Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lulio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ogästvänliga bergs- och skogstrakter, sedermera med en och
annan gård vid stranden af lugn vattnen, hvilka
här ofta omväxla med långa, steniga och ofarbara
forsar, såsom öfre och nedre Paktekuoika (resp. 3,8
och 2,6 m.), de båda Liggafallen (2,6 och 9,7 m.) och
Turaforsen. Under vägen upptages fr. n. Muddusjokk,
som kommer från den vidsträckta myrtrakten Muddus och
före sitt utlopp bildar de båda fallen öfre och Nedre
Mudduskårtje, det förra 42 m. i tre lodräta afsatser,
af hvilka den nedersta ensam är nära 23 m. hög,
det senare 17 m. Nedanför Porsiedet, vid 75 m. höjd
ö. h., upptar floden den skummande Lilla Lule älf,
som med en längd af omkr. 210 km. och ett vattenområde
af omkr. 9,730 kvkm. (hvaraf 6,4 proc. sjöar) afför
vattnen från fjälltrakterna ö. om Sulitälma genom
Tarrejokk och Kamajokk, som vid Kvikkjokk falla ut
i öfre ändan af Saggatjaure. Denna börjar en rad af
med hvarandra sammanhängande sjöar likartad
med Stora Lulevattnen. Dessa äro Saggat- (303 m.),
Tjåmotis- (297 m.), Skalka- (295 m.),
Parki- (292 m.), Randi- (283 m.), Purki- (272 m.)
och Vaikijaure (258 m.). I Tjåmotisjaure utfaller
ett större tillflöde, Rapaätno, som har sina nordligaste
förgreningar i Sarektjåkkos fjälltrakter och bildar
aflopp för många fjällsjöar, bl. a. Laitaure (se
d. o.) och Tjaktajaure. I Purkijaure infaller Lilla
Lule älfs största biflod, Pärlälfven (omkr. 130
km.), som upprinner i trakten s. v. om Saggat
och utgör aflopp för Peuraure (443 m.) och Karatj
(414 m.). Från Vaikijaure strömmar älfven i
brusande fart utför några fall (Akkatjfallen,
Kaitumfallet, Tårrerimforsen, Kallokkårtje,
Kutjerimforsen, Letsiforsen och Påkeforsen) fram till
hufvudfloden. Lilla Lule älfs dal ligger betydligt
lägre än Stora Lule älfs och har jämväl lämnat
plats för någon odling. Sedan de båda älfgrenarna
förenats, störtar den ansenliga floden utför den
vackra Porsiforsen (25,6 m. fall på 2 km.), och flyter
därefter bred, djup och majestätisk till hafvet,
nedanför Luleå, endast vid Edefors (se d. o. 2)
och Hedens forsar (omkr. 5 m.) afbruten genom
fall. Nästan hela denna sträcka är rik på naturskönhet
(jfr fig.) och kan i detta
hänseende ställas vid sidan af de mest berömda
trakterna i vårt land, liksom ock den nedre, tätt
bebyggda älfdalen har att erbjuda en för denna
breddgrad sällsynt odling och bördighet. Under sista
delen än sammandrages flodbädden, såsom mellan Råbäck
och Unbyn och vid den tvågrenade Gäddviksströmmen,
än utbreder den sig till stora fjärdar, såsom
Bälingefjärden och Lulefjärden, där den har en
bredd af intill 3 km. Från Storbacken nedanför
Porsiforsen går ångbåt till öfre Edefors och från
Harads och det midtemot belägna Bodträskfors förbi
Åminne landtbruksskola och Svartlå bruksegendom
till Hednoret samt slutligen från Grubban nedanför
Bodforsen till mynningen nedanför Luleå. Likaså ha
ångbåtar insatts på sjökedjan mellan Jokkmokk och
Kvikkjokk, i öfrigt måste roddbåt användas, där sådan
kan komma fram. Vid Boden går en kombinerad järnvägs-
och landsvägsbro öfver älfven, och i närheten bygges
(1912) en hufvudsakligen för fästningen afsedd bro i
ett enda spann af 115 m. längd. Hela vattendragets
längd beräknas af O. Appel-berg till 310 km., dess
flodområde till 25,120 kvkm. (däraf 260 kvkm. i
Norge), hvaraf 8 proc. sjöar, och den afrinnande
vattenmängden till 325 kbm. i sek. Hydrografiska byrån
beräknar flodområdet till 24,940 kvkm., hvaraf 470 i
Norge. Vid Svartlå har man beräknat högvattensmängden
till 1,800 kbm. och lågvattensmängden till 80 kbm. per
sek. Vattenkraften är ännu icke utnyttjad för något
större kraftverk, det största blir statens anläggning
vid Porjus (se d. o.), afsedd för elektrisk drift af
järnvägen Kiruna-Riksgränsen samt för malmfälten
Gällivare och Kirunavaara. Nedanför de stora
sjösystemen (Stora Lule träsk och Vaikijaure) anses
Stora och Lilla Lule älf efter sjösystemens reglering
komma att utveckla omkr. 500,000 turbinhästkrafter.
Wbg. K. B. W.
 |
| Storbacken vid Lule älfs mellersta lopp. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
