- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1299-1300

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftelektricitet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1299

Luftkrets-Luftkrevad

1300

maskinerier. På grund af den betydliga
värmeutveckling, hvarmed redan vid de vanliga
arbets-trycken luftens komprimering är förenad, måste
en effektiv afkylning af luften anordnas, hvilket
sker därigenom, att man låter kylvatten cirkulera
genom en cylindern omgifvande mantel eller på annat
sätt. Man använder med fördel kompound-systemet
å kompressorer, hvilket bl. a. medför en ej ringa
kraftbesparing. Luften sammanpressas enligt detta
system först i en cylinder till ett visst tryck,
lägre än det man vill ernå, samt slappes sedan in i
en andra cylinder, där den ytterligare komprimeras,
tills det önskade sluttrycket är upp-nådt. För mycket
hö?a tryck kan komprimeringen ske i ännu flera skilda
stadier. Mellan hvarje kompressionsstadium afkyles
tryckluften medelst särskilda kylanordningar. Fig. l
visar i genomskärning en kompoundkompresscr med
differential-kolf, där cylinderns öfre del tjänstgör
som låg-tryckseylinder och det ringformade rummet
omkring kolfven som hö«tryckscylinder. Vid kolfvens
nedgående insuges öfver densamma luft i cylindern
genom en inloppsöppning och en sugventil (längst upp
till vänster å fig.). När kolfven sedan går uppåt,
stänges denna ventil genast, och den inneslutna luften
komprimeras samt pressas genom tryckventilen (längst
upp till höger å fig.) och vidare genom ett rör ned
till en i kompres^orns fot anbragt mellankylare, där
luften i ett af vatten omgif vet rörsystem effektivt
afkyles. Från kyl-apparaten ledes luften genom ett
annat rör och en sugventil (ej synlig å fig.) in i
den rinefcrmade hö^tryckskammaren. Under kolfvens
påföljande nedgång komprimeras luften till fulla
arbetstrycket och passerar genom en tryckventil ut
till luftbe-

Fig. 2. Encylnidrig erfkelverkande luftkompressor.

hållaran. Denna är en sbrk reservoar af plåt, från
hvilken distributionshdningar för trycklu"ten
utgå och som har till ändamål att utjämna
tryck-belastiin^en. Luftkompressorer drifves med
ångmaskin, förbränningsmotor eller annan lämplig:

kraftmaskin; numera anordnas de ofta för elektrisk
motordrift. Fig. 2 visar en encylindrig enkelver-kande
luftkompressor, som lämnar 2,5 kbm. fri

Fig. 3. Kompressoranläggning för gruffält:
2 tvåcy-lindriga luftkompressorer.

luft i minuten; fig. 3 visar en
kompressoranläggning för ett gruffält,
bestående af 2 tvåcylindriga luftkompressorer,
hvardera lämnande 25 klm. fri luft i minuten.
G. IL-T.

Luftkrets. Se Atmosfär.

Luftkreväd (se Krevad), artill., förekommer
hufvudsakligen vid eldgifning med granatkartesch (se
d. o.), enär denna projektil användes företrädesvis
mot trupper och ej, såsom granaten, mot de af dem
uppförda döda skyddsmedlen; därvid errålles (se
fig. 1) den bästa verkan, då kulorna med kringgående
af eventuellt framför truppen varande skydd träffa
densamma uppifrån. Vid krevaden sprida sig kulorna
omkring kulbanans tänkta förlängning (ÖN), så
att de bilda en böjd s. k. krevadkon (OAB), hvars
toppvinkel (v) är 1C° ä 20° och hvars skärning med
marken är en oval (Al B}) med omkr. 200 m. djup och 25
m. bredd. Krevadafståndet (KM) eller vågräta afståndet
från målet till krevadpunkten bör vara omkr. 75
m., och krevadhöjden (OK) blir därvid beroende af
banans krökning. På grund af svårigheten att på
nu brukliga stridsaf-stånd upptäcka målen blir man
cfta nödsakad att beskjuta ett större terrängområde,
inom hvilket målet anses befinna sig, cch för dylik
terräng-beskjutnig lämpar sig luftkrevadeld med
granat-kartessher särdeles väl, enär hvarje skett
behärskar en tämligen stor markyta. För erhållande af
ett smidigt förfaringssätt vid sådan beskjutning har
man inom det moderna artilleriet börjat till-lämpa
särskilda eldmetcder, och man skiljer sålunda vid
svenska fältartilleriet på linjeeld, hvarvid elden
sprides enbart i sidled, och djupeld, hvarvid den
i stället sprides i djupled. Särsldlda slag af
linjeeld äro slagning cch mejrdng, båda omfattande
3 snablt efter hvarandra afgifia skott per pjäs
med en viss ändring af sidriktningen mellan hvarje
skett. Vid djupeld af ger hvarje pjäs 8 skett i
snabbeld, nämligen 2 på hvart och ett af 4 med 100
m. skiljaktiga afstånd. Luftkreväd användes äfven,
ehuru mera sällan, vid eldgifning med brhans;?ranater
(se fig. 2), hvarvid till följd af det brisinti
sprängämnets våldsamhet sprängstyckena slungas
öfvervägande rätt ut åt sidan, så att ett tomrum
(AOB) uppstår omkring kulbanans förläna-nin?. Gencm
de sprängst^cken (BOB J,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0708.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free