- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1343-1344

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luktbanor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

läroverkshusen för gossar och flickor, folkskolehus och
seminariebyggnad. De nybyggda privathusen, af hvilka
några äro af sten, äro i allmänhet större och mera
"tidsenliga" än de gamla, men med få undantag ej mera
arkitektoniskt prydliga. Staden har elektricitetsverk
(sedan 1895) för yttre och inre belysning,
vattenledning samt kloakledning. På 1890-talet och
äfven under sista året har södra inloppet till hamnen
genom Tjufholmssundet utvidgats såväl till bredd som
djup, hvarigenom hamnen blifvit tillgänglig för 7-8 m.
djupgående fartyg. De
förnämsta exportartiklarna äro järnmalm (1909:
1,035,000 ton), tackjärn (8,600 ton), fältspat
(1,500 ton), kvarts (146 ton) samt trävaror (5,000
kbm. sparrar, 7,800 kbm. grufstolpar och 9,600
kbm. sågade trävaror). Summan af ankomna och afgångna
fartyg var 1909 1,358 om 1,413,369 ton, hvaraf 531 om
1,079,885 ton i utrikes fart. Stadens handelsflotta
räknade s. å. 5 ångfartyg om 1,141 ton. Handlandenas
antal var 66 med 152 biträden och en till nära
200,000 kr. uppskattad inkomst af handelsrörelsen,
handtverkarna voro 79 med 188 arbetare och en för
bevillning uppskattad inkomst af handtverksdrift af
135,000 kr. samt fabrikerna 15 med 209 arbetare och
ett tillverkningsvärde af omkr. 870,000 kr., hvaraf
146,000 kr. vid ett sågverk och något öfver 100,000
på ett bryggeri och en snickerifabrik samt 210,000
kr. på 3 tryckerier. Till fabriker har då ej räknats
det 1906 igångsatta Luleå järnverk (med 2 masugnar
samt anriknings- och briketteringsverk,
tax.-v. 2,38 mill. kr.) vid Karlsvik på andra sidan
Lulefjärden, men på stadens mark, med egen järnväg för
godstrafik till Gammelstads station. Det tillhör Luleå
järnverks a.-b. (aktiekapital 1,19 mill. kr.) och
tillverkar årligen 20-25 tusen ton tackjärn jämte
järnmalmsbriketter. Ett träsliperi med en beräknad
årlig tillverkning af 20,000 ton trämassa är under
anläggning. Efter fullbordandet af L.-Gällivarebanan
(1888), på hvilken den lappländska järnmalmen
nedfraktas till L:s hamn,
växte staden mycket snabbt (folkmängden ökades under
12-årsperioden 1886-98 med ej mindre än 138 proc.),
och man gjorde sig mycket stora förhoppningar om
en industriell uppblomstring, förhoppningar, som,
att döma af det senare inträdande stilleståndet
(12-årsperioden 1899-1910 visar en ökning af endast
7,7 proc.) och tillbakagången vissa år, ej blifvit
förverkligade. Storartade äro anläggningarna för
malmlastningen å Svartökajen (fig. 5), järnvägens
slutpunkt 1,5 km. s. ö. om staden. Genom hydrauliska
elevatorer upplyftas malmvagnarna, och å höga
viadukter utföras malmtågen högt öfver de stora
lastångarnas däck, och inom några sekunder är deras
last om 15-20 ton förflyttad i fartygen så att
äfven de största lastångare kunna få in sin last på
ett tiotal timmar. 1910 ankom från Gällivare och
Kiruna 1,36 mill. ton järnmalm till staden. L. är
hufvudstation för femte distriktet af järnvägsstaten,
och sjunde linjedistriktet af telegrafstaten har
där sin distriktsbyrå. Af bankinrättningar finnas

illustration placeholder

Fig. 2. Situationsplan af Luleå. 1. Oskar Fredriks kyrka. - 2. Rådhus. - 3. Stadshus. - 4. Länsresidens. - 5 Landsstatshus. - 6. Högre allmänt läroverk. - 7. Flickskola. - 8. Folkskollärarseminarium. - 9. Folkskolor. - 10. Teknisk skola. - 11. Riksbankshus (med postkontor och telegrafstation). - 12. Kemisk-växtbiologisk anstalt. - 13. Länslasarett. - 14. Epidemisjukhus. - 15. Fattiggård. - 16. Järnvägsstation. -

17. Brand- och polisstation. - 18. Mekanisk verkstad. - 19. Bryggeri. - 20. Cellfängelse. - 21. Saluhall. - 22. Järnvägstorget.

(De prickade linjerna i vattnet utmärka tillämnad utfyllning vid stränderna, och linjerna närmast därinnanför beteckna strandkvarterens framtida reglering.)




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0730.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free