- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1233-1234

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ludi magister ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1233

Ludolfingerna-Ludvig

1234

L:s förnämsta verk äro Lexicon oBthiopico-latinum
. (1661; 2:a uppl. 1699) och Grammatica cethio-pica
(1661; 2:a uppl. 1702). Första uppl af dessa
arbeten utgafs af en lärjunge, som förfuskade
dem. Därjämte märkas Historia athiopica (2 bd, 1681;
flera uppl.) med Commentarius (1691) och Appendi-ces
(1693-94), Grammatica amharicce linguoe (1698) och
Lexicon amharico-latinum (s. å.). (K. V. Z.)

LudolfVngerna kallas stundom efter sachsiske hertigen
Ludolf (d. 866) dennes sonson Henrik I (vald till
tysk konung 919) och hans ättlingar på manslinjen:
kejsarna Otto I, Otto II, Otto III och Henrik II. Med
den sistnämnde utslocknade denna dynasti - vanligen
kallad sachsiska huset - år 1024.

Ludolfska talet, mat. Se P i.

Ludovica, astron., en af småplaneterna.

Ludoviceum (ung. Ludovika-akadémia), krigsskola
i Budapest. Se österrikisk-ungerska monarkien
(Försvarsväsen).

Ludovico di Fossombrone [lodåvikå di fåssåm-bråne]. Se
K a p u c i n o r d e n, sp. 887.

Ludovisi, Alessandro, kardinal, sedermera påfve. Se
Gregorius 17.

Ludus Trojae, lat., "trojanska leken". Se Cirkus,
sp. 340.

Ludw., vid latinska djurnamn förkortning för tyske
zoologen HubertLudwig (se denne); vid växtnamn
förkortning för tyske botanisten Chr. G. L u d w i g
(se denne).

Ludwich rio’d-], Arthur, tysk klassisk filolog,
f. 1840, blef ord. professor i’ Königsberg 1878. Hans
förnämsta arbete är "Aristarchs homerische textkritik,
nach den fragmenten des Didymos dar-gestellt
und beurtheilt" (2 bd, 1884-85). Vidare har han
utgifvit bl. a. en kritisk upplaga af "Homeri
Odyssea" (1889-91) och "Homeri Ilias" (1892-97).
A. M. A.

Ludvig (it. Luigi), hertig af Abruzzerna, italiensk
prins, f. 29 jan. 1873 i Madrid, är son till hertig
Amadeus af Aosta, Viktor Emanuel II:s yngre son,
vid L:s födelse konung af Spanien, och dennes första
gemål, Maria Vittoria dal Pozzo della Cisterna. I
italienska flottan har L. nått konteramiral
grad, och som befälhafvare för en kryssar- och
torpedbåtseskader under italiensk-turkiska kriget
inledde han fientligheterna genom flottoperationerna
utanför kusten af Albanien sept.-okt. 1911. L. företog
1897 en lyckad bestig-ning af Mount S:t Elias i Alaska
och ledde 1899- 1900 på "Stella polare" en arktisk
expedition med syfte att från Frans Josefs land söka
nå polen på slädar öfver hafsisen. Expeditionen of
vervintrade på Kronprins Rudolfs land; enär L. led
af svåra frostskador, öfvertogs slädexpeditionens
ledning af kapten (nu konteramiral} Umberto Cagni, som
25 april 1900 nådde 86° 34’ n. br., den nordligaste
punkt någon nordpolsfarare dittills nått. Alaskafärden
är skildrad af F. de Filippi i "La spedizione di
S. A. E. il principe Luigi Amedeo di Savoia, duca
degli Abruzzi, al monte Sant’ Elia, Alaska, 1897"
(1900) och polarexpeditionen i "La Stella Polare nel
mare arctico, 1899-1900" (1903; äfven i fr. öfv.) och
i "Osservazioni scientifiche eseguite durante la
spedizione polare di S. A. R. Luigi Amedeo di Savoia,
duca degli Abruzzi, 1899- 1900" (1903). L. företog
1899 en upptäcktsfärd till

Himalaya och besteg därvid bergstoppen K2 1. God-win
Austen (se d. o.), hittills den högsta af människor
uppnådda punkten på jordytan. 1906 ledde han
en expedition till Ruwenzori i Uganda och besteg
Duwonigruppens högsta spets, Pic Margherita. Se F. de
Filippi, "II Ruwenzori" etc. (1908) och

delle osservazioni etc.’’

Se

(2 bd, V. S-g.

Ludvig,

Se Ludvig, Se Ludvig,

’Risultati 1909).

Ludvig, markgrefve af Baden. tyska furstar,
sp. 1262-63.

Ludvig, konungar af Bajern. tyska furstar,
sp. 1263-64.

Ludvig, konung af Bönmen. konungar af Ungern 2,
sp. 1266-67.

Ludvig (fr. Louis), franska konungar.

1. L. I den fromme. Se Ludvig, romerska
kejsare 1.

2. L. II den stammande (fr. Louis le
Bégue), den förres sonson, valdes vid faderns, Karl
den skalliges, död (877) af de fleste stormännen till
konung, tack vare väsentliga eftergifter för deras
fordringar, och kröntes af ärkebiskop Hinkmar af Reims
i Compiégne (9 dec. s. å.). Regeringen
sköttes hufvudsakligen af Hugo abbén
(Hugue 1’Abbé), en kusin till hans fader, som genom
sina stora besittningar egde stort inflytande
i landet och var dess verklige regent till 886.
Ett parti bland stormännen, i spetsen för hvilket
stod gref ve Bernhard (II) af Gothien (Languedoc)
m. fl., vägrade erkänna honom.. Bernhard blef
emellertid förjagad ur Gothien och måste taga sin
tillflykt till gref skapen Autun och Måcon, som
äfven voro hans besittningar. I begrepp att
jämväl där fullfölja kriget mot honom insjuknade
L. i Troyes, lät föra sig till Compiégne och dog:
där, 11 april 879. Han efterlämnade 3 söner. Ludvig,
Karlman och Karl (postumus), som alla blefvo konungar
i Frankrike.

3: L. III, den föregåendes äldste son, f. 863,
d. 5 aug. 888, blef jämte brodern Karlman genom
Hugue 1’Abbés inflytande krönt till konung i
Ferriéres-en-Gåtinais (sept. 879) af Anségise,
ärkebiskop af Sens, hvarefter han med brodern delade
landet, så att han själf fick Francien och Neu-strien,
medan Karlman erhöll Bourgogne och Akvitanien (med
tillhörande markgref-skap). Ett parti af stormännen
med Goz-lin, abbé i Saint-Ger-main-des-Prés, i spetsen
hade emellertid inkallat den tyske konungen Ludvig,
och denne afstod från sina utsikter först efter
Ludvig III, efter staty på hans afträdandet af den
grafhäll i S:t Denis.

hälft af Lothringen,

som Karl den skallige genom fördraget i Meers-sen 870
förvärfvat åt Frankrike. Samtidigt gjorde prelaterna
i Bourgogne och Provence på ett möte i Mantaille
(15 okt. 879) hertig Boso (se d. o. och Burgund 4)
till konung för att i honom få en försvarare mot de
härjande sarase-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0675.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free