Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua / 1191-1192 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lovisa ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rade dock ett mecenatskap i större stil. För den
franska rationalistiska kulturens starka inträngande
i Sveriges andliga lif vid seklets midt har L. både
genom sina personliga egenskaper och sin
ställning haft en stor betydelse. Det svenska
hoflifvets utveckling i finess och glans med dess
icke obetydliga inflytande på nationens seder och
umgängeslif har äfven af henne befordrats – L:s
memoarer, omfattande åren 1744–62 och nedskrifna
af hennes hof marskalk grefve S. A. Piper under
drottningens ögon och efter hennes uppgifter, äro
till största delen (fr. o. m. 1755) tryckta som
bilaga till A. v. Fersens "Historiska skrifter".
Hennes bref till familjen i Preussen äro samlade och
utgifna för tiden till och med 1758 af F. Arnheim i
"Luise Ulrike, die schwedische schwester
Friedrichs des grossen. Ungedruckte briefe an
mitglieder des preussischen königshauses"
(2 bd, 1909–10).

2. L., drottning af Sverige och Norge, f. 5 aug. 1828
i Haag, d. 30 mars 1871 på Stockholms slott, erhöll
i dopet namnen Vilhelmina Fredrika Alexandra Anna
Lovisa. Genom sina föräldrar, prins Fredrik af
Nederländerna och prinsessan Lovisa af Preussen,
var hon befryndad med de äldsta furstehusen i
Europa. Uppfostrad i ett hem, där sträng ordning och
flit voro rådande, vandes hon tidigt vid allvarligt
arbete och husliga sysselsättningar. Under sin
moders personliga ledning förvärfvade hon grundliga
kunskaper, särskildt i lefvande språk och historia,
utan att därför försumma att taga närmare kännedom
om göromålen (t. ex. i mejerierna) på de furstliga
godsen. Prinsessan trolofvades 1849 med kronprins
Karl (sedermera konung Karl XV) af Sverige och
Norge. Åtföljd af sina föräldrar och sin syster,
prinsessan Maria (f. 5 juli 1841), lämnade hon Haag
8 juni 1850 och landsteg 15 i s. m. vid Biskopsudden
på Djurgården. 19 juni höll hon från Haga lustslott
sitt högtidliga intåg i hufvudstaden och firade
samma dag i Storkyrkan sin förmälning. Till minne
däraf donerade konungen och drottningen en fond med
benämning "Kronprinsessan Louises brudgåfvofond",
hvaraf den årliga afkastningen skulle 19 juni hvarje
år utdelas "åt fem obemedlade, af dygd och goda
seder utmärkta flickor", hvilka den dagen vigas
inom några af hufvudstadens församlingar. Samma år
genomreste kronprinsessan med sin gemål flera delar af
Sverige och Norge. Hennes vänliga och flärdlösa väsen
gjorde allestädes ett djupt och varaktigt intryck. 31
okt. 1851 gaf hon lifvet åt en dotter, Lovisa Josefina
Eugenia, Danmarks nuv. drottning (se Lovisa, danska
drottningar 4), och 14 dec. 1852 åt en son, Karl Oskar
Vilhelm Fredrik, hertig af Södermanland (som dog redan
13 mars 1854). Kronprinsessan kröntes till drottning i
Stockholm 3 maj 1869 och i Trondhjem 5 aug. s. å.
Redan vid sin ankomst till Norden hade hon
visat, att hvarje sträfvan efter yttre företräden var
fjärran från henne. När hon uppträdde offentligen,
såsom då hon 1866 i konungens namn öppnade den
nordiska industriutställningen i Stockholm, var det
endast en sträng pliktkänsla, som förmådde henne
öfvervinna sin böjelse för ett mera tillbakadraget
lif. Också torde det med rätta kunna sägas att, om
hon måhända gått mindre bemärkt genom lifvet, var
det därför, att hon själf så ville. På Ulriksdal,
där hon mera ostörd fick egna sig åt sin gemål och
sin dotter, var hon lyckligast. Hon delade konungens
håg att göra detta ställe till ett konstens hemvist,
och äfven hon egnade gärna en del af sin tid åt
litterära sysselsättningar. Sålunda utgaf hon
två öfversättningar, den ena från engelskan:
Vingårdsarbetare. En berättelse för dem, som
önska blifva nyttiga (1859; 2:a uppl. 1860),
och den andra från holländskan: Förstår du Fader
Vår? Några ord för de små till begagnande i
söndagsskolor och familjer</i> (1865). Drottningens
önskan var icke blott att ge spridning åt dessa
skrifter, utan jämväl att genom dessas försäljning
bereda hjälp åt några olyckliga medmänniskor. Då
det gällde att nå detta mål, sparade hon hvarken
tid, möda eller utgifter. "Femöreföreningen till
inrättande af barnhem i Lappland" (1864), "Lotten
Wennbergs fond för hjälpbehöfvande" (s. å.) och
"Drottning Lovisas understödsförening" (1866)
ha drottningen att tacka för sin tillkomst. Under
hennes särskilda hägn stodo "Kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt för sjuka barn", "Allmänna institutet för
döfstumma och blinda", "Sällskapet för inrättande
af småbarnsskolor", "Den fosterländska föreningen
till uppmuntran af själfverksamhet för framtida
oberoende", "Tysta skolan, eller uppfostrings- och
undervisningsanstalten för döfstumma barn" m. fl. I
Norge åtnjöto likaledes många barmhärtighetsverk
hennes beskydd, t. ex. "Dronning Louises asyl",
"Föreningen til fremme af kvindelig haandvserksdrift"
o. a. Alltför tidigt förlorade dessa anstalter den
välgörande och mäktiga hand, som understödde dem. I
slutet af nov. 1870 kallades hon plötsligen till
Haag för att mottaga sin döende moders välsignelse,
och några månader efter sin återkomst till Stockholm
nedlades hon själf på dödsbädden. Se "Personalier"
(af F. F. Carlson; 1871), "Strödda anteckningar ur
drottning Lovisas lif 1862–71" (af Chr. Rogberg;
1873) och "Högtidstal i k. Musikaliska akademien"
af Oscar Fredrik (1885). 1. L. S. 2. J. M–r.

Lovisa (da. Louise), danska drottningar:

1. L. af Mecklenburg, f. 28 aug. 1667, d. 15
mars 1721, dotter af hertig Gustaf Adolf af
Mecklenburg-Güstrow, förmäldes 1695 med danske
kronprinsen Fredrik (sedermera Fredrik IV).
Detta äktenskap blef icke lyckligt. 1703 ingick
konungen hemligt giftermål till vänster med Helene von
Viereck (d. 1704) och 1712 med Anna Sofie Reventlow.
L:s svartsjuka och häftiga lynne förbättrade icke
förhållandet. Af hennes 5 barn öfverlefde blott
sonen Kristian (sedermera Kristian VI) och dottern,
Charlotta Amalia (f. 1706, d. 1782) henne.

2. L. af England, f. 18 dec. 1724, d. 19 dec.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>