- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1141-1142

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lotsdistrikt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denna egenskap af befälhafvare
ställd under krigslagarna.
A. G.*

Lotsdistrikt. Se Lotsverket.

Lotsen, Lotsfisken, Naucrates ductor L., zool.,
är en till makrillfiskarnas familj hörande fiskart,
som till följd af sitt lefnadssätt blifvit mycket
ryktbar. Längden är omkr. 30 cm. och kroppsformen
medelmåttigt utdragen, med nästan cylindrisk
tvärgenomskärning. Liksom taggmakrillen (Caranx),
hvilken han står tämligen nära, har lotsfisken en
kölformig upphöjning längs stjärtsidorna. Främre
ryggfenan är reducerad till blott tre, fristående
taggar; inga "falska ryggfenor" finnas bakom
ryggfenan. Tänderna äro små, borstlika. Färgen är
vackert marinblå, med fem mörkare, rundt om kroppen
gående tvärband. Namnet "lots" har uppkommit af
fiskens vana att åtfölja fartyg och hajar, hvilka
sistnämnda den anses liksom leda eller visa fram
till bytet. Man har många berättelser härom, liksom
om hajens tacksamhet mot lotsfisken, hvilken skulle
visa sig däruti, att hajen aldrig angriper denna
sin ledsagare. Antagligaste förklaringen synes
vara, att lotsfisken, som äfven hämtar föda dels
från hajens exkrementer, dels af de mindre bitar
af dennes födoämnen, hvilka han lyckas uppsnappa,
gärna håller sig i dess närhet, hvilken dessutom
torde gagna honom därigenom, att den håller andra
fiskar på afstånd; lotsfisken åtföljer också gärna
fartyg. Hajen är för trög att kunna fånga den mycket
snabba och lifliga lotsfisken. Denna är utbredd i
samtliga tropiska och tempererade haf och kommer,
ledsagande fartyg, ej så sällan ända upp till Englands
södra kust under sommaren, då vattnet i hafvet ännu
är varmt. Denna fiskarts egendomliga vana att åtfölja
fartyg var känd redan af de gamle, och man tror,
att det var denna fiskart, som af dem benämndes
Pompilus och hvilken ansågs som helig till följd af
sin förmåga att föra vilsekomna sjöfarande till land.
R. L.*

Lotsexamen. Se Lots.

Lotsfisken, zool. Se Lotsen.

Lotsflagga. Af lotsflaggor finnas två olika
slag. Den ena föres af lotsbåt (se d. o.),
den andra, den s. k. lotsgösen (se
Gös), på fartyg för att påkalla lotsbiträde.
A. G.*

Lotsfördelning. Se Lotsverket.

Lotsförman. Se Lots.

Lotsförordningen, det vanligen använda namnet på
k. förordningen ang. lotsverket. Den nu (1911)
gällande är gifven 15 febr. 1881, men har sedan
dess flera gånger ändrats i vissa delar. Den senaste
ändringen trädde i kraft 1 maj 1911. De viktigaste
bestämmelserna uti lotsförordningar äro följande. För
fartyg i främmande stats tjänst skall kronolots
anlitas i alla de i gällande lotsledsförteckning
upptagna lotslederna och öfriga inomskärs belägna,
af lotsen kända farleder, som passeras. När annat
fartyg ankommer från eller afgår till utländsk ort,
skall kronolots anlitas för fartygets vägledning i
alla de i lotsledsförteckningen upptagna lotsleder och
öfriga inomskärs belägna, af lotsen kända farleder,
som passeras, i förra fallet från öppen sjö eller
riksgränsen till första lossnings- eller lastningsort
äfvensom till plats, som anlöpes för uppläggning
eller för inhämtande af order, oafsedt om fartyget
varit destineradt till
eller inklarerats vid annan svensk ort, och i senare
fallet från sista lastningsorten eller, om fartyget
är barlastadt, från sista afgångsorten till öppen sjö
eller riksgränsen. Som fartyg anses ock lastpråm. Från
skyldighet att anlita kronolots befrias dels svenska
kronans fartyg, dels nedannämnda fartyg, såväl svenska
som sådana utländska, hvilka traktatsenligt skola
vara med svenska fartyg likställda, nämligen: fartyg,
hvars afgiftspliktiga dräktighet icke öfverstiger 40
ton, såframt det icke bogserar lotspliktigt fartyg;
ångfartyg, som gör regelbundna resor endast mellan
svenska och danska orter vid Öresund, äfvensom
isbrytarfartyg, då det användes för isbrytning;
fartyg på resa mellan svensk ort och utländsk plats,
belägen vid Östersjön, Öresund, Belten, Kattegatt
eller Skagerack intill linjen Lindesnæs–Hanstholm,
dels när det passerar i lotsledsförteckningen
upptagen lotsled eller annan inomskärs belägen farled,
hvilken tillhör annat lotsdistrikt (se Lotsverket)
än det, hvarinom den svenska orten är belägen,
dels vid passerandet af lotsled eller annan farled i
Öregrunds skärgård, i händelse den svenska orten är
belägen n. om breddgraden för Örskärs fyr; fartyg,
som för proviantering, kolning, dödsfall ombord
eller ogynnsam väderlek går in till och därefter
direkt till sjöss ut ifrån svensk hamn eller redd,
utan att i något fall landsätta andra passagerare än
sjuka eller aflidna eller taga passagerare ombord
eller verkställa lossning eller intaga annat gods
än proviant, kol eller skeppsförnödenheter för
fartygets eget behof; fartyg, som gör resor endast
mellan svensk ort och utländsk innanför linjen
Lindesnæs–Hanstholm belägen plats, när det passerar
i lotsledsförteckningen upptagen lotsled eller annan
farled för lotsning, hvarigenom fartyget under det
löpande kalenderåret erlagt fulla lotsafgifter tio
gånger, om det är ångfartyg eller lastpråm, och sex
gånger, om det är segelfartyg, med iakttagande att, om
lotsledens ändpunkter sammanfalla med ändpunkterna af
lotsled i motsatt riktning eller lotsleden till hela
sin längd utgör en del af annan i motsatt riktning
gående lotsled, lotsafgifterna skola ha erlagts
angifvet antal gånger antingen i endast en riktning
eller ock sammanlagdt i båda riktningarna; fartyg,
som vid resa för att idka fiske eller annan fångst
på hafvet utgår eller utgått från svensk hamn och
hvars afgiftspliktiga dräktighet icke uppgår till
130 ton; befrielse åtnjutes dock icke af fartyg,
som under resan anlöper utländsk hamn, såframt ej
detta sker allenast för fartygets utrustning eller
för att bereda eller afsätta den under resan gjorda
fångsten. I vissa fall kunna lotspenningarna utgå
med allenast hälften af det belopp, som eljest bort
utgöras. Under benämningen ångfartyg inbegripes
hvarje fartyg, som för sitt framdrifvande är
försedt med maskineri. Förutom en mängd bestämmelser
rörande lotsningstjänsten och därmed samhörande
förhållanden samt beträffande fyrar, båkar och andra
säkerhetsanstalter för sjöfarten, innehåller den
s. k. lotsförordningen dessutom stadganden rörande
fyr- och båkafgiften (se d. o.).
U. G.

Lotsgös. Se Gös.

Lotshemman äro sådana vid kusten belägna hemman,
hvilkas egare äro skyldiga att besörja

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:03:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0629.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free