- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1161-1162

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Louis Ferdinand ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1161

Louis Ferdinand-Louisiana

marängmassa, kräm, syltade frukter och
marmelad. Tårtan öfverdrages med kirchwasserglasyr
cch dekoreras med marängtoppar.

Louis Ferdinand [loi]. Se Ludvig, tyska furstar.

Louisiade-arkipelagen [15-isi-ä’d-], af infödingarna
kallade Mäss i m s, en grupp af ett 80-tal små öar
och korallref framför Nya Guineas sydöstra ända. Den
består ai tre större öar: S : t Aignan 1. Misima
(275 kvkm., 3;000 inv.), Sydöstön 1. Tagula (805
kvkm.), Duba (770 kvkm., 1,200 inv.) och ett antal
små öar. Inalles 2,200 kvkm. Med undantag af några
korallöar äro alla öarna höga och bergiga samt täckta
med yppig vegetation. Infödingarna äro papuaer och
kannibaler, ögruppen upptäcktes 1606 af Torres,
hvilken betraktade den som en del af Nya Guinea, och
namngafs af Bougainville 1768; men först Owen Stanley
fann 1848, att det var en särskild arkipelag. I början
af 1885 togos öarna i besittning af engelsmännen.
J- F- N.

Louisiana [lōīṡiä’nə]. 1. En af Amerikas förenta
stater, kring Mississippis nedersta lopp och mynning,
gränsar i s. till Mexikanska viken (sydligaste
punkten under 29° n. br.), i v. till Texas (gräns:
Sabinefloden och 94° v. lgd), i n. till Arkansas
(gräns 33° n. br.), i ö. till staten Mississippi,
mot hvilken gränsen utgöres af floden Mississippi,
till 31° n. br., därefter denna parallellcirkel och
slutligen af kustfloden Pearl river. 125,625 kvkm.,
hvaraf 8,000 kvkm. vatten. L. tillhör helt och hållet
Mississippis aflagringsområde, är nästan alltigenom
en alluvialslätt med en medelhöjd af 23 m. och når
endast i nordvästra delen en höjd af 122 m. Omkr. 70
proc. af landet ligga lägre än 30 m. och nära 25
proc., d. v. s. hela kustområdet, lägre än 3 m. Detta
område öfversvämmas af hvarje våldsammare springflod
och af vattendragens vårflöden. Sydvästra delen är ett
präriland, det öfriga är mest ett skogland med mycket
artrik träd- och buskvegetation (sumpcypresser,
vide, tupelos, Nyssa multiflora), magnolior,
lager, plataner, ekar etc. samt på torrare ställen
Diospyros-arter, lönn, alm och barrträd. De äldsta
aflagringarna tillhöra krittiden och finnas i en zon,
som börjar mellan Red river och Washita river samt i
sydöstlig riktning drager ned mot Vermilion bay. Där
finnes på flera ställen bergsalt. Den nordligaste
delen af slätten är af tertiär ålder, det öfriga, som
nämndt, kvartärbildningar. Den öfver 2.000 km. långa
kusten har en mängd vikar (Vermilion, Atchafalaya bay,
Timbalier bay, Lake Borgne m. fl.) och garneras af
många sjöar, ett slags laguner med bräckt vatten,
som faller och stiger med ebb och flod (Sabine,
Calcasieu, Pontchartrain m. fl.). Nedanför
Baton Rouge äro Mississippis stränder så låga,
att man genom dammar (levees) måste skydda landet
mot öfversvämning. Första anläggningen af de 1,200
km. dammar, som finnas längs Mississippi inom staten,
representerar en utgift af 43 mill. doll. Ingen stat
i unionen har så många vattendrag som L. Mississippi
dels följer östra gränsen med serpentinartadt lopp,
dels genomströmmar landet i sydöstlig riktning; hela
dess längd inom eller på gränsen af L. är omkr. 950
km. Nedanför Red
river börjar den sända mynningsarmar (bayous) ut
till hafvet. Den upptager inom staten den stora Red
river (se d. o.) och många smärre tillflöden. Bland
Red rivers bifloder är Washita störst. Af andra
floder märkas Pearl river ö. och Sabine river v. om
Mississippi, båda gränsfloder, den förra segelbar
under 612 km., den senare under 586 km. Inalles har
staten 6,000 km. flod- och kanalvägar. Utom de förr
nämnda kustsjöarna finnas många andra; de största
äro Grand lake i deltaområdet och Caddo samt Red
river lake i nordvästra delen af staten. Klimatet är
halftropiskt och ovanligt jämnt. Medeltemperaturen
för året varierade under perioden 1888–1906 mellan
21° C. i Port Eads längst i s. ö. och 18,5° i Lake
Providence i n. ö. Medeltemperaturen för juli är
öfver hela staten 27–28° och för januari mellan 8°
och 13°. Äfven de kallaste orterna äro fullständigt
frostfria 8–9 månader, och i kusttrakterna förekommer
frost endast några dagar hvarje år. Nederbörden
är störst i s. ö. och aftager mot n. v. I New
Orleans är den i medeltal 1,463 mm. och för hela
staten 1,400 mm. Sommaren är mera regnrik än någon
annan årstid. Ett lätt snöfall är icke ovanligt
i norra delen, men i söder faller snö ej oftare
än en gång hvart tredje eller femte år. Orkaner
(hurricanes) förekomma ofta på hösten, ibland
åtföljda af förödande stormfloder. Malariafebern är
allmänt utbredd; gula febern uppträder numera mindre
ofta än förr. Växtvärlden är subtropisk med många
alltid gröna arter. Palmer, cypresser, magnolior,
epifyter i stor mängd, men äfven ask, ek och flera
Pinusarter karakterisera L:s skogar, hvilka äro
de vackraste i sitt slag, som unionen ännu har. I
kuststräckan träffas såsom allestädes inom tropikerna
mangroveträd. Af odlade växter intager bomullen första
rummet, därefter sockerröret, ris, spannmål, batater,
frukter af olika slag, särskildt apelsiner. Af
inhemska djurarter förekomma bl. a. svarta björnen,
varg, panter, opossum, vilda kattor, alligatorer,
sköldpaddor, skallerormar och mockasinormar, örnar,
ugglor, pelikaner, moskiter och en mångfald arter
myror. Bland husdjuren är mulåsnan viktigast; den
passar för landet bättre än hästen. Af mineralier har
L. salt, svafvel, brunkol och gips; äfven förekommer
petroleum.

L:s hufvudnäring är jordbruket, hufvudsakligen i
form af plantageodling. Inom jordbruksförhållandena
skedde en fullständig omstörtning genom slafvarnas
frigörande, ty därigenom utarmades en stor mängd
plantageegare, hvilket medförde en regress inom
näringen. Under senare tider har denna dock åter
höjt sig. De viktigaste landtbruksprodukterna voro
1909 majs (18 mill. hl.), ris (4,5 mill. hl.) och
sockerrör. (Det i L. tillverkade rörsockret, 1908
340,000 ton, är allt rörsocker, som tillverkas inom
unionen.) Bomullsskörden lämnade 260,570 balar (å 180
kg.). Hafre, potatis och tobak odlas väl, men icke
i större skala: 1908 voro endast 40 har planterade
med tobak. Staten har vidare stor afkastning af sina
vidsträckta skogar. Äfven fisket är af betydelse,
speciellt ostronfisket, enär hela kusten omges af
ostronbankar. – Af petroleum erhöll man 1908 nära 11
mill. hl. och af bergsalt 947,000

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0639.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free