Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lovisa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lopp), mat., en kroklinje, som på en sfär eller
sfäroid drages så, att den skär alla genom polerna
gående cirklar (meridiancirklar) under konstant
vinkel. Den har utseendet af en spiral, som under ett
oändligt antal vindningar närmar sig polerna, utan att
någonsin uppnå dem. Den loxodromiska linjen har många
intressanta matematiska egenskaper. Den undersöktes
redan af portugisen Nuñez (1567), men först efter
differentialkalkylens upptäckt underkastades den
en utförligare behandling, särskildt af Jacques
Bernoulli och Maclaurin. - Inom navigationen spelar
loxodromen en viktig roll. Om nämligen ett skepp
ständigt rör sig i samma väderstreck, utgöres dess
väg af en sådan linje; och medelst s. k. loxodromiska
tabeller kan man för hvarje tidpunkt bestämma skeppets
longitud, om man känner den tiilrygga-lagda vägen och
riktningen. Å kartor, projicierade efter Mercators
system, representeras alla loxodromiska linjer af
räta linjer. (I- F.)
Loxodromiska tabeller, Loxodromisk linje. SeLoxodrom.
Loxokläs (af grek. loxofs, skef, och klasis,
sönderbrytande, brott), miner., en natronortoklas af
ända till 65 proc. natronfältspat (se Fal t-spat).
A. Ung.
Loxolöphodon Cope, paleont. Se Dinoceras.
Loyal [loiaja’1], fr^ Se Lojal.
Loyalty-öarna [låi^lti-], fr. lies Loyauté, fransk
ögrupp i Stilla hafvet, 110 km. ö. om Nya Kaledonien,
som består af 3 större och flera mindre öar, alla
korallöar, hvilka uppstått jämförelsevis sent
och ingenstädes äro högre än 75 m., och omfattar
jämte de obebodda Beaupré-öarna 2,743 kvkm. De
största öarna äro Uea 1. H a l g a n, 292 kvkm.,
Lifu 1. Chabrol, 1,668 kvkm., och M a re 1. Nengoné,
768 kvkm. Grunden är betäckt med ett tunt jordlager,
som medger odling af jams, taro, bananer samt något
bomull. Infödingarna, omkr. 20,000, äro melanesier,
närmast besläktade med ny-kaledonierna, som de likna
i vildhet och stridslust. De voro förr kannibaler, men
ha omvändts till kristendomen af engelska och katolska
missionärer. Förvaltningens säte är Lifu. Öarna
upptäcktes 1795 af engelsmannen Räven och annekterades
1864 af fransmännen. (J- F. N.)
Loyauté [Iwajåte], fr., egenskapen att vara lojal
(se d. o.).
Loyola [låjå;la], I g n a t i u s, jesuitordens
stiftare, hette Inigo Yånez de Onaz y Loyola, men
har genom en gammal egendomlig sammanblandning med
namnen på hans första spanske följeslagare Lopez och
Reinalde kommit att i den historiska litteraturen
(ännu 1911 allmänt) gå under det oriktiga namnet
Inigo Lopez de Recalde y Loyola. Astrain har påvisat
misstaget. Se om L. vidare Jesuitorden. Hj. H-t.
Loyson [Iwaså7], Charles, fransk predikant, mera
känd under sitt munknamn, P er e H y a-cinthe
[pär iasä’t], f. 10 mars 1827 i Orleans, blef
prästvigd 1849 och karmelitmunk 1861. Beskyddad af
den frisinnade ärkebiskop Darboy, predikade L. 1865
med glänsande framgång i fastan från Notre-dames
predikstol. Misstänkt för liberala tendenser, blef han
efter ett uppseendeväckande offentligt bref bannlyst
med det större bannet 1869. L. gifte sig 1873 med en
amerikanska, som han om-
vändt till katolicismen. Han slöt sig en tid till
"gammalkatolikerna", öppnade därefter 1879 i Paris
en "gallikansk" kyrka samt har sedan 1890-talet
uppträdt på olika platser som predikant och
föreläsare. L. fasthåller vid katolicismen, men önskar
den reformerad. Han yrkar, att ofelbarhetsdogmen
må förkastas, att modersmålet nyttjas i kult och
bibelläsning, att prästerna få rättighet att gifta
sig, att biskoparna må väljas af prästerskapet och
för-samligen samt att bikten må bli fri. L. har äfven
gjort sig till målsman för enhetssträlvan-den dels
mellan kristna kyrkor, dels mellan monoteister af
olika religioner. Han har utgifvit bl. a. La société
civile dans ses rapports avec le christianisme (1867),
Mön testament (1893), Christianisme et islamisme
(1895) samt predikningar. L. är en af Frankrikes
största andliga talare. N. S.
Lozano riåtha’nå], Cristöbal, spansk skald,
f. omkr. 1618 i Hellin (Albacete), d. omkr. 1660,
kaplan i Toledo, var af sin samtid högt uppburen
för sina väl träffade tidsmålningar, som vittna om
liflig fantasi, god observation och mindre vanlig
karakteristik. L:s språkbehandling var ett mönster af
elegans för den dekadansperiod, som kännetecknade
Filip IV:s tid. L:s mest populära arbeten äro
Soledades de la vida y desempanos del mundo, som
inledde fem komedier på vers (Los amantes portugueses,
En mujer venganza honrosa, Los tra-bajos de David,
El estudiante de dia y galan de noche och Herodes
Ascalonita], en samling af 13 romaner och berättelser
under titel Las serafinas och Las persecusiones de
Lucinda, vidare Los reyes nuevos de Toledo (1667),
David perseguido y alivio de lastimados, ett slags
romantiserad historia, och predikosamlingen El
rey penitente David. Som förebilder hade L. dels
Cervantes’ "Novelas ejem-plares", dels Boccaccios
"Decamerone". L. är intagen i Spanska akademiens
"Catålogo de auto-ridades de la lengua".
Ad. H-n.
Lozére [låsär], departement i sydöstra Frankrike,
bildadt af näst m hela det forna landskapet Gévaudan
samt delar af prov. Languedoc. 5,180 kvkm. 128,016
inv. (1906), hvaraf omkr. 20,000 protestanter. L. är
ett bergland och har den största medelhöjden af alla
franska departement. Det har sitt namn efter de till
Cevennernas centralmassa hörande Lozérebergen, som
fylla södra och östra delen af dep. och nå sin största
höjd i Pic de Finiels (1,702 m.). I hydrografiskt
hänseende hör L. till Loires, Garonnes och Rhöces
flodområden. Till följd af landets höjd är klimatet
kallare, än man af breddgraden kunde vänta. Jordbruket
är därför föga utveckladt; råg, det förnämsta sädet,
skördas knappt till husbehof; rikare är skörden
af potatis och kastanjer, af hvilka senare mycket
utföres. Boskaps- och i synnerhet får-skötseln är
mycket betydande. Dep. är rikt på mineral, men med
undantag af silfverhaltig bly-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
