Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua / 1329-1330 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lufttryck ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1329

Luftväxter-Lugard

1330

perioden uppkomna kolsyran med n (kubikmeter),
så erhålles

p-a , , , . 1000 n

foco L = n> hvaraf L = 7-^

b) Framgår luften endast genom kanaler af bestämd
form, kan man uppmäta kanalens area och (medelst
anemometer, se d. o.) lufthastigheten, hvarefter
häraf luftmängden beräknas. Vanligen sker mätningen
i någon luftöppning i det rum, hvari luftväxlingen
skall undersökas.

Betecknas luftöppningens area med A (kvadratmeter),
luftens hastighet (meter) med V, luftens volym för
sekund (kubikmeter) med L, så är L = A V. För timme
är alltså luftmängden = 3600 A V. Före mätningen måste
undersökas, huruvida öfvertryck eller undertryck råder
i lokalen. Vid öfvertryck mäter man i inloppsöppniugen
för luft (emedan luft vid utströmmandet afgår ej blott
genom utströmningsöppningen, utan genom alla möjliga
öppningar). Vid undertryck i lokalen mäter man - af
analoga skäl - i utloppsöppningen. Man kan också, om
man saknar lämpligt instrument för denna tryckmätning
(differentialmanometer, dock af en konstruktion,
som ej är under sagda ord angifven), verkställa
mätningarna i båda öppningarna, hvarvid den största
af de funna luftvolymerna är den sannolikt riktiga.
K. S-n.

Luftväxter (A e r o f y t e r), bot. Se E u f y t
e r.

Luga, kretsstad i ryska guv. S:t Petersburg, vid
floden L. (291 km. lång, till Finska viken) och
järnvägen Petersburg–Warschau. 5,687 inv. (1897).
J. F. N.

Lugal-zaggisi, semitisk eröfrare. Se
Babylonien, sp. 577.

Luganj. Se Lugansk.

Lugano [logānå], största staden i schweiziska kantonen
Ticino, förr omväxlande med Bellinzona och Locarno
kantonens hufvudstad, ligger på norra stranden
af Luganosjön vid linjen Bellinzona–Chiasso af
Gotthardsbanan. 5,456 inv. (1900; som kommun 9,553),
mest italienare och katoliker. Såväl staden som dess
förtjusande omgifningar har

Strandparti i Lugano.

en alltigenom italiensk karaktär. Bland byggnader
märkas katedralen S. Lorenzo, med rik marmorfasad
i ungrenässans, och Santa Maria degli Angioli,
med fresker af Luini (se denne). Det kloster, till
hvilket denna hörde, har förvandlats till hotell. På
kajen står en staty
af Tell. I omgifningarna ligger en mängd villor,
med härliga parkanläggningar (kastanjer, mandel-,
mullbärs-, orange- och olivträd), 3 km. s. om
staden ligger det 909 m. höga Monte S. Salvatore,
dit en 1,517 m. lång hissbana går (se
Hissbana). Tillverkning af vagnar, möbler m. m. Liflig
handel med vin och siden och stor kreatursmarknad
i okt. Gymnasium, teknisk skola, lyceum,
prästseminarium. Säte för kantondomstolen. Stor
turisttrafik. Det är i följd af sina relativt
varma vintrar (2,8° i medeltal) och sällan heta
somrar (20,8°; årsmedium 11,8°) en mycket besökt
luftkurort, begagnad mest som öfvergångsort för
bröstsjuka före deras vistelse i sydligare trakter.
J. F. N. Ln.

Luganoalfabetet [logānå-]. Se Italiens
fornspråk, sp. 1070.

Luganosjön [logānå-], it. Lago di Lugano l. Lago
Ceresio, lat. Lacus Ceresius, belägen dels i
Lombardiet, dels i schweiziska kantonen Ticino,
har en mycket oregelbunden form, som blifvit liknad
vid formen af en skära, en metkrok o. d. Den ligger
emellan de yttre alpgrenarna, som skilja Ticinos
bädd från Addas, 27 m. ö. h., är 35 km. lång från
Porlezza till Ponte Tresa, 1/2–3 km. bred och ända
till 288 m. djup samt betäcker en yta af 50,46 kvkm.,
hvaraf 2/5 tillhöra Ticino. Den står ej i samband
med någon större dal, men näres af ett antal bäckar
(den största: Agno), som utgå i olika riktningar
från korta dälder i de omgifvande bergen, och har
sitt aflopp genom Tresa till Lago maggiore. Sjön
täflar i naturskönhet med sina grannar Lago
di Como och Lago maggiore. Sedan 1856 har sjön
ångbåtstrafik, och sedan 1874 går en bibana från
Bellinzona–Locarnobanan ned utefter dess västra
strand, öfvergår sjön på en bro vid Melide och
fortsätter utefter den östra stranden till Como.
(J. F. N.)

Lugansk (Luganj), kretsstad i ryska
guv. Jekaterinoslav, vid floden Lugan, 16
km. ofvanför dess förening med Donets. 34,175
inv. (1900). L. ligger i ett vidsträckt
stenkolsdistrikt och uppväxte omkring ett 1795 af
en engelsman anlagdt stort järnverk, som arbetade
för Svartahafsflottans och de södra fästningarnas
behof af krigsmateriel, men snart gick omkull. Under
Krimkriget var det åter i verksamhet, och sedan
1864 tillverkas i L. hufvudsakligen landtbruks-
och ångmaskiner samt maskiner för sockerbruk,
brännerier etc. Äfven i den omgifvande trakten
finnas järnverk. Sitt uppsving räknar L. från 1890.
(J. F. N.)

Luga’nskij, K a z a k, pseudonym för ryske
skriftställaren V. I. D al j.

Lugard [lö’gäd], sir Frederick, engelsk militär,
upptäcktsresande och koloniadministrator, f. 22
jan. 1858, blef 1878 officer, deltog i krigen i
Afganistan 1879-80, Sudan 1884-85 och Burma 1886-87,
ledde 1888 en expedition mot slafhand-larna vid sjön
Njassa och inträdde 1889 i tjänst hos British East
Africa company. Han tryggade det brittiska väldet
i Uganda som detta lands administratör 1889-92 och
gjorde slut på där pågående inbördeskrig. L. ledde
sedan för Niger-kompaniets räkning 1894-95 en
expedition till Borgu och vann höfdingarnas i dessa
förut outforskade trakter erkännande af kompaniets
öfverhög-het samt företog 1896-97 en expedition
till sjön

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>