Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lufttryck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1327
Luftväxling
1328
för människor och varmblodiga djur, äro i regel de
hygieniska synpunkterna bestämmande vid bedömande
af ventilationsbehofvet. Luftväxlingen afser i detta
fall att bibehålla rumsluften vid sådan beskaffenhet,
att den blir hälsosam och angenäm för dem, som vistas
i rummet. Vid andning och utdunstning konsumeras syre
och utvecklas kolsyra samt vattenånga. Människor och
varmblodiga djur afge dessutom värme. Brännande
af stearin, fotogen, gas m. m. har på luften
liknande inflytande som människors andning och
utdunstning. (Äfven växter konsumera i mörkret syre
och afge kolsyra, men detta förhållande torde här
kunna lämnas ur räkningen.) Genom anhopning af kolsyra
i ett rum blir luften giftig, hvarförutom syrebristen
till slut £ör luften omöjlig att andas. Äfven den
höga fuktigheten, som blir en följd af andning och
utdunstning, bidrar att försämra luften, synnerligen
om tillika temperaturen är hög. Emellertid räcker
för vanliga boningsrum i regel den naturliga
ventilationen att så mycket ombyta luften, att
någon fara för vare sig kolsyreförgiftning eller k
v ä f n i n g genom syrebrist sällan eller aldrig
förefinnes. Erfarenheten har emellertid visat,
att luft är ohälsosam, långt innan den nått ofvan
antydda grad af förskämning. Hvarpå detta beror,
är ännu icke fullt klargjordt. Måhända föreligger
här ett på nervsystemet ut-öfvadt inflytande, som
hittills undandragit sig den exakta forskningens
bedömande. Det vill dock synas, som om temperaturen
samt luftfuktigheten härvid spelade hufvudrollen. På
sin tid ansåg Pettenkofer, att luftens kolsyrehalt
kunde anges som "indikator" för luftförskämningen;
och han satte såsom gränstal kolsyrehalten af 0.? å
l pro mille. Man har dock experimentellt visat, att
dylika gränsvärden sakna objektiva grunder. Under
vissa förhållanden kan en människa utan olägenhet
inandas luft, däi kolsyrehalten är 40 å 50 pro mille
eller t. o. m. ännu högre. De ventilationsmängder,
hvilka f. n. i praktiken antagits böra användas,
äro beräknade efter rent empiriska erfarenheter,
något modifierade af teoretiska spekulationer; och
det är icke uteslutet, att siffrorna kunna komma att
undergå väsentliga ändringar. En viktig faktor vid
dylikt empiriskt bedömande af ventilationsbehofvet
har alltid varit luftens verkan på luktsinnet. Men
i afseende härpå är uppenbart, att i samma mån
snyggheten beträffande hudens och kroppens vård blir
större, måste nyss antydda anledning till luftväxling
bli mindre. Exempel härpå erbjuda skolor, där skolbad
införts.
Här nedan äro några vid anläggningar inom vårt land
tillämpade siffror anförda. Ventilationsmängderna
uttryckas härvid dels uti antal gånger omsättning
af rumsvolymen för timme, dels uti kubikmeter
luft för person och timme. Anmärkas bör dock,
att ventilationsmän2:derna växla starkt under
olika förhållanden. "Omsättningen" såsom mått på
ventilationens styrka är f. ö. blott ett rela-tivmått:
för en hög lokal blir "omsättningen" tydligen
mindre än för en låg lokal af samma golf area, ehuru
ventilationens absoluta storlek är densamma i båda
fallen. För en glest befolkad lokal (en sjuksal) blir
omsättningen äfven mindre än för en tätt befolkad (en
skolsal). Med dessa erinringar anges följande siffror:
° person ,
Boningsrum (England)............ - 25 å 35
» (enl. Pettenkofer)... - 33
Skolrum .............................. 3 ä
4 15-20
Sjuksalar (beroende på
ändamålet).............................. -
60 ä 150
Kaserner (logement)............... - 30-50
Fängelser. ........................... -
50
Teatrar .............................. - 18
ä 50
(Ex.: K. operan och Dramat.
teatern i Stockholm ............ - 18 ä 40)
Samlingssalar.................. - 30
ä 60
(Ex.: Riksdagshuset, Stockholm - 35 å 50) Därest man
inom en ventilationsanläggning skall kunna räkna med
vissa luftmängder, måste metoder finnas att mäta
den framströmmande luftens volym. Man tillämpar
härvid två olika principer, a) Tillämplig för
alla förekommande fall, vare sig luften framgår
genom kanaler af känd form eller genom springor
och otätheter, är följande metod. Rumsluften
blandas med kolsyra i någorlunda stor myckenhet,
t. ex. genom att i rummet brännas fotogenlampor,
stearinljus eller gas. Efter kolsyreproduktionens
upphörande (släckande af lamporna etc.) tages ett
prof af luften och efter viss tid, t. ex. 10 minuter,
åter ett nytt luftprof. För kontrollens skull och
till undvikande af tillfälligheters alltför stora
inflytande tages ytterligare ett eller flera prof
med lika mellantider. Resultatet erhålles genom
nedanstående beräkning:
Beteckningar: Q - rummets luftrymd
(kubikmeter),
L = den myckenhet luft (kubikmeter) , som
genomströmmar rummet mellan två luftprof
tagningar, « – kolsyrehalten (volymdelar pr
1000 delar luft) i yttre luften - approx. = 0,3 -,
fi - kolsyrehalten i rummets
luft vid periodens början, y - kolsyrehalten i
rumsluften
vid periodens slut.
Enligt den allmänna ventilationsformeln är i detta
fall (då all kolsyreproduktion i rummet upphört)
L = 2,300 Q log £=? . y-a
Exempel: I ett rum af 50 kubikmeters rymd utvecklas
kolsyra, så att kolsyrehalten blir 5 pro mille. Efter
10 minuter är kclsyrehalten 4,z pro mille. Hvilken
är ventilationsmängden L?
Härvid erhålles L = 2,sos x 50 log ~ = 8
4,o
kubikmeter. Denna ventilation motsvarar alltså 8 x
6 = 48 kubikmeter under en timme. Af ofvanstående
framgår en betydelse af kolsyreundersökningen. En
annan slutsats kan under vissa förhållanden mera
omedelbart dragas af densamma. Finner man, att under
en viss period, då kolsyra utvecklas i ett rum,
kolsyrehalten hvarken ökats eller minskats, så är
påtagligen den i rummet alstrade kolsyran lika stor
med den genom ventilationsluften bortförda. Betecknas
den under tids-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
