- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1145-1146

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lotsdistrikt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Förvaltningen af sjöärendena och uppdrogs åt ett
nyinrättadt ämbetsverk, Lotsstyrelsen, åt
hvilken jämväl anförtroddes handhafvandet af
lifräddningsväsendet. Lotsstyrelsen har sedermera
flera gånger omorganiserats och instruktioner för
densamma utfärdats 15 febr. 1881, 30 nov. 1888, 14
okt. 1898 och 13 dec. 1907, med ändring 23 april
1909. Enligt den sistnämnda instruktionen har
Lotsstyrelsen öfverinseendet öfver lotsverket (se
d. o.) samt har till åliggande att vaka däröfver,
att lotsverket tillhörande inrättningar och anstalter
af alla slag behörigen vidmakthållas samt att de
säkerhetsanstalter för sjöfarten, som af kommuner,
korporationer eller enskilda blifvit med vederbörligt
tillstånd inrättade, varda i fullständigt skick
underhållna och ordentligen betjänade; att med
uppmärksamhet följa de förhållanden, som betinga
utvidgning eller förändring af ifrågavarande
inrättningar och anstalter samt därom besluta eller, i
vissa fall, öfverlämna frågan till K. M:ts pröfning;
att utfärda lotstaxor; att förvalta de för lots-
och fyrinrättningen samt för lifräddningsanstalterna
anvisade medlen; att bestämma ang. utprickning och
belysning af allmänna farleder och hamnar i riket
m. m.

Lotsstyrelsen utgöres af en chef med (sedan
1888) titeln generallotsdirektör (han kallades
förut lotsdirektör) samt 3 ledamöter, af
hvilka en är öfverfyringenjör och chef för
fyringenjörkontoret, en chef för lotsbyrån och en
chef för kanslibyrån. Dessutom finnes i styrelsen en
extra ledamot, som har sig anförtrodd handläggningen
af ärenden rörande kustsignalväsendet m. m. Vid
Lotsstyrelsen äro anställda som tjänstemän af
andra graden 2 fyringenjörer, 1 sekreterare och 1
kamrerare samt af första graden: 1 verkmästare, 1
materialförvaltare, 1 registrator, 2 revisorer och 1
kassör. Vid de nuv. (1912) befattningsinnehafvarnas
afgång skola dock kamrerar- och kassörsbefattningarna
sammanslås till en tjänst. Styrelsen eger dessutom
att i mån af behof anställa extra fyringenjörer,
andra tekniska biträden, amanuenser, e. o. tjänstemän
och vaktbetjänte. Generallotsdirektören,
öfverfyringenjören och chefen för kanslibyrån utnämnas
af K. M:t. Chefen för lotsbyrån förordnas af K. M:t
på viss tid eller tillsvidare, men kan efter minst
3 års tjänstgöring af generallotsdirektören anmälas
till erhållande af nåd. fullmakt. Öfriga befattningar
sökas och tillsättas i sedvanlig ordning, hvarvid
fyringenjörerna, sekreteraren och kamreraren erhålla
k. fullmakt, fyringenjör dock först sedan han i 2
år tjänstgjort som extra eller t. f. fyringenjör,
och öfriga ord. tjänstemän af Lotsstyrelsen utfärdad
fullmakt, verkmästaren dock först sedan han på
förordnande uppehållit befattningen i 2 år.
U. G.

Lotstaxa. Se Lotspenningar.

Lotstvång. Se Lotsverket.

