- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1167-1168

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Louis Ferdinand ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vistas i staden nattetid, bo på en närbelägen
höjd, Berea. L. är säte för generalguvernören öfver
Moçambique samt den förnämsta hamnen och handelsstaden
i landet och står genom engelska, franska, tyska
och portugisiska ångbåtslinjer i regelbunden
förbindelse såväl med andra östafrikanska hamnar
som med Europa. 1907 steg importen till ett värde
af 14,8 mill. kr., exporten till 10,56 mill. kr.,
reexporten till 10,24 mill. kr. och transitohandeln
till 74,7 mill. kr. De viktigaste importvarorna
äro bomull, artiklar af järn, sprit, öl och vin,
exportvarorna åter gummi, flera slags malmer, vax
och elfenben. Sin stora betydelse som handelstad fick
L. först genom anläggandet af Delagoavikens järnväg,
som började byggas 1887 och 1890 hade nått gränsen
till Transvaal (91 km.), men i juli 1895 förts
fram till Pretoria (450 km.). 1906–10 byggdes en
kortare linje, L.–Swasiland (75 km.). – L. anlades
1545 och uppkallades efter sin grundläggare.
J. F. N.

Louth [laVth]. 1. Minsta grefskapet på Irland, det
nordligaste i prov. Leinster, vid Irländska sjön. 818
kvkm. 63,402 inv. (1911; 107,657 inv. 1861). Med
undantag af norra delen, halfön mellan Carlingford
lough och Dundalkviken, som har en bergskedja af 600
m. höjd, är landet jämnt och fruktbart. Jordbruket är
ock jämförelsevis högt utveckladt. Omkr. 48 proc. af
arealen äro åkerjord. Vid kusten idkas fiske och
ostronfångst. Hufvudstad Dundalk. - 2. Stad i engelska
grefsk. Lindsey (Lincoln), genom en kanal förenad
med kusten. 9,518 inv. (1901). Vacker gotisk kyrka,
en "grammarschool" från Edvard VI:s tid. Järngjuteri
och annan industri, l o. 2. (J- F. N.)

Loutherbourg [loterbör]. Se Lutherbur g, Ph. J.

Louther hills fläu’th9 hi’ls], äfven L o w t h e r s,
en grupp af kullar i södra Skottland, mellan öfre
Clyde och Nith, 769 m. ö. h., med blygrufvor vid
Leadhills och Wanlockhead. J. F. N.

Loutze, folkstam. Se J ii n. n a n, sp. 348.

Louvain [lova’], flarn. Leuven, ty. Löwen,
arrondissemangshufvudstad i belgiska prov. Bra-bant
vid Dyle och en kanal från denna flod till Rupel,
hvarigenom staden har segelbar förbindelse med Malines
(Mecheln) och Schelde. 41,960 inv. (1909). Stadens
forna vallar, nu förvandlade till promenader, ha en
omkrets af 12 km., men en stor del af det område de
innesluta upptages af trädgårdar och planteringar. Den
nuv. befolkningen sysselsätter sig nästan uteslutande
med jordbruk. De märkligaste byggnaderna äro det 1448-
69 i sengotisk stil uppförda stadshuset (se fig.),
som i stil och dekorativ rikedom öfverträffar alla
dylika byggnader, S:t Péterskyrkan, en korskyrka
från 1400-talet, samt de s. k. hallarna, hvilka af
väf-varskrået byggdes 1317 till varumagasin, men 1679
öfverlätos åt universitetet samt ännu vittna om sina
grundläggares smak och rikedom. L. var på 1300-talet
Brabants hufvudstad samt den största och rikaste
handelsstaden i landet, med stor klädestillverkning,
som en tid skall ha sysselsatt 4,000 väf-stolar. 1378
gjorde väfvarna uppror mot hertigen af Brabant, men
besegrades, hvarefter en stor del af dem utvandrade
till England. Från denna tid

började L:s förfall. Nu är stadens klädesfabrikation
obetydlig, och hufvudsakligen tillverkas där öl
(af stort anseende i landet). L. har ett ryktbart
universitet, målarakademi, musikläroverk, stora

Stadshuset i Louvain.

bibliotek, botanisk trädgård och
naturaliesamlinsr samt ett af påfven Leo XIII
stiftadt filosofiskt institut, en läroanstalt
för politiska och sociala vetenskaper och
en för handelsvetenskaper. Universitetet, ett
katolicismens fäste, stiftadt 1426, gällde under
1500-talet för det förnämsta i Europa och besöktes
af mer än 6,000 studenter. Det upphäfdes under
franska revolutionskrigen, men återupprättades
1817 af nederländska regeringen. 1834 upphäfdes
det af belgiska regeringen, men återställdes
1835 af prästerskapet genom medel, som d^tta
samlat, och är fortfarande, liksom Bruxelles’,
ett "fritt" universitet, men kallas vanligen,
i motsats till detta, för "det katolska" och är
ett af hufvud-stöden för det konservativa partiet
i Belgien. I förening med polytekniska skolan hade
det 1909 -10 2,540 studerande. Dessutom finnas i
L. ateneum, mellanskola för gossar och flickor,
lärar-och lärarinneseminarium. - Vid L. besegrade
kcnung Arnulf nordiska vikingar 891. Staden var länge
residens för grefvarna af L., sedermera hertigar af
Brabant. (J-
F. N.) Louvel flove’1], Louis Pierre, hertigens af
Berry mördare, f. 7 okt. 1783 i Versailles, afrät-tad
7 juni 1820, lärde sadelmakaryrket. Med anledning
af de främmande arméernas invasion i Frankrike 1814
fattade han ett dödligt hat till den bourbonska
dynastien. Han begaf sig till Elba och fick vid
Napoleons stall en plats, som han lämnade först
efter slaget vid Waterloo, hvarefter han skaffade
sig en befattning vid det kungliga stallet, alltjämt
rufvande på planen att utrota bourbonerna, hvilkas
intåg i Paris under främmande protektion djupt upprört
honom. 13 febr. 1820 sårade han dödligt konung Ludvig
XVIILs brorson, her-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free