Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua / 1295-1296 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftelektricitet ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under en minut 1 proc. af sin laddning. Senare
påvisade Arrhenius, att luften blir ledande vid
bestrålning med ultraviolett ljus och framhöll,
hvilken betydelse detta förhållande hade för
luftelektricitetens teori. På senare tid har
man, hufvudsakligen genom J. J. Thomsons och hans
lärjungars arbeten, kommit till den uppfattningen,
att luftens ledningsförmåga beror på närvaron af
ioner. Genom ionteoriens tillämpning på atmosfärens
ledningsförhållanden och genom fullkomnandet af de
tekniska hjälpmedlen ha Elster och Geitel (efter 1900)
fört kunskapen om luftelektriciteten ett stort steg
framåt. Vid sina försök använde dessa forskare

Fig. 6. Elster-Geitels elektrometer med spridningscylinder.

en Exners elektrometer (fig. 6), delvis förändrad
för att erhålla bättre isolation. Stången, som uppbär
alumhiumbladen, är betydligt förstärkt, och vid dess
öfre del är anbragt en svärtad mässingscylinder,
10 cm. hög och 5 cm. i diameter. Då apparaten
skall användas, laddas cylindern med positiv eller
negativ elektricitet, hvarefter hastigheten för
elektricitetens spridning till den omgifvande luften
iakttages. Härur kan luftens elektriska

Fig. 7. Gerdiens aspirator.

ledningsförmåga beräknas. För absoluta
bestämningar af luftens ledningsförmåga användes
ofta Gerdiens aspirator (fig. 7), som består af ett
horisontellt rör, i hvars bortre del finnes fläkt,
som kan vridas rundt med en handvef.
I främre delen af röret finnes en staf i förbindelse
med ett utanför röret befintligt elektroskop. Man
iakttager stafvens urladdningshastighet, under
det att en luftström drifves genom apparaten. –
Observationsresultat ha under senaste åren
insamlats i stor mängd. Såväl en årlig som en
daglig period har därvid upptäckts. Liksom med
afseende på potentialfallet ha samband mellan luftens
elektriska ledningsförmåga och öfriga meteorologiska
faktorer påvisats. Ionerna i atmosfären, deras
antal och rörlighet ha varit föremål för en hel
del undersökningar. Äfven åt de betingelser, som
äro nödvändiga för ioniseringens åstadkommande, har
stor uppmärksamhet egnats. Man har därvid alltmera
kommit till den uppfattningen, att det är luftens
halt på radioaktiv substans (se Radioaktivitet),
som är bestämmande icke blott för variationerna
i atmosfärens ionantal och ledningsförmåga, utan
äfven för potentialfallet. Problemet är dock af
mycket invecklad natur därigenom, att en mängd
fysiska och meteorologiska faktorer inverkar
på resultatet. Ledningsförmågan är funktion af
ionantal och af ionhastigheterna, hvilka i sin tur
bestämmas af luftens meteorologiska förhållanden,
och potentialfallet till sist beror icke blott af
luftens ledningsförmåga, utan äfven af elektricitetens
fördelning i atmosfären. Angående åska och polarsken
se d. o.

Litt.: Arrhenius, "Lehrbuch der kosmischen physik"
(1903), Mache och Schweidler, "Die atmosphärische
elektrizität. Methoden und ergebnisse der modemen
luftelektrischen forschung" (1909), och Ising,
"Några luftelektriska iakttagelser i Lappland" (1911).
D. S-t.

Luftexpansionsmaskin, tekn. Se Ismaskin, sp. 982.

Luftfarttrupper, krigsv., för handhafvandet af
hufvudsakligen styrbara ballonger, s. k. luftskepp,
och flygmaskiner (aeroplan), men äfven af
förtöjda ballonger uppsatta tekniska trupper
(jfr Fältballongtrupper). Efter 1870 började
inom olika länder sådana trupper organiseras och
förses med ballongmateriel, som först på senare år
tillökats med luftskepp cch flygmaskiner, hvarjämte
militära luftfartskolor flerstädes anordnades. F. n.
(1911) finnas luftfarttrupper inom de allra flesta
civiliserade länders arméer, men i Sverige ha först nu
kader och ballongmateriel begärts till ett luftfart-
(och gnist-) kompani, som är afsedt att tillhöra
Fälttelegrafkåren, vid hvilken öfningar med
anskaffad försöks-ballongmateriel sedan några år
tillbaka bedrifvas.
L. W:son M.

Luftfiltrum (se Filter), en för rening af luft

Fig. 1. Genomgångsfiltrum, schematiskt framställdt.

utförd anordning, afsedd att kvarhålla
damm. Luftfiltra äro af två slag: 1) dammtäta
filtra och 2)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>