Lotsverket, sammanfattningen af lots- och
fyrinrättningarna samt lifräddningsanstalterna för
skeppsbrutna å rikets kuster jämte den till samma
inrättningar hörande personalen. Under medeltiden
utöfvades lotsyrket i Sverige af hvem som helst mot
ersättning enligt öfverenskommelse. I flera stadslagar
förekommo dock stränga ansvarsbestämmelser för
"ledsagare", som satte fartyg på grund eller visade
sig vara okunniga om vägen.
I Kalmar fanns ett särskildt gille eller skrå af
"styrmän", hvilket skrå bestridde långlotsning till
Köpenhamn, Lybeck, Danzig, Stockholm m. fl. orter;
detta skrå var så högt ansedt, att t. o. m. frälsemän
sökte och vunno inträde i detsamma. Gustaf Vasa
ålade allmogen vid kusterna att aflöna "styrmän"
(se Lotshemman) för rikets örlogsskepp. För
den allmänna sjöfartens behof fanns dock ingen
ordnad lotsinrättning förrän under senare hälften
af 1600-talet. Genom 1667 års sjölag infördes
s. k. lotstvång, i det att sjöfarande förklarades
skyldiga att anlita lots för sin vägledning, hvarjämte
genom flera andra förordningar stadgades förbud för
"besökare" (tjänstemän) vid sjötullen och andra
att lotsa. Några år senare fick lotsväsendet sin
första stadgade organisation genom inrättandet af
lotsdirektörsämbetet. Urspr. medförde lotsverket
inga kostnader för staten, emedan lotsarna erhöllo
sin aflöning dels af lotshemmanen, dels genom
sin förtjänst på lotsningen, samt allmogen i
kusttrakterna allt intill 1827 hade till åliggande
att bekosta farledernas utprickning i stället för den
väghållningsskyldighet, som ålåg allmogen i öfrigt. I
k. br. af 12 jan. 1757 förklarades, att "Kronan aldrig
varit och dädanefter aldrig kunde blifva" belastad
med kostnaderna för prickar. Dessutom bekostades de få
fyrar, som i forna tider funnos, af enskilda personer,
som därför egde att uppbära afgift af passerande
fartyg. Då det sedermera befanns nödvändigt, att
staten underhöll fyrar och sjömärken på land, tillkom
fyr- och båkafgiften (se d. o.), hvilken, såsom en
beskattning ålagd en viss näring till dess egen nytta,
alltid varit ställd till K. M:ts fria disposition,
dock endast för lotsverkets ändamål. Ofvannämnda
afgifter, som inkasseras genom tullverkets försorg,
tillförde 1910 lotsverkets kassa omkr. 1,850,000
kr. Ehuru fyr- och båkafgiften urspr. var afsedd
att användas till uppförande och underhåll af fyrar
och båkar m. m., har under senare tider omkr. 1/4
af densamma årligen användts för lotsväsendet,
lifräddningsstationerna och utprickningen.

Ang. lotsverkets organisation och hufvudsakliga
verksamhet äro stadganden meddelade dels i
den s. k. lotsförordningen (se d. o.), dels
i tjänstgöringsreglementet för lotsverket,
bägge af 15 febr. 1881. Lotsförordningen reglerar
förhållandena mellan lotsverket och den allmänna
sjöfarten beträffande afgifter, skyldigheter
m. m. Tjänstgöringsreglementet bestämmer den vid
lotsverket anställda personalens allmänna åligganden
och dess förhållanden till lotsverkets öfverstyrelse,
Lotsstyrelsen (se d. o.). Fr. o. m. 1905 äro
rikets kuster och närliggande farvatten med
afseende på där belägna lots- och fyrplatser samt
lifräddningsstationer indelade uti 6 lotsdistrikt.
Distrikten ha nedanstående benämningar och
utsträckning: Öfre norra lotsdistriktet, omfattande
kusterna af Norrbottens och Västerbottens län; Nedre
norra l.
, omfattande kusterna af Västernorrlands,
Gäfleborgs och Uppsala län samt af Stockholms
län intill Väddö sockens norra gräns: Mellersta l.,
omfattande Stockholms skärgård med tillhörande kuster
från Väddö sockens norra gräns till gränsen mellan
Bälinge och Tystberga socknar i Södermanlands län,
sjöarna Mälaren och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0631.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free