets särskilda
märke, ändradt till ett ankare med k. krona öfver,
flyttades till det inre nedre blåa fältet. På grund
af lagen ang. rikets flagga af 22 juni 1906 för
lotsverket numera den vanliga riksflaggan utan några
som helst emblem; genom k. kung. 11 dec. 1908 har
dock föreskrifvits, att lotsverkets ångfartyg må,
då de användas i annan tjänst än lotsningstjänst,
föra en särskild igenkänningsstandert, som är
till 1fa hvit närmast stången och till 2/s blå
samt i det hvita fältet försedd med ett ankare och
k. krona i gul färg. Se Lotssignal och Lotsverket.
U-G.

Lotsdirektör var före 1888 benämning på chefen för
Lotsstyrelsen (se d. o.), inom hvilket verk han
egde enahanda befogenhet och ansvar, som eljest
tillkom generaldirektör. Chefen för Lotsstyrelsen
benämnes sedan 1888 generallotsdirektör och utöfvar
tillika högsta befälet öfver den inom lotsdistrikten
tjänstgörande personalen och är i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:03:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0628.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free