- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1323-1324

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lufttryck ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1323

Luftväxling

1324

Skall fönsterventilation bli god, måste den
medge snabb utluftning genom stora öppningar,
helst anordnade så, att korsdrag erhålles. Under
de få minuter sådan vädring pågår, hinner så godt
som all luft ombytas i rummet, särskildt vid kall
väderlek. Men till följd af väggarnas och möblernas
förmåga att magasinera värme hinna dessa ej att
afsevärdt afkylas. När därför fönstren åter stängas,
afge väggarna m. m. till den inkomna luften värme,
som snart stiger till nära den temperatur, som förut
rådde i rummet. Den öfver-gående afkylningen medför
f. ö. en viss förnimmelse af "frisk luft", som de
flesta finna angenäm. Fön-stervädringr, bedrifven på
nu antydt sätt, förutsätter periodiskt användande
af rummet - såsom t. ex. är fallet med skolrum,
i hvilka man vädrar under rasterna, men ej under
lektionstiderna. Skall emellertid fönsterventilationen
bli tillräcklig, förutsattes så stor luftkub (se
d. o.), att den i rummet magasinerade och genom den
ofrivilliga ventilationen tillförda luftmängden ej
hinner före nästa utvädringsperiod bli "förskämd". -
Helt olika förhåller sig ventilation genom öppna,
mindre rutor eller ventiler. Skola dessa göra
erforderlig verkan, måste de stå öppna oafbrutet,
äfven under den tid rummet begagnas. Härigenom
åstadkommes sällan någon fullständig utvädring; och
metoden medför i regel ett för mången besvärande
kalldrag. Stundom kan man visserligen placera en
öppning så, att luften från densamma icke träffar
dem, som vistas i rummet, men oftast är dock en
sådan placering icke möjlig. Yid vissa på kall luft
grundade ventilationssystem inledes denna, för att
ej orsaka drag, med ytterst ringa hastighet genom
en stor, med duk öfverdragen insläppningsyta. Ett
modernt system af denna art är angifvet af
ryssen Timochovitj. Ett liknande system användes
långt före denne af E. A. Wiman vid ventilation af
plenisalarna i det förra, nu förändrade riksdagshuset
i Stockholm. Anordningen förutsätter dock användning
af mekanisk drifkraft för luftens inpressande.

Yid flertalet moderna ventilationsanläggningar, där
starkare luftväxling skall ega rum, medan personer
vistas i lokalen, är den insläppta luften varm. Men
härmed är man inne på ett kapitel af tekniken, som
på det närmaste sammanhänger med värmeledningar (se
d. o.). Luften införes utifrån genom en kanal till en
s. k. varmkammare, där uppvärmningen sker. Härifrån
leda kanaler till resp. rum, från hvilka åter andra
kanaler leda bort den "skämda" luften. Man kan således
betrakta å ena sidan varmkammaren och å audra sidan
rummet såsom utvidgningar af kanalerna, i hvilka en
ström af luft rör sig. Användes härvid till luftens
framdrifvande dennas af dess värmegrad betingade
"naturliga stigkraft", säges ventilationen vara
baserad på "naturligt drag". Om åter en eller flera
fläktar användas att fram-drifva luften, säger man,
att luftväxlingen är "mekanisk". I sista fallet kan
luften antingen Uåsas in, då fläkten säges arbeta
medelst "pul-sion", eller ock sugas ut, då fläkten
säges arbeta medelst "aspiration". En pulsionsfläkt
åstadkommer i rummet ett visst öfvertryck, hvarigenom
luften får benägenhet att utströmma genom hvarje
öppning. Kalldrag undvikes härigenom säkrast.

Genom aspiration erhålles undertryck i rummet,
till följd hvaraf luft söker sig in genom otätheter
och öppningar. Yid större anläggningar begagnas ej
sällan en kombination af en fläkt för inblåsning
och en annan för utsugning, hvarigenom större
trygghet i afseende på effekten erhålles. På detta
sätt ventileras exempelvis K. operans salong samt
riksdagens plenisalar i Stockholm, hvarvid särdeles
stor omsorg nedlagts på regleringen af luftmängder,
luftens tryckförhållanden, temperaturer m. m., för
hvilket allt många olika apparater och anordningar
konstruerats. Yidstående figurer visa schematiskt
ett par ventilationsanläggningar samt luf-

Fig. 1. Schematisk skiss öfver varmluftsventilation
med tillgodogörande af luftens naturliga stigkraft.

tens rörelse i desamma. Fig. l är en schematisk
skiss öfver varmluftsventilation med tillgodogörande
af luftens naturliga stigkraft. Fig. 2 visar luftens
rörelse i en ventilationsanläggning med mekaniskt drag
(K. Dramat, teatern i Stockholm).

Liksom man kan ventilera med värmd luft, kan man äfven
låta med konst afkyld luft strömma genom lokalerna. I
stället för varmkammare användes då kylrum. På
detta sätt hålles luften kall och ren i kylhusen
vid slakthus, och man har t. o. m. på vissa ställen
(t. ex. i Amerika) börjat medelst denna metod hålla
nere temperaturen sommartid uti såväl arbets- som
förlustelselokaler. Chefen för ett större laboratorium
i Boston ansåg, att genom en dylik kalluftsanlägg-ning
personalens arbetsprestation under heta somrar så
mycket ökades, att anläggningen väl betalte sig.

De hittills behandlade grunderna för
bedömande och beräkning af luftens rörelse i en
ventilationsanläggning, kanalernas läggning och
storlek, fläkt-anordningar, luftens uppvärmning
m. m. ha varit af rent teknisk art. I fråga om
några slags anläggningar - såsom ventilation af
torkrum – bedömes äfven ventilationsbehofvet
efter liknande synpunkter. Då likväl flertalet
ventilationsanläggningar af se rum, som skola tjäna
till uppehållsort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0720.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free