Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ludvig den fjortondes stil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOH1"/ 2 7 i
Luell-Luft
1278
hindra hans ämbetstillträde. Kejsaren vägrade
stadfästa L:s val, men sedan han i april 1896
än en gång valts till borgmästare, kom det
till en kompromiss, enligt hvilken L. nöjde
sig med vice-borg-mästarplatsen. I april 1897
valdes han ånyo till borgmästare, fick utan
svårighet sitt val bekräftadt och återvaldes
sedan regelbundet. L. behärskade nu till sin död
Wiens kommunalförvaltning, arbetade rastlöst för
stadens förskönande och genomdref, att belysning,
vattenledning, spårvägar m. m. öf-vertogos af
kommunen efter att förut ha legat i händerna på stora
bolag med öfvervägande judiskt kapital. Staden gick
raskt framåt, och L. blef Wiens populäraste man. Som
folktalare förde han ett våldsamt agitatoriskt språk,
men blef med åren vidsyntare och mera benägen att
uppskatta det goda äfven hos motsidans män samt
tillvann sig småningom deras aktning genom sin
rastlösa energi i arbetet för Wiens utveckling. I
Österrikes inre politik sökte han under sina
sista år förena olika partier till nationell
samlingspolitik, särskildt i unionstvisterna
med Ungern. Den korruption, hvars bekämpande
hade ledt L. vid hans första uppträdande som
kommunalpolitiker, började emellertid insmyga sig
i hans eget parti, de stora kommunala företagen
kräfde dryga skatter och voro ej alltid finansiellt
hållbara, och det kristligt sociala partiets välde
i Wien föll redan året efter L:s död. Medel till
ett stort L.-monument i Wien ha redan insamlats.
V. S-g.
Luell, fordom namn på staden Carlisle (se d. o. 1).
Luerssen [lyrs-], Christian, tysk botanist, f. 1843
i Bremen, professor vid Königsbergs universitet
1888-1910, har gjort sig bekant som orm-bunkskännare
och skrifvit bl. a. afdeln. om ormbunkar i 2:a
uppl. af Rabenhorsts "Kryptogamen-flora" (bd 3,
1884-89). C. Lmn.
Lu’es, lat., i allmänhet smittsam sjukdom, särskildt
lues venefrea eller 1. syphilitica. Se S y-f i l i s.
Lufa, öknamn. Se Harald, norska konungar 1.
Luffa L., N ät gurka, bot., farm., ett släkte
af klättrande, enåriga örter, hörande till
fam. Cucurbitacece. De 7 arterna förekomma nästan alla
i Gamla världens tropiker. Blommorna äro i allmänhet
stora, gula, monoika. Frukten är gurk-liknande,
med starkt utveckladt inre kärlsträngs-nät, vid
mognaden förtorkande och öppnande sig i spetsen. De
omogna frukterna af L. cylindrica och L. acutangula
äro ätliga och välsmakande, hvarför dessa arter
odlas. Den senare har äfven medicinsk användning
liksom den amerikanska L. operculata. Kärlsträngsnätet
af L. cylindricas frukt begagnas dels till gröfre
silning, dels som
Luffasvamp.
ett slags tvättsvamp, luffasvamp, fiber-gurka
(se fig.), hvarmcd kroppen rifves under
bad, dels till förfärdigande af
hvarjehanda föremål, såsom sulor att
lägga i skodon, bon till burfåglar m. m.
G- L-T-
Luffasvamp, bot. Se Luff a.
Lufi’dji, flod i Öst-Afrika. Se R u f i d j i.
Lufira, biäod fr. h. till Lualaba. Jfr L u a l a b
a och Kongo, sp. 734.
Luft, fys. 1. Luftens sammansättning. Det gas-hylle,
atmosfären, som omger jorden, antogs ursprungligen
bestå af en enhetlig kropp, luften, och ansågs af
Aristoteles som ett af de fyra elementen, hvilket
karakteriserades af de båda egenskaperna varm och
fuktig, till skillnad från elementet vatten, som
hade egenskaperna kall och fuktig. Under medeltiden
missuppfattades Aristoteles’ mening därhän, att man
antog luft och vatten vara identiska, endast olika
med afseende på värmeinnehållet. Först på 1600-talet
ådagalades, att en sådan likhet ej förefanns och
att det gasformiga vattnet, vattenångan, är något
annat än vanlig luft. Småningom kom man äfven till
insikt om, att luften ej är en enhetlig kropp. Redan
1669 hade Mayow funnit, att den efter förbränning i
slutet kärl återstående luften är lättare än vanlig
luft. Rutherford visade 1772, att denna återstod är en
särskild luftart. Scheele, som underkastade densamma
en ingående undersökning, benämnde den fördärfvad
luft, emedan den var oduglig vid andningen. På
denna egenskap syftar äfven benämningen kväfve
(se d. o.). Den andra af luftens båda viktigaste
beståndsdelar, syret (se d. o.), framställdes
första gången i fritt tillstånd 1774 af Scheele och
Priestley. S. å. ådagalade T. Bergman närvaron af ännu
en gas i luften, nämligen kolsyran, af honom kallad
"luftsyra". Arrhenius har visat, att kolsyrehalten är
af största betydelse för de klimatiska förhållandena
(se Klimat och Kolsyra). Redan tidigt var vattenångan
känd som en beståndsdel i luften. Före 1894 voro
endast dessa fyra beståndsdelar, syre, kväfve, kolsyra
och vattenånga, bekanta. Men detta år upptäckte
Ramsay och Rayleigh ännu en beståndsdel i luften,
hvilken på grund af sin ringa kemiska affinitet erhöll
namnet argon (se d. o.). Ramsay fann senare (1895),
att ett mineral, cleveit, jämte argon innehöll äfven
en annan gas, helium (se d. o.). Detta ämne hade förut
ej anträffats på jorden. Däremot var dess närvaro i
solatmosfären känd genom dess spektrum (särskildt den
gula linjen D3 i solspektrum). Kort efter upptäckten
af helium i den fasta jordskorpan påvisades dess
närvaro äfven i atmosfären. Omkr. 1900 upptäcktes
ytterligare tre nya beståndsdelar i luften, nämligen
neon, xenon och krypton. Af dessa är det sistnämnda
af särskildt intresse, emedan dess mest framträdande
spektrallinje sammanfaller med norrskenets gröna linje
(558 p.JUL). Äfven väte förekommer fritt i luften,
såsom A. Gauter 1901 påvisat. I föliande tabell äro
de ämnen sammanställda, som alltid finnas i luften,
jämte deras mängd i volymprocent. Den gäller dock
förhållandena vid jordytan. På mycket stora höjder
blir sammansättningen en annan.
Kväfve Syre .... Ar^on .. Kolsyra Väte ....
78,06
20.90 0,937
0,029 (var.)
0,0033
Neon
Helium .....
Krypton ....
Xenon ......
Vattenånga
0,0015 0,0005 0,0001 0,000005
0-4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
