- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1149-1150

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lotsdistrikt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1149

Lotteri

1150

vudformer: klasslotteriet och nummerlotteriet. Vid
Uasslotteriet - äfven kalladt holländska lotteriet
på grund däraf, att det hufvudsakligen fått sin
utbildning i Holland, hvarest det med synnerlig ifver
bedrifvits - äro insatser och vinster till såväl
antal som storlek på förhand bestämda. Dock säljas
icke allenast hela, utan äfven halfva, fjärdedels
och åttondels lotter. Dragningen försiggår dessutom
icke på en gång, utan i flera terminer ("klasser"),
och spelaren eger därvid att i vissa stadgade andelar
inbetala sin insats eller ock att, med af bry tände
häraf, afstå från spelets fortsättande. Därigenom
att den eller de största vinsterna sparas till den
sista dragningen, eggas dock spelarna att hålla
ut till slutet. Sammanräknade uppgå vinsterna
till samma belorn) som de salu-bjudna lotternas
försäljningssumma, och såsom spelande för osålda
lotter ingår lotteriets anord-nare. Genom afdrag af
vissa procent stundom ända till 20, på de utfallande
vinsterna betäcker den senare icke allenast
sina förvaltningskostnader vid lotterirörelsen,
utan bereder sig därjämte en ansenlig vinst. -
Nummerlotteriet, tidigast förekommande i Genua,
hvarför det äfven plägar kallas genuesiska lotteriet,
är till sin uppkomst och utbildning att leda tillbaka
till de regler, som fordom iakttogos vid förnyelse
af stadens råd. Därvid ID gingo nämligen fem nya
ledamöter; och då dessa i sista hand utsagos på
det sätt, att ur 90 namn 5 utlottades, gaf detta
anledning till vadslagning. I öfverensstämmelse med
detta lotteris historiska traditioner, har spelaren
här endast att välja mellan numren l till och med 90,
och bli vid dragningen 5 nummer uttagna. Men inom
vissa stadgade maximi- och minimigränser eger spelaren
att på de af honom tagna numren våga, hvilken insats
han vill. Huruvida dragningen skall lämna honom vinst
eller nit, beror därpå, om bland de dragna numren
det eller de af honom valda återfinnas. Detta är det
enklaste spelsättet (enkelt utdrag). Men äfven andra
gifvas. Spelaren kan nämligen icke blott hålla på
ett visst nummer, utan äfven på dess utkommande i
en viss ordning, således som det första, det andra
etc. (bestämdt utdrag). Ytterligare kan han icke
allenast spela på flera särskilda nummer hvar för sig,
utan äfven våga sin insats på att vid dragningen två
(amb), tre (tern), fyra (kvatern) eller fem (kvintern)
bestämda nummer på en gång skola utkomma, och det vare
sig utan eller med angifvande af en viss ordning dem
emellan (enkel och bestämd amb, tern etc.). Genom
erläggande af flera särskilda insatser bereder
sig spelaren dessutom rätt att samtidigt fresta
flera af dessa olika slags spelsätt. Vinsterna
ut?å i förhållande till storleken af insatserna,
nämligen så, att de senare mångdubblas efter vissa
i lotteriplanerna tillkännagifna normer. Härvid ökas
naturligtvis vinsterna, allteftersom sannolikheterna
med det valda spelsättet ställa sig för spelaren
mindre fördelaktiga. Vinsterna äro alltså vid
bestämdt utdrag högre än vid enkelt och stegras,
allteftersom spelaren i st. f. att spela på allenast
ett nummer för sig gör sin insats på amb, tern,
kvatern ellei kvintern. Den förespeg-lade vinsten
ställer sig dock alltid vida under hvad den enligt
sannolikhetsberäkningen rätteligen borde vara. Här,
liksom vid klasslotteriet, offentliggöres

dragningens resultat genom lotterianordnaraas försorg
(lotterilistor).

Lotterier synas icke ha varit alldeles obekanta
för en äldre tids samfund. Åtminstone veta vi,
att vid saturnaliefesterna i Kom något liknande
förekommit. Under romerska kejsardömets dagar
anordnade flera af kejsarna, bl. a. Nero och
He-liogabalus, vid firandet af större fester
lotterier för folket. De moderna lotteriernas
uppkomst förskrif-ver sig dock närmast från den
senare medeltiden. Särskildt gäller detta i fråga
om förutnämnda penninglotterier. I början voro
lotterierna, i synnerhet penninglotterierna, dock ej
särdeles väl sedda af statsmyndigheterna. De första
medgif-vanden, som gjordes af de senare, egde rum
i form af undantag, som för tillfället beviljades
till förmån för bestämda välgörande eller nyttiga
ändamål. Så skedde i England 1569 samt i Frankrike
1539 och 1572. Senare sökte dock regeringarna att
draga en mera stadig fördel af penninglotterierna. Det
tilläts nämligen att upprätta sådana, som voro afsedda
att bestå för en längre framtid. Detta skedde dels
till uppmuntran af vissa som allmännyttiga ansedda
företag, dels mot en viss till statskassan ingående
afgift. Ja mot slutet af 17CO-talet blef det alltmera
allmänt, att staterna för egen räkning upprättade
penninglotterier i form af statsanstalter. På grund
af den fördärfbringande verkan, som lotterispelet
utöfvar i moraliskt hänseende, i synnerhet på den
fattigare befolkningen, ha dock i nyare tider yppats
sträfvanden att helt och hållet af skaffa lotterierna,
framför allt penninglotterierna. Denna rörelse har i
främsta rummet vändt siff mot nummerlotteriet. Detta,
af genue-serna 1620 första gången bedrifvet som
statsanstalt och af dem efter hand infördt på
en mängd platser, blef slutligen just den form,
hvarunder statslotterierna allmännast förekommo. Att
det härvid föredrogs, berodde därpå, att det genom
sin inrättning både framlockade äfven de minsta
besparingar och tillät nästan obegränsade insatser,
hvartill ytterligare kom, att det, under fördöljande
af de spelandes ringa utsikter till ett lyckligt
utfall af spelet, för en dylik händelse ställde
ofantliga vinster i utsikt och sålunda kraftigt
eggade spel-ifvern. Men just på grund af dessa
omständigheter var det också nummerlotteriets
öde att i främsta rummet falla för ifrågavarande
reformatoriska rörelse. Mångenstädes har man dock ei
stannat därvid, utan under upphäfvande af bestående
statslotterier öfver dem uttalat en förkastelsedom
utan afseende på deras form (i Endand 1826, i
Belgien 1830 och i Frankrike 1836). I sammanhang
härmed har man utfärdat ett allmänt förbud mot att
hålla lotteri till allmänhetens begagnande samt
låtit det bero på myndigheterna att för särskildt
fall medge undantag. Dylik tillåtelse skall då
allenast lämnas till understödjande af nyttigt eller
välgörande företag, hvarförutom ofta ytterligare
förordnats, att det i allt fall icke må ske till
förmån för penninglotterier. Där man på grund af
äldre privilegier eller andra omständigheter åter
låtit lotteriet och särskildt penninglotteriet bestå,
påträffas likväl dels stränga straffbestämmelser såväl
mot dem, hvilka inbjuda till deltagande i utländska
lotterier, som äfven stundom mot dem, hvilka spela
på dessa, dels ock stadganden om be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0633.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free