- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1171-1172

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Louvre ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1171

Louvre

1172

120 m. och ha hvar sin höga midtpaviljong med hvälfd
genomgång. Från L. utgå mot v. två (delvis dubbla)
byggnadslängor af nära 500 m. längd, nående fram
till ändpunkterna af det nedrifna Tuileriespalatset
(r T s). Namnet L. är uppkommet af mlat. Lufpara. Så
kallades ett fäste och jaktslott, hvars namn man sökt
tyda som "vargjägarnas samlingsställe" (af lat. lupus,
varg). I detta fyrkantiga fäste lät Filip II August
1204 uppföra ett kolossalt torn ("Grossa turris"),
hvilket tjänade till skattkammare och statsfängelse,
sedermera till kungligt bibliotek. (Tornets
grundvalar upptäcktes 1885.) Karl V lät 1367 draga
stadsmuren omkring denna borg (chäteau du L.) och
omskapade den till ett kungligt residensslott
i gotisk stil. Dess arkitektar - förnämligast
trapphuset - och dess konstskatter väckte samtidens
beundran. Frans I nedref emellertid tornet, började
modernisera slottet och beslöt sedermera att helt och
hållet ombygga det enligt tidens fordringar. Bygget
leddes af P. Lescot 1546-78. Från honom härröra den
nuv. Louvrekvadratens två halflängor på sydvästra
hörnet (a a), hvilka äro mästerstycken af ädel fransk
renässans, i all synnerhet fasaderna åt borggården
(jfr Lescot). På Katarinas af Medici tillskyndan
utdrog Lescot södra längan åt v. till och tillbyggde
1566 den vinkelrätt ned mot Seine löpande länga
(6), som upptager galerie d’Apollon (fig. 5). Som
fortsättning däraf lät samma regentinna anlägga
södra längan (galerie du lord de Veau, c] hän mot
Tuilerierna, som hon kort förut anlagt. Återstoden
(d] af nämnda länga tillkom under Henrik IV. Under
Ludvig XIII utvidgades Frans I:s plan så. att längorna
omkring borggården drogos ut till dubbla längden mot
den ursprungliga planen. J. Lemercier fortsatte den
af Lescot uppförda längan, ditfogade den praktfulla
Pavillon Sully (äfven benämnd Pavillon de

Fig. 2. Gamla Louvre: Pavillon Sully 1. P. de
1’horloge.

V horlog e, e, samt fig. 2) och byggde stycket
/. Återstoden af palatset omkring borggården
(ggg) byggdes från 1660 af L. Levau och Claude
Perrault. Den sistnämnde ditfogade den östra
ytterfasaden, Louvre-kolonnaden (fig. 3),
mycket ståtlig och imponerande och ett i den
franska och allmänt europeiska arkitekturen högst
betydelsefullt verk, men som alls ej stämde öfverens
med arkitekturen i palatsets äldre delar och som
drog- med sig ombyggnader, som högeligen skadade
dessa - bl. a. förändrades nu fasaden åt Seine
till (gg). Arbetena af stannade emellertid 1676,
L. användes då ej

längre som kungligt residens, men Ludvig XIV hade
sin tafvelsamling (Le cabinet du roi) ordnad där,
och efter hans död upplätos stora delar af palatset
åt akademierna och k. tryckeriet samt åt lärda och

Fig. 3. Louvre-kolonnaden.

konstnärer, hvilka där hade bostad och ateljéer. Efter
revolutionen förklarades L. genom konventets dekret af
27 juli 1793 för ett nationalmuseum. Detta riktades
inom kort med de oerhördt rika konstskatter,
hvilka som. byte från fälttågen på kontinenten
stannat i fransk ego. De flesta af dessa konstverk
måste likväl återlämnas 1815. 1805 hade Napoleon
uppdragit åt Percier och Fon-taine att återställa
och fullborda palatset. Då byggdes längan w, och
museirummen inreddes ståtligt och harmoniskt. Napoleon
III uppdrog 1852 åt Visconti och efter dennes död
(1853) åt Lefuel att färdigbygga L. Till detta skede
af palatsets byggnadshistoria höra längorna n, o,
omgifvande 6 små gårdar, samt ett par fasader (p)
närmast Tuilerierna. Dessa moderna delar af palatset
äro hållna

Fig. 4. Nya Louvre; innerfasad (finansministeriet;
n å planen), sedd från Place du carrousel (C å
planen).

i en rik och prunkande stil (se fig. 4). Detta gäller
äfven om do under republiken 1874-78 utförda delarna
(västra delen af längan utmed Rue de Rivoli jämte dess
afslutning, Pavillon de Marsån). De på planen med n
betecknade delarna af palatset inne-hafvas f. n. af
finansministeriet, och västra delen af flygeln d har
varit upptagen af Seineprefektu-ren och ända till
föregående år (1911) af kolonialministeriet. Denna
län?a skall nu, efter att ha blifvit invändigt
ombyggd, dragas in i museikom-plexen och i sin helhet
upptagas af fransk konst från 1800-talet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0644.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free