Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lund-Käflinge järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppkallades nämligen Erik Castovius att, då Jakob
Arrhenius 3 dagar senare presiderade för en dylik
afhandling, "De origine imperii civilis", uppträda
och offentligen häfda den satsen, att konungamakten
icke egde ett omedelbart gudomligt ursprung, utan
blott ett medelbart samt att den hvilade på folkets
samtycke och vore bunden af offentliga fördrag. Det
underdåniga fjäsk och den lärda intolerans, som
L. i hela denna sak ådagalade, hedra ej hans minne.
C. A.
Lund–Käflinge järnväg. Se Lund–Trelleborgs och
Lund–Käflinge järnvägar.
Lundmark. 1. Anders L., tafvelrestauratör, f. 1774 i
Södermanland, d. 1834, utbildade sig hos E. Hallblad
och blef hans efterföljare i yrket. Han erhöll 1813
befattningen af "hofmålare och restauratör af K. M:ts
taflor" och erkändes allmänt som mycket skicklig i
sitt fack.
2. Johanna Vilhelmina L., den föregåendes dotter,
tafvelrestauratör, f. 31 dec. 1815 i Stockholm,
d. där 27 dec. 1911, var alltifrån barndomen
sin faders elev och medhjälpare och öfvertog vid
hans död hans vidsträckta klientel. Utom otaliga
renovationer af enskildas taflor återställde hon en
mängd dylika för Nationalmuseum och Gripsholm samt
hela privatgallerier, såsom de å Kulla-Gunnarstorp,
Bysta, Vibyholm m. fl.
1 o. 2. –rn.*
Lundmark, Karl Vilhelm Viktor, operasångare,
f. 27 febr. 1859 i Uppsala, d. 16 dec. 1908 i
Stockholm, anställd vid k. operan där från 1885,
sjöng under sitt tidigare skede vid denna scen ett
ej ringa antal större tenorpartier, bl. a. Tamino
i "Trollflöjten", Horace i "Svarta dominon",
Georges i "Hvita frun", Manrico j "Trubaduren",
Vilhelm i "Mignon" och Zéphoris i "Konung för
en dag". Till följd af otillräcklig utbildning
och omvårdnad stod L:s vackra röst ej länge bi,
och talang i det sceniska ernådde han icke.
A. L.*
Lundo (fi. Lieto), socken af Masku härad
och domsaga, Åbo och Björneborgs län,
Finland. Areal 215 kvkm. Befolkningen, finsk,
4,208 pers. (1909). L. utgör med Brunkkala kapell
(68 kvkm.; 1,270 inv.) ett imperiellt pastorat
af 2:a kl., Åbo ärkestift, Domprosteriet. - Inom
L. ligger Littois klädesfabrik, som eges af ett bolag.
A. G. F.
Lundquist, Anders, målare, litograf, f. 1803 i
Örebro, d. 1853 i Stockholm, kom helt ung till
konstakademien i Stockholm, där han redan 1818
uppträdde som utställare. Han erhöll belöningar
för målningar i tidens smak, men synes aldrig ha
kommit långt som målare. På 1820-talet uppträdde
han med ett par etsade kompositioner ur "Fritiofs
saga" och 1828 med några planscher till "Fabler af
Gyllenborg". Han utförde sedan planscherna i "Svenskt
Pantheon" (1832-36), "Kadetten" af Oxenstierna (1843),
Ingelmans al-manacksbihang o. s. v. samt särskildt
utgifna blad. Dessa teckningar äro fint litograferade,
men tomma på verkligt innehåll. L. blef agré af
konstakademien 1834 och upprättade en ritskola, som
en tid åtnjöt ett visst anseende. Därjämte var han
1836-48 lärare i teckning för konung Oskar I:s barn.
–rn.*
Lundquist, Abraham, musikförläggare, f. 18 jan. 1817
i Stockholm, d. där 4 april 1892, var
först biträde i Abr. Hirschs (se denne) musikhandel
i Stockholm, idkade 1838-44 där bokhandel och
bokförlag i kompani med N. Caron, förlade därefter
litograferade porträtt af skalder och konstnärer
samt öppnade 1849 i bolag med L. G. Eylander
den musikhandel, som han alltsedan innehade,
från 1856 ensam, och som vardt en af de största i
riket. L. blef 1864 led. af Mus. akad. och utnämndes
1865 till hofmusikhandlare. Firman, som sedan 1893
innehafves af hans son Georg Abrahamsson L. (f. 1869),
idkar flitig musikförlagsverksamhet, musikhandel
(bl. a. som generalagent i Sverige för Edition
Peters), musiklånbiblioteksrörelse och pianoaffär
samt har i årtionden förmedlat de flesta konserter,
som utländska musikaliska artister gifvit i Stockholm.
Lundquist, Karl Gustaf, universitetslärare, f. 5
aug. 1841 i Stockholm, blef student i Uppsala 1858,
filos, kandidat 1867, filos, doktor 1869, docent i
fysik s. å. och adjunkt i fysik och mekanik 1874
samt var 1875-1906 professor i mekanik. Han var
i många år censor vid mogenhetspröf-ningarna. 1876
blef L. led. af Vet. soc. i Uppsala. Han har utgifvit
bl. a. Bidrag till kännedomen af den jordmagnetiska
intensiteten och inklinationen i mellersta och
södra Sverige (i Vet. akad:s handl., bd 9, 1871),
Sur la reflexion de la lumiére å la surface des corps
isotropes (i "Nova acta Reg. soc. Ups.", vol. 9,
1874), Om värme-fördelningen i normalspektrum (i
"öfvers. af Vet. akad:s förhandl.", 1874), Om värmets
ledning i en cylinder (därst., 1875) och Om friktion
hos vätskor och gaser, I (i Uppsala univ:s årsskr., 1875).
Lundqvist, Karl Fredrik, operasångare, f. 24
jan. 1841 i Veinge socken, Halland, blef student i
Uppsala 1860, tog där kameralexamen och ingick sedan
i Förvaltningen af sjöärendena. På flera konserter
väckte han uppseende genom sin ovanligt starka och
fylliga tenorbaryton; och efter att ha bi-trädt
i kören under Tichatschecks gästspel i Stockholm
bestämde han sig för artistbanan, studerade för
Fritz Arl-berg, debuterade 1869 som Josef i "Josef i
Egypten" och anställdes s. å. vid K. teatern, som han
tillhörde till 1904. Han utförde där med framgång en
stor mängd mer och mindre makt-påliggande roller,
bl. a. Masaniello i "Den stumma", Vilhelm Tell,
Valentin i "Faust", Björn i "Vikingarna", Gustaf
Vasa och Kristian i "Gustaf Vasa", Amonasro i
"Aida", Mossul i "Konung för en dag", Mikeli i
"Vattendragaren", Jakob i "Josef i Egypten",
Nikalantha i"L3ikmé",Agamemnon i "Ifigenia" samt
Rienzi, Wolfram i "Tannhäuser" och Hans Sachs i
"Mästersångarna i Ntirn-berg". Den varma klangfärgen
hos L:s malmfulla baryton i förening med den ärliga
känslan i hans föredrag äfvensom hans populära
personlighet ha gjort honom allmänt omtyckt både på
scenen och i konsertsalen. Som såugkonstnär har han å andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
