- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1297-1298

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftelektricitet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1297

Luftgap-Luftkompressor

1298

friktionsältra. I det förra slaget frånsilas dammet,
då luften passerar genom en väfnads porer. Dammet
aflägsnas sedermera från filterväfven medelst filtrets
uttagande, borstning och piskning eller - på senare
tiden - genom "dammsugare" ("va-cuum cleaner"). Fig. l
visar schematiskt ett dylikt filtrum jämte fläkt
för luftens framdrifvande. Yid friktionsfiltra
ledes luften mellan tätt ställda väf-lameller, som
äro uppspända i sicksack. Vid passerandet af desamma
adhererar dammet vid väfnaden och aflägsnas sedermera
därifrån på

Fig. 2. Friktionsfiltrum, schematiskt framställdt.

samma sätt som vid det förra slaget. Fig. 2
visar schematiskt ett friktionsfiltrum. Filtret
kan ock användas vått, i hvilket fall dammet
ännu bättre fastnar, men hvarvid luften
lätt kan bli alltför fuktig och dammets
aflägsnande från duken kan bli svårare.
K. S-n.

Luftgap, elektrot., beteckning dels för mellanrummet
mellan två delar af en magnetkrets, t. ex. mellan
pol och ankare vid en magnet, mellan stator
och rötor vid en elektrisk maskin o. d., dels
stundom för mellanrummet mellan två delar i en
elektrisk strömkrets, t. ex. afståndet mellan två
gnistelektroder vid åskskyddsapparat ("gnistgap").
A. E-m.

Luftgas. Se Gasolin gas.

Lufthuf. Se Rökhuf.

Luftklocka, mek., en på sug- eller tryckledningen
till en kolfpump befintlig kammare, inneslutande
antingen komprimerad eller förtunnad luft. Genom
sin elasticitet utjämnar luften de stora olikheter
i trycken inom vattnet, hvilka eljest skulle
uppstå och ha sin orsak i den acceleration, som
pumpkolfven ger vattnet invid densamma. Klockan å
tryckledningen innehåller komprimerad luft, hvars
effektiva medeltryck, uttryckt i vattenpelar-höjd,
anges af tryckledningens höjd ofvan klockans
lägsta, punkt, oafsedt huruvida ledningen lutar
eller icke. Klockan å sugledningen innehåller
förtunnad luft, och absoluta trycket å denna
luft är atmosfärtrycket mätt i vattenpelarhöjd,
minskadt med klockans höjd öfver den vattenyta,
från hvilken uppfordringen eger rum. De skadliga
hydrauliska hindren utöfva f. ö. ett visst inflytande
på storleken af de nämnda trycken. Luftklockorna äro
i hög grad egnade att förebygga s. k. vattenslag (se
d. o.) inom kolfpumpar; de böra vara försedda med
dels glasrörställ för vattenståndets iakttagande,
dels anordning för inmatning af luft i mån af
behof. En sådan anordning är behörig i synnerhet
å tryckklockan, emedan vattnet vid det höga tryck,
som där i allmänhet är rådande, absorberar luft i
afsevärd mängd. O- E- ^7-

Luftklyföppningar, bot. Se Klyföppningar.

Luftknöl, bot., en stam- eller rotknöl, som bildas på
växtens ofvanjordiska delar. Växter med luftknölar
äro t. ex. Ficaria, Polygonum viviparum, epifytiska
orkidéer, Dioscorea-arter m. fl. Motsvarande
bildningar af lökform, t. ex. hos AlUum-sater,
Lilium bulbijerum och Dentaria bulbijera, kallas
luftlökar. Ett gemensamt namn för luftknöl och luftlök
är bulbill (se d. o.). G. L-m.

Luftkompass. Se Kompass, sp. 693-694.

Luftkompressor, Kompressor, mek., i allmänhet en
maskin för komprimering af luft till mindre volym
och högre tryck, hvarigenom åstadkommes tryckluft
(se d. o.). Maskinen användes äfven för andra
gaser och gasblandningar än luft och kallas då
enbart kompressor. Principen för luftkompressorn
är densamma som för den inom metallurgien använda
cylinderblåsmaskinen (se Blåsmaskin), nämligen den,
att en fram- och

Fig. 1. Kompoundkompressor i genomskärning.

återgående kolf i en sluten cylinder tillpressar
luften, som i komprimeradt tillstånd utdrifves genom
en ventil, under det att ny luft åter insläppes genom
en annan. Emellertid lämnar luftkompressorn väsentligt
högre tryck än blåsmaskinen (se B l as t er),, hvilket
betingas af den framställda tryckluftens användning
för en hel del mekaniska ändamål och i allmänhet
uppgår till 6-7 atm. Detta tryck är tillräckligt
för drift af pneumatiska verktyg, bergborrmaskiner
i grufvor, smärre lokomotiv, lufttryckbromsar,
vätskeförflyttning i fabriker m. m. För speciella
ändamål förekomma vida högre tryck; ända till 250
atm. användes i torped-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0707.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free