- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1331-1332

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lugau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1331

Lugau-Lugos

Ngami. 1897 blef L. kunglig brittisk kommissarie
i de af fransk inkräktning hotade trakterna
innanför kolonien Lagos och (dåv.) Nigeria. Sedan
gränskonflikterna med Frankrike 1899 bilagts och
Nigerkompaniet öfverlåtit sitt område till kronan, var
L. 19CO-06 administratör (high commissio-ner) öfver
protektoratet Northern Nigeria och organiserade med
energi förvaltningen af detta vidsträckta land, sedan
han 1903 genom ett segerrikt fälttåg mot sultanen
af Sokoto och emiren af Kano stadgat det brittiska
väldet där. Sedan april 1907 är L. guvernör öfver
Hong-kong. L. erhöll 19CO brigadgenerals titel och
1901 knight-värdig-het. Han har skrifvit bl. a. The
rise of our East ajrican empire (1893). - L. gifte
sig 1902 med Flora S h a w, som under flera år varit
ledande kolonial medarbetare i "Times" och i denna
egenskap företagit vidsträckta studieresor till
Syd-Afrika, Australien, Canada och Klondike samt
spelat en viss roll i sydafrikansk politik vid tiden
för Jamesons "raid" och "uitlanders"-resningen
i Transvaal (1895-96). Lady L. har skildrat
Northern Nigeria i A tropical dependency (1905).
^ V.S-g.

Lugau [lo-], landskommun i sachsiska kretsen
Cheinnitz. 8,253 inv. (1905). Betydliga
stenkols-grufvor, kamgarnsspinnerier,
tillverkning af maskiner, skodon m. m.
J. F. N.

Lugdunum, Lugudunum (urspr, gammalt keltiskt ortnamn,
"guden Lugos 1. Lugs borg"), latinskt namn på
åtskilliga städer. Se L a o n, Leiden och Lyon.

Luggärus, tyska namnet på staden L o c a r n o.

Luggude. 1. Domsaga i Malmöhus län, sammanfaller med
L. härad. - 2. Härad i Malmöhus län, utgör Luggude
domsaga och Luggude härads fögderi samt omfattar
socknarna Välluf, Raus (Rå-hus), Hälsingborgs
landsförsamling, Bårslöf, Fjä-restad, Frillestad,
Ekeby (Ekby), Häslunda (Hess-lunda), Risekatslösa,
Kropp, Mörarp, Allerum, Flenninge, Höganäs, Yäsby,
Viken, Brunnby, Far-hult, Jonstorp, Yälinge, Kattarp,
Norra Vram, Bjuf, Kågeröd, Halmstad, Ottarp, del
af Kvis-tofta. 68,284 har. 55,701 inv. (1910). -
3. Kontrakt i Lunds stift, omfattar de sexton
pastoraten Allerum och Flenninge; Yäsby och Yiken;
Höganäs; Brunnby; Farhult och Jonstorp; Yälinge
och Kattarp; Kropp och Mörarp; Hälsingborgs stads-
och landsförsamlingar; Raus och Yälluf; Frillestad
och Ekeby; Häslunda och Risekatslösa; Bårslöf och
Fjärestad; Kågeröd och Stenestad; Halmstad och
Sireköpinge; Ottarp; Norra Yram och Bjuf. 73,475
har. 90,338 inv. (1910).

Lugné-Poe [lynjepå], Aurélien Marie, fransk
skådespelare, f. 1870 i Paris, har varit verksam
både som teaterrecensent och som skådespelare och
teaterledare. Efter att ha gått igenom konservatoriet
och spelat några gånger på olika teatrar grundlade
han 1894 "L’oeuvre", ett sceniskt företag, hvilket
satt som sin förnämsta uppgift att vidga den franska
teaterns omfattning och iördjupa dess dramatiska
uppfattning. Han har därför uppfört såväl en mängd
yngre franska författares verk som förut i Frankrike
okända eller föga uppskattade utlänningars, som
d’Annunzio, Hauptmann, Jbsen, Maeterlinck. L. har med
sitt sällskap ofta besökt främmande länder - Sverige

1899 och 1907 - och gifvit flerfaldiga impulser. Han
redigerar teatertidningen "L’ceuvre". Hans hustru
är den berömda skådespelerskan Suzanne Des p res,
f. 1875 i Yerdun, hvilken f. n. står

1 första ledet af sitt lands konstnärer genom sin
insiktsfulla psykologiska tolkning och sitt
från effektsökeri fria spel.

