- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1407-1408

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lundgrén ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

författare, men utarbetade inga större själfständiga
verk. Af hans planlagda norska "diplomatarium" utkom
ett prof 1828, hvarjämte han utgaf "Bergens
gamle bylov" (1829). – L:s söner, af hvilka
Christopher Anker Bergh L. (f. 1816, d. 1865) var
generalmajor och chef för generalstaben och Otto
Karl Klaudius Gregers Gregerssön L
. (f. 1833,
d. 1806) var fullmäktig i norska riksarkivet,
ha bägge gjort sig kända i litteraturen, den
förre genom militärvetenskapliga afhandlingar i
"Norsk militsert tidsskrift", den senare genom
genealogiska forskningar och som utgifvare af
"Norske rigsregistranter" (II–IX, 1863–87).

O. A. Ö.
(K. V. H.)

Lundholm, K. M., violinist, f. omkr. 1780 i Stockholm,
d. 1860 på Ousbyholm i Skåne, var elev af E. Du Puy
i Stockholm och Baillot i Paris samt utbildade sig
till stor virtuositet på sitt instrument, bodde 7 år i
Bergen, Norge, och var då (på 1820-talet) violinlärare
åt Ole Bull. På 1830-talet vistades L. åtskilliga år i
Lund och var där konsertmästare i akademiska kapellet,
som han ryckte upp betydligt. Därefter bosatte han
sig i Jönköping. Han utmärkte sig i synnerhet som
kvartettspelare och instruktör.

Lundholmen, friherreskap, som 4 juni 1570 förlänades
åt riksrådet och öfverste kansleren friherre Nils
Gyllenstierna, omfattade Lundholmens sätesgård inom
Vrigstads socken i Västra härad af Småland samt 61
hela och 12 halfva hemman och 7 torp inom Vrigstads
och de i samma Västra härad belägna Almesåkra,
Malmbäcks, Ödestuga och Svennarums socknar. Länets
område vann icke någon tillväxt efter 1570. Vid
midten af 1650-talet voro dess besittningar satta
till 71 1/8 mantal. L. reducerades på grund af 1680
års riksdagsbeslut.

G. F.*

illustration placeholder

Lundin, Klas Johan, tidningsman,
skriftställare, f. 12 nov. 1825 i Stockholm, d. där
14 sept. 1908, student i Uppsala 1844, ingick, efter
aflagd kameralexamen, i åtskilliga ämbetsverk i
Stockholm, men slog om och egnade sig en tid åt handel.
1858 började L. sin bana som tidningsman med korrespondenser
från Köpenhamn till "Göteborgs handels- och
sjöfartstidning". 1859 flyttade han till Paris som
korrespondent, återkom 1866 till fäderneslandet och
ingick i redaktionen af "Stockholms dagblad", hvilken
han tillhörde med ett kort afbrott 1884–86, ända
tills han ett par år före sin död upphörde med sin
tidningsmannaverksamhet. För den senare tidningen,
hvars teater- och litteraturafdelning han skötte under
många år, företog han resor inom och utom landet,
lämnade skildringar af de stora utställningarna i
Köpenhamn, Wien och Paris samt från kommunardupproret
1871, hvarförutom han skref krönikor och andra
uppsatser. Under åtskilliga år lämnade han äfven
veckokrönika ("Omnibus") till "Ny illustrerad
tidning". Han medarbetade äfven i andra tidningar
och tidskrifter. Af hans särskildt utgifna
arbeten må nämnas Paris i våra dagar, af Thora
B
. (1869), Minnen från en resa i Sverige. Stockholm
och stockholmarna
(två uppl., s. å.), I Hamburg,
en gammal bokhållares minnen
(1871), Ströftåg
här och där i Sverige
(1875), Valda berättelser
(l, 1876), I Tyskland, minnen från en resa (1877),
den komisk-fantastiska framtidsbilden Oxygen och
Aromasia
(1878), Gamla kort, bilder ur verkligheten
(1879), Från Stockholms synkrets (1880), Gamla
Stockholm
(1880-82, tillsammans med A. Strindberg,
hvilken uppgjorde planen till arbetet och samlade
det mesta materialet), Bortom Alperna (1883),
Nya Stockholm (1887-90), Stockholmstyper förr
och nu
(1889), Tidsbilder ur Stockholmslifvet
(1895), Sällskapet 1800-1900 (1900) och En gammal
stockholmares minnen
(1904-05). L. var en sansad och
välvillig kritiker samt en omtyckt kåsör med godmodigt
satirisk uppfattning och klar, lättflytande, men
något omständlig stil. Särskildt värde ega hans
innehållsrika minnesböcker från hufvudstaden.

–rn.*

Lundin, Hulda Sofia, främjarinna af kvinnlig slöjd,
f. 12 juni 1847 i Kristianstad, folkskollärarinna
1865, slöjdinspektris för Stockholms folkskolor
1885-1905, egnade under flera resor i utlandet
allvarliga studier åt kvinnligt handarbete och
utarbetade med ledning af det bästa hon sett en metod
för skolbarns undervisning i måttagning, ritning och
klippning af mönster samt linne- och klädsömnad. Denna
metod antogs vid Stockholms folkskolor, där den ännu
(1912) är rådande, och har vunnit erkännande äfven
utomlands, och fröken L. har i särskilda kurser
(ett slöjdseminarium, som hon förestod 1882–1905)
utbildat lärarinnor i densamma. Hon har skrifvit
bl. a. Klädsömnad (1888; 5:e uppl. 1910) och
Handledning i metodisk undervisning i kvinlig slöjd
(1892, 5:e uppl. 1907; i F. Bergs "Bibliotek för
undervisningen"). Hon har varit jurymedlem vid flera
utställningar.

Lundin, Karl Axel Robert, svensk-amerikansk optiker,
f. 13 jan. 1851 i Vänersborg. Sedan han utlärt till
instrumentmakare, reste han 1873 till Amerika,
där han sedan 1874 varit anställd hos den öfver
hela världen kända firman Alvan Clark & Sons i
Cambridgeport, Massachusetts, tillverkare af linser
för teleskop. Sedan 1896 har L. varit teknisk
ledare för tillverkningen af optiska instrument
och tagit del i slipningen och installerandet af
de stora objektiven, som firman levererat till
observatorier i Europa och Amerika. Ehuru till
största delen autodidakt, förfogar L. öfver insikter,
som gjort honom till en expert på sitt område.

O. A. L–r.

Lundin, Karl Fredrik, kyrkohistorisk författare,
f. 8 aug. 1858 i Ransäter, Värmland, blef student i
Uppsala 1878 och, på afh. Wismars pantsättande till
Mecklenburg-Schwerin
, filos. doktor där 1892; han
har (med årslånga afbrott) sedan 1888 varit lärare
vid Fjellstedtska skolan i Uppsala. L. har utgifvit
bl. a. en illustrerad Kyrkohistoria för hemmet (3
bd, 1896-1911) samt tagit liflig del i det religiösa
föreningsarbetet i Sverige.

Hj. H–t.

Lunding, Niels Kristian, dansk general,
f. 19 febr. 1795, d. 26 juli 1871, blef 1812 löjtnant vid
ingenjörkåren. 1834 kapten och 1844 major. 1848 var
L. den högste kommenderande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0764.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free