- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1385-1386

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lundberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1385

Lundblad

1386

red vid Lommabukten af Öresund. Genom ett
spår från linjen mellan stationerna Fjälie
och Leråkra erhålles förbindelse med Flädie
station å statsbanelinjen Malmö-Ängelholm. Tågen
medföra endast 3:e klass. Järnvägen öppnades
för allmän trafik 26 juli 1901. Vid 1910
års slut uppgingo bokförda byggnadskostnaden
till 863,757 kr., hvaraf för rullande materiel
118,318 kr., aktiekapitalet till 287,950 kr. och
reservfonden till 987 kr. Spårvägsaktiebolagets
styrelse har sitt säte i Lund.
A. d’A.

Lundbiad. 1. Johan L., universitetslärare, latinsk
skald, f. l mars 1753 i Tönnersjö socken, Halland,
d. 18 juni 1820 i Lund, son till en fattig torpare,
var sjutton år, då han fick börja sina studier. 1774
vardt L. student i Leipzig, där han studerade under
Ernesti med understöd af förnäma gynnare och 1776
vardt filos, magister samt fortsatte sedan sina
studier i Halle och Greifswald. 1779 kom L. till
Lund, där han 1781 blef docent och prästvigd, 1787
e. o. och 1789 ord. professor i romersk vältalighet
och poesi. 1793 utnämndes han till kyrkoherde i S:t
Peders klosters och Nöb-belöfs församlingar samt
1800 till teol. -doktor. Som akademisk lärare lyfte
han sitt ämne högst betydligt. Själf framstående
vältalare och skald i vergiliansk tonart, förstod
han att hos de unge ingjuta en lefvande kärlek för
den fulländade romerska vältaligheten, sådan Cicero
utbildat den, och för den klassiska sång, som uppstod
under det augustiska tidehvarfvet. De ypperste af
högskolans lärjungar, hvilka sedan på skilda banor
gjort sig ett namn, en Tegnér, Lindfors, Brag, Heurlin
m. fl., voro alla också hans. - L. inrättade i Lund
en bokhandel och anlade ett boktryckeri, för hvars
privilegium han utfäste ett årligt pris att utdelas
af Svenska akad. (se Lundbladska priset). Han vann
1792 Vitt. hist. o. ant. akadis högsta pris för ett
latinskt kväde öfver slaget vid Hälsingborg och året
därefter ett dylikt för en annan latinsk sång samt
blef akademiens led. 1819. S. å. erhöll han ständig
tjänstledighet. Hans efterlämnade skrifter utgöras af
64 disputa-tioner samt af latinska tal och sånger,
af hvilka en samlad upplaga, Poemata et orationes
(I, 1821), började utges af hans son, Joh. Fr. af
Lundblad. Jfr biografi af L. i Cecilia Bååth-Holmbergs
"Morfars bok", I (1910).

2. Johan Fredrik af L., den föregåendes son,
ämbetsman, historisk författare, f. 8 april 1791 i
Lund, d. 5 april 1854 i Strassburg, blef 1811 filos,
magister vid Lunds universitet och inträdde s. å. på
tjänstemannabanan som e. o. kanslist och auskultant
i Svea hofrätt. Han blef 1813 kopist, 1814 kanslist
och 1816 protonotarie samt stod högt i gunst hos
utrikesstatsministern L. von Engeström, hvars beslut
som kansler för Lunds universitet han ansågs i hög
grad påverka. L. var

sedan sin tidiga ungdom förtrogen vän till
Es. Tegnér. Han utnämndes 1818 till svensk postagent
i Stralsund och därjämte till svensk konsul för
Neu- och Vor-Pommern. Under de närmast följande
åren bedref L. för svenska statens räkning viktiga
finansiella underhandlingar, dels i Hamburg, dels med
preussiska regeringen om likvidationsärenden rörande
det 1815 afträdda Svenska Pommern. Han verkade äfven
framgångsrikt för upprättandet af en bättre ordnad
postgång och persontrafik mellan Ystad och Tyskland,
hvarigenom täflan upptogs med trafiken öfver danska
öarna. Redan 1820 påyrkade sålunda L. de dåliga
svenska postjakternas ersättande med "ångskepp",
en konvention om en dylik linje, Ystad-Stralsund,
afslöts 1821 med preussiska regeringen, och i
april 1824 var ångbåtstrafiken på denna linje
i gång. På grund af ogynnsamma hamnförhållanden
i Stralsund blef 1827 Greifswald på L:s förslag
linjens tyska utgångspunkt. 1830 öfvertog han själf
denna ångbåtsförbindelse på entreprenad. L. hade
1821 för sina förtjänster om statsfinanserna och
postgången adlats med namnet a f L. (introducerad
1822), fick 1820 förste expeditionssekreterares
fullmakt, blef 1823 generalkonsul i f. d. Svenska
Pommern och Mecklenburg, 1827 postkommissarie
i Greifswald och 1830 legationsråd. Han deltog i
riksdagarna 1823 och 1828-30 samt ådrog sig därunder
genom visad sympati för oppositionen Karl Johans
misshag. Emellertid användes han fortfarande i en
rad finansiella uppdrag för statens räkning. Därunder
inlät han sig personligen. i vidlyftiga spekulationer,
bl. a. i spanska statspapper, hvilka 1833 vållade hans
ruin. Ur stånd att gälda en betydande uppbördsskuld
till postverket, begärde han då afsked och rymde
till Paris, hvarefter han (nov. s. å.) entledigades
från sina befattningar. L. vistades en tid 1834-35
i hemlighet hos sin bror i Hälsingborg, sysselsatt
med historiskt författarskap, och tillbragte sin
återstående lefnad i Frankrike, mest i Paris, som
öfver-sättare och skriftställare. - L. skref det
biografiska arbetet Svensk Plutarch (3 bd, 1823-31,
äfven i tysk uppl.; innehållande lefnadsteckningar
öfver Gustaf Horn, Johan Baner, L. Torstenson,
Ax. Oxenstierna, Jakob De la Gardie, K. G. Wrangel och
A. L. Lewenhaupt) och Konung Carl X Gustafs historia
(2 bd, 1825-29; tysk uppl. 1826-29). Han är äfven
författare till det af brodern, ryttmästaren Knut
L., utgifna arbetet Konung Carl XIl:s historia (2
bd, 1835-39; tysk tillökad öfv. af danske majoren
G. F. v. Jenssen 1835-40; denna öfv. i bearbetning
på danska 1854; tryckningen af svenska upplagans
senare del ombestyrdes af L:s svåger, professorn i
Lund B. .M. Bolméer). I Paris utgaf L. 1839-41 flera
bearbetningar och öfversättningar af historiska
arbeten om de nordiska länderna, bl. a. af Geijers
historia (titlarna i Biogr, lex., VIII, 2:a uppl.,
s. 354, och ny följd, VI, s. 338). Han efterlämnade
i handskrift vidlyftiga, delvis själfbio-grafiska,
Anteckningar rörande Sveriges historia efter 1809
(nu i K. biblioteket). L. kallades 1827 till led. af
Krigsvet. akad. - Ättlingar af L. kvar-lefva i
Tyskland. En af hans söner, Albert von L., f. 1821,
afled 1908 som ’geheimeregeringsråd i Kassel. En
annan, Otto Theodor von L., f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0753.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free