Lugnas, socken i Skaraborgs län, Kinne härad. 5,608
har. 1,153 inv. (1910). Annex till Björ-säter, Skara
stift, Kinna kontrakt. Inom socknen ligger isoleradt
det för geologer och paleontologer välbekanta L u g
n å s b e r g e t, ett af de s. k. Yästgötabergen,
men skiljande sig från de öfriga därigenom, att af
de ofvanpå urberget, gnejsen, urspr, afsätta lagren
endast de två understa, till kambrium hörande, finnas
i behåll, nämligen en hård, nederst som arkosartadt
konglomerat utbildad sandsten (kambrisk sandsten)
samt den därpå hvilande alunskiffern. Närmast under
sandstenen med dess konglomerat är gnejsen mycket
vittrad, så att en stor del af fältspatsindividerna
däri (pla-gioklasen) förvandlats till kaolin,
som är mycket lösare än de alldeles oangripna,
hårda kvartskornen. Denna vittrade gnejs brytes
och bearbetas, under namn af Lugnas kvarnsten, till
kvarnstenar, hvartill den särdeles väl egnar sig på
grund af nämnda skillnad i mineralens hårdhet. Emedan
den vittrade gnejsen bevarats från förstöring, endast
där den betäckes af sandstenen, måste man bryta igenom
denna för att komma åt kvarnstensgnejsen. Jfr A r k
o s och Eophytoii. E. E.

Lugnåsberget, Lugnas kvarnsten. Se Lugnas.

Lugo [lo’gå]. 1. Provins i spanska landskapet
Galicien, begränsad af prov. Oviedo, Leon, Orense,
Pontevedra och Coruna samt Atlantiska hafvet. 9,881
kvkm. 455,031 inv. (1910). - 2. Hufvudstad i nämnda
provins, vid vänstra stranden af floden Mino och vid
järnvägen Coruna-Madrid. 26,945 inv. (1910). Den är
omgifven af en omkr.

2 km. lång romersk mur, 9-12 m. hög och 6 m. tjock,
försedd med framskjutande halfrunda torn, hvilka
voro 85 ännu 1809, då delar af muren förstördes
af fransmännen. Förstäder ha nu vuxit upp
utanför muren, som nu är promenad. Staden är
biskopssäte och har en katedral, som härstammar
från 1100-talet, men fått så många yngre till-lägg,
att dess karaktär af romansk byggnad gått nästan
förlorad Hufvudfasaden och tornen äro
från 1700-talet. Stadens förnämsta industrier
äro garfverier samt linne- och klädesfabriker.
- L. (Lucas Augusti) var ett blomstrande samhälle
under romarna, hvilka äfven kände de närbelägna
svafvelkällorna, men den hemsöktes svårt af
de barbariske inkräktarna i 5:e årh. och under krigen
mot morerna i 8:e årh. - 3. Kretsstad i italienska
prov. Ravenna, vid järnvägen Bologna-Ra-venna.
10,314 inv. (1901, som kommun 27,415). Gymnasium,
realskola. Liflig handel med silke, vin,
spannmål och andra landtmannaproduk-ter.
1-3. J- F. N.

Lugos [lo’gåj], hufvudstad i ungerska komitatet
Krassö-Szörény, vid järnvägen emellan Temesvår
och Orsova vid Donau, består af två hufvud-delar:
Német-L. (tyska L.) och Roman-L. (romanska L.),
belägna på hvar sin sida af floden Temes. 16,126
inv. (1900), 39 proc. tyskar, 34 proc. slö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0724.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free