- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1159-1160

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lotterilista ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spridning erhöllo dock följande arbeten:
An encyclopædia of gardening (7 upplagor 1822–41; äfven öfversatt till tyska),
An encyclopædia of plants (1829; 2:a uppl. 1841) och
Arboretum et fruticetum britannicum (8 bd, 1838).
1826–43 utgaf L. tidskriften "The gardener’s magazine".

C. G. D.

Loudun [lodö’], arrondissemangshufvudstad
i franska dep. Vienne (Poitou). 4,096 inv.
(1901; som kommun 4,615 inv.). College
och bibliotek. Fabrikation af spetsar,
snörmakeriarbeten och landtbruksredskap. Handel
med vin och landtmannaprodukter.

J. F. N.

Lou Felibrige [lo felibri’dṡe]. Se Feliber-förbundet, sp. 5.

Lougen [laugen], älf. Se Laagen.

Lough [låch], ir., motsvarar gael. loch och
wales. llwch, insjö, hafsvik.
L. Allen [ä’lən]. Se Allen 2. –
L. Corrib [kå’rib]. Se Corrib. –
L. Derg [də’g]. Se Derg. –
L. Foyle [fåi’l]. Se Foyle. –
L. Leane [li’n]. Se Killarney.

Loughborough [la’fbarə], stad i engelska grefsk. Leicester,
vid Trents biflod Soar. 21,508 inv. (1901). Latinskola (från 1495),
kommunalt bibliotek. L. är ett af hufvudsätena för strumpväfveriet
samt har f. ö. ett klockgjuteri och maskinverkstad.

J. F. N.

Loughton [lau’tn], stad i engelska grefsk. Essex. 4,730
inv (1901). Mycket besökt af londonbor på söndagar på grund af
sitt läge nära Epping-skogen.

J. F. N.

Louhans [loã’], arrondissemangshufvudstad i franska
dep. Saône-et-Loire (Bourgogne), vid Seille, en biflod
till Saône. 3,216 inv. (1906). Kommunalt college och
college för flickor. Handel med landtmannaprodukter m. m.

J. F. N.

Louhi [lå’ohi], i Kalevala (se d. o.) namnet på
Pohjolas mäktiga och trollkunniga härskarinna,
som framför allt uppträder i striderna om Sampo
och förföljer Sampos röfvare bl. a. i gestalten
af en örn med hundra män under vingarna och
tusen på stjärten. I folkets egna runor äro de
ursprungligare namnformerna Lo’uhiatar, Lo’viatar
etc. vanligare. Namnet synes betyda "en i hypnotisk
dvala fallande, kvinnlig schaman", och hela denna
figur uppträder hos folket mest i besvärjelser.

K. B. W.

Louis [loi], fransk namnform för Ludvig;
förkortning af louisd’or (se d. o.).

Louis [loi], Antoine, fransk militärläkare,
f. 1723, d. 1792, blef 1743 regementskirurg,
1757 kirurg vid Charitésjukhuset i Paris och 1764
kirurgiska akad:s ständige sekreterare. L. utöfvade
omfattande litterär verksamhet och var en
af 1700-talets snillrikaste kirurger. Framför
allt var hans långvariga arbete som kirurgiska
akad:s sekreterare betydelsefullt. Han är känd
äfven genom sin andel i konstruktionen af ett
afrättningsinstrument, louison l. louisette,
sedermera kalladt giljotin (se Fallbila).

R. T–dt.

Louis [loi], Pierre Charles Alexandre, fransk läkare,
f. 1787, d. 1872, blef 1813 med. doktor, arbetade
flera år vid Charitésjukhuset, var senare läkare vid
Hôpital de la pitié och Hôtel-Dieu. L. inlade både
som lärare och forskare betydande förtjänster. Hans
viktigaste arbeten äro

Recherches anatomiques, pathologiques et thérapeutiques sur la phthisie (1825) och
Recherches sur la maladie connue sous les noms de fièvre typhoide etc. (1829).

R. T–dt.

Louis d’argent [loi darʃã’], fr. (eg. "Ludvig i silfver"), franskt mynt. Se Écu.

Louisd’or [loidår], fr. (eg. "Ludvig i guld";
vanl. förkortadt till endast louis). 1. Ett franskt
guldmynt, som präglades första gången under Ludvig XIII, 1640,
och senast 1795. De äldsta

illustration placeholder
Dubbel louisd’or (förminsk. till 2/3), slagen för Ludvig XIII.


louisd’orerna buro på åtsidan konungens bröstbild
och på frånsidan ett kors af 4 eller 8 liljor
(se fig.). Under Ludvig XV pryddes frånsidan med
ovala sköldar; under Ludvig XVI visade den sköldar
med hörn. Den sistnämnda sorten, med liljor och
Navarra-vapnets kedjor i sköldarna, kallas vanligen
louis neufs. Af de nämnda sorterna funnos äfven
dubbla l. dubloner. Louisd’or-sorter med speciella
namn äro bl. a. de Noailles, Mirliton, Chevalier
(l. Croix de Malte) och Louis au soleil. Antalet
louisd’orer, som slogos af en mark (22 karats) guld,
växlade vanligen emellan 30 och 37 1/2. De äldstas värde
var 10 livres. 1726 fastställdes sköld-louisd’orens
värde till 24 livres tournois. Med francens införande
(definitivt 1803) trädde 20-fr.-stycket i louisd’orens
ställe. – 2. Allmän benämning på åtskilliga tyska och
danska mynt af 5 guldthalers värde, bl. a. Georgsd’or,
Ernst-Augustd’or, Christiansd’or, Frederiksd’or. Jfr
Adolfsd’or.

Louis-douze [loi doṡ], fr. Se Ludvig den tolftes stil.

Louise [loiṡ], fransk namnform för Lovisa.

Louise Antoinette Marie [loiṡ ãtωanä’t mari].
Se Lovisa, f. d. kronprinsessa af Sachsen.

Louise de Savoie [loiṡ də savωa’]. Se Lovisa af Savojen.

Louise Marie [loiṡ mari], polsk drottning.
Se Lovisa Maria.

Louise Marie Amélie [loiṡ mari aməli].
Se Lovisa, prinsessa af Sachsen-Koburg och Gotha.

Louisenlund [loiṡen-], gods i preussiska
prov. Schleswig-Holstein, 9 km. ö. om staden
Schleswig, vid Sliens södra strand, var urspr.
ett tegelbruk och omtalas som sådant ("tegelhof")
1543. 1770 skänktes det af danske konungen Kristian
VII till hans syster Louise (f. 1750, d. 1831) och
hennes gemål, prins Karl af Hessen, samt fick sitt
nuv. namn. Efter prins Karls död 1836 tillhörde
L. hans dotter Lovisa Karolina, hertiginna af
Glücksborg, konung Kristian IX:s moder (d. 1867). I
trädgården finnas två märkliga runstenar uppresta.

E. Ebg.

Louisette [loiṡä’t]. Se Fallbila och Louis, A.

Louisetårta (ty. Luisen-torte], uppkallad efter
drottning Luise, se Lovisa, drottning af Preussen)
kan kallas en af de tyska nationalrätterna. Den göres
af sockerdeg med smör, mandeltårtdeg,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0638.